02/06/2026
Första svenska diakonissinvigningen var 3 juni 1855 och Charlotte Ljungberg var en av de två systrar som tog examen. Se tidigare inlägg om hennes medsyster Ebba Zetterström. Syster Charlotte kom ur mycket enkla förhållanden. I ansökningsbrevet skriver hon att hon börjat tjäna som elvaåring. Föräldrarna nämns inte. Under utbildningen drabbad av såväl tyfus som reumatisk feber. Talande nog tilldelas hon följande bibelord vid vigningen: Därför fälla vi icke modet; om ock vår utvärtes människa förgås, så förnyas likväl vår invärtes människa dag efter dag." I hennes många arbetsuppgifter fanns både sjukvård, barnomsorg, hushåll, portvaktsysslan mm genom åren. 1870-1876 arbetar hon i Storkyrkoförsamlingen bland annat med att starta en barnkrubba och med fattigvård. En kuriositet är att systerregistret 1877 nämner att hon besökt en fosterson -Nils. Faktum är att vi ibland ser sådana notiser - systrar kunde ta ett särskilt ansvar för enskilda barn på privat basis. 1885 flyttar hon in på diakonissornas nyinvigda äldreboende, där hon följande år insjuknar och dör.
Hon är den första syster att fira 25årsjubileum, som beskrivs i registret:
Kl.6 f.m. sjöngos af systrarne en psalm och en sång. Derefter öfverlemnades af systrarne en i perlor sydd Tafla. Kl. 6 e.m. samlades utskottet och styrelsen i matsalen, som var prydd med blommor. Äpplen kringbjödos. Sedan Pastor Bring talat öfver Ps. 63:7 "Gud, jag minns dig när jag gått till vila, jag tänker på dig i nattens timmar" öfverlemnade han å styrelsens vägnar ett guldkors. Sånger sjöngos och gemensam thésoupé intogs. Aftonbönens text var Ebr 13:8 "Jesus Kristus är densamme igår, i dag och i evighet."
Den "i perlor sydda tavlan" finns i museet.
Född 1822 , inträdd vid Ersta 1851, provsyster 1852 , diakonissvigd 1855, död 1886. Syster nr 4. Tack syster Charlotte för vad du gav och gjorde.
Under Ersta diakonis jubileumsår publicerar vi ett antal miniporträtt av kända och mindre kända personligheter i vår historia. Följ och dela gärna!
