Östasiatiska museet

15/04/2026

Idag på vill vi lyfta konstnären Kao Jun-Honn (f. 1973) som arbetar nära museet inför en kommande gestaltning. Jun-Honn är baserad i Taiwan och i sin konstnärliga praktik arbetar han i flera olika medier och material, ofta med fokus på historia, kolonialism och rasism. I höst presenteras ett nytt verk signerat Jun-Honn som har sin utgångspunkt i en praktsköld ur samlingen som tillverkades på 1600-talet. Ett nyckelföremål på Östasiatiska museet som förmodligen tillverkades i Indien men blev målad och dekorerad i Japan. Skölden har aldrig varit avsedd för strid, utan är ett rent konstföremål tänkt att signalera ägarens status och rikedom.

13/04/2026

Mellan 13–15 april firas "Songkran" dvs det thailändska nyåret. En tid för vila, reflektion och nystart. Under dessa dagar stannar vardagen upp och ersätts av städning, rensning och traditioner som symboliserar att lämna det gamla bakom sig. Man tvättar bort det gamla och välkomna det nya under Songkran.

Vatten spelar en central roll, det handlar inte bara om de välkända vattenkrigen på gatorna, utan också om respekt och välsignelse. Genom traditionen "Rot Nam Dam Hua" visar man vördnad för äldre genom att hälla vatten över deras händer eller fötter. Denna tradition har kopplingar till Indien och konceptet "Charan Sparsh" där man rör vid äldres fötter för att få deras välsignelse. Även Buddhastatyer tvättas som en symbol för rening och en ny början.

Att kasta vatten på varandra är mer än bara lek, det står för gemenskap, svalka i värmen och tros dessutom skydda mot olyckor. Denna tradition har också rötter hos Dai-folket i Yunnan, och lever vidare i flera delar av Sydostasien.
Oavsett om du firar Songkran eller inte, ta tillfället i akt att vårstäda, rensa ut det gamla, omfamna det nya och njut av ljusare tider ✨️

Bild 1. Tvättande av Buddha under Songkran firande. Chainwit, Wikipedia Commons,
Bild 2. Silverskål från Thailand förvärvad 1887.

02/04/2026

Du missade väl inte Östasiatiska museet i Vetenskapsradion historia i Sveriges Radio P1? Vår kunnige pedagog Jon berättade om samurajer med mera. Hela avsnittet hittar du här!

För 150 år sen gjorde samurajerna uppror mot lagen som förbjöd dem att bära traditionella svärd. Vi berättar deras historia och om deras sista strid.

08/03/2026

Idag på internationella kvinnodagen uppmärksammar vi ”haenyeo” som är koreanska för sjökvinnor. Utanför Sydkorea ligger ön Jeju där dykarkvinnorna lever i harmoni med havet. Haenyeo-kulturen har tusenåriga anor och bygger på en stark gemenskap och respekt för naturen.⁠

Inom haenyeo-kulturen är det kvinnorna som försörjer familjen medan männen tar hand om hushållet. Kvinnorna livnär sig som fridykare och har utvecklat sin andningsteknik för att kunna vara under ytan en längre period. Utan dyktuber eller harpuner fiskar haenyeo utifrån strikta regler för vilka djur och växter som får fångas. Att leva i symbios med naturen är essentiellt för kulturen och garanterar havets naturliga tillväxt.⁠

Fram till 1500-talet arbetade både män och kvinnor som dykare, numera går yrket traditionellt i arv och flickor blir upplärda i tidig ålder. Under generationer har kvinnorna skaffat sig en stor kunskap om havet och det marina livet. Sedan 2016 är haenyeo med på UNESCO:s lista över mänsklighetens immateriella kulturarv.⁠

Bild 1-3. Okända dykarkvinnor på ön Jeju år 1936, fotografierna ingår i Världskulturmuseernas bildsamling. ⁠
Bild 4. Hyungmi Kim och Jiae Chae, dykare på besök från Jeju i samband med öppningen av utställningen "Haenyeo - havets kvinnor" på Östasiatiska museet 2019. ⁠
Bild 5. Bild på utställningen.

03/03/2026

Idag startar den japanska dockfestivalen hina matsuri som betyder "festival för unga fåglar" och som starkt förknippas med en viss kategori av dockor. Förr kallades hina matsuri även för "flickornas festival". Från och med den tredje mars ställer familjer med döttrar ut sina hina matsuri dockor och låter de stå i ett par veckor.
Tanken är att önska god hälsa, tillväxt, framgång och lycka åt flickorna, vilket är en del i föreställningen om att barn på olika sätt behöver magiskt skydd för att växa upp till friska vuxna. Firandet har långa trådar bakåt i historien och har flera källor.
Antalet dockor i en hina matsuri uppsättning kan variera. Centralt i varje uppsättning står de så kallade kejserliga dockorna som placeras högst upp på den rödklädda trappan.

Bilden visar en hina matsuri uppsättning ur samlingarna.

17/02/2026

Gott nytt år och välkommen in i hästens år, eller rättare sagt eldhästens år som återkommer var sextionde år. I den kinesiska zodiaken kombineras de tolv djuren med de fem elementen i en 60-årig cykel. När hästen förenas med elementet eld uppstår eldhästen, en symbol för kraft, rörelse och stark drivkraft. ⁠

Så nu ömsar vi skinn och lämnar ormens år bakom oss. Enligt zodiaken har det varit en tid för inre utveckling och planering för att lägga en stabil grund inför framtiden. Nu tar vi med oss lärdomarna och galopperar in i en ny era. Hästen förknippas med frihet, energi och självständighet, medan elden står för passion och intensitet. Tillsammans representerar de enligt traditionen ett år som präglas av mod, förändring och handlingskraft.⁠
⁠
Personer födda i hästens år beskrivs ofta som sociala, målmedvetna och handlingskraftiga, med en stark vilja att gå sin egen väg. Låt året präglas av mod, rörelse och nya möjligheter. Nu är tiden att tänka stort, våga mer och ta klivet framåt 🧧🐎🔥

14/02/2026

Idag på Alla hjärtans dag vill vi lyfta ett ögonblick av stillsam närhet ur museets samling. I detta träsnitt av Kitagawa Utamaro möter vi kärleksparet Yugiri från Ogiya och Fujiya Izaemon. De är avbildade i serien "Sanna känslor jämförda: källor till kärlek". ⁠
Mannen spelar ett stränginstrument medan kvinnan står bredvid och lyssnar. ⁠
I denna bild fångas kärleken inte genom stora gester, utan genom uppmärksamhet och närvaro. Ett stilla möte, där musiken får tala ❤️

03/02/2026

Idag firas "Setsubun" i Japan som går ut på att driva ut onda andar genom att kasta bönor i samband med det nya året, eller rättare sagt vårens ankomst. Att kasta bönor har gjorts åtminstone sedan Muromachi-perioden (1337 – 1573) och idag är det ännu vanligt att far i huset kastar rostade sojabönor hemma. Festivalen är extra populär hos barn och firas förutom vid helgedomar ofta också på till exempel förskolor. Det är vanligt att man även äter bönor under denna festival.

Genom en typisk japansk ordlek innebär ”bönkastande” också att ordet böna (mame) liknar ordet för demonögon, så detta ”bönkastande” låter ungefär som att ”förstöra demoner”, gärna medan man sjunger ”Oni wa soto! Fuku wa uchi! (Demoner ut! Lycka och välgång in!).

Här ser vi en kvinna som kastar bönor och demonen (oni) som flyr iväg på en vikskärm målad av Ryua (Takeuchi Kokunimasa), som troligen är från 1800-talet. Just nu visas det här verket på Etnografiska museet i utställningen "Yokai - Japanska väsen". Östasiatiska museet återöppnar i höst med nya utställningar.

30/01/2026

Nyligen mottog Östasiatiska museet en donation från den japanska kalligrafikonstnären Hisayo Oki. Ett kalligrafiskt verk med titeln ”Kachōfūgetsu” (2019) som skapades under japanska föreningens nyårsfirande i Stockholm. Verket tillkom som en levande kalligrafidemonstration på scenen, ackompanjerad av traditionell koto-musik.

Det finns mycket fart och energi i penseldragen, där konstnären försökt förmedla den energi och skönhet som naturen ger. Texten på denna "kakejiku" (rullmålning) är tecknen blomma, fågel, vind, måne, som uttrycker naturens skönhet. Denna kombination av tecken läses "kachōfūgetsu" och är ett idiom som relaterar till just naturens skönhet, uppskattningen inför den, och strävan att gestalta den genom konstformerna.
Stilen är en blandning av halv-kursiv (gyōsho) och kursiv (sōsho).

I bild från vänster: Japans ambassadör Hideaki Mizukoshi, Hisayo Oki samt intendenterna Helga Janse och Petra Holmberg.

19/01/2026

"Blue Monday" infaller den tredje måndagen i januari. Det sägs vara den mest deppiga dagen på året. Därför bjuder vi på en blå favorit ur museisamlingen för att muntra upp. Träsnittet heter "Månen på vintern vid Toyama-ga-hara" och skapades av Hasui Kawase år 1931 💙

12/01/2026

"Berget Fuji i vinterskrud" är titeln på detta träsnitt skapat av Koichi Okada under 1950-talet. Precis som namnet antyder är det en vy över det berömda och ofta avbildade berget Fuji. Konstnären står vid Hakone Kaido, en rastplats på landsvägen mellan Tokyo och Kyoto. Okada var främst landskapsmålare men gjorde även ett mindre antal träsnitt. Tre av hans verk ingår i museisamlingen.

05/01/2026

Dagens träsnitt avbildar två mandarinänder i snö. Symboliken för dessa vackra fåglar är samma i Japan som Kina, de står för lycka och äktenskaplig trohet. Verket är skapat av Shoson Ohara (1877–1945), han var verksam inom träsnittsgenren "shin hanga" som betyder nya tryck. Ohara var den mest framstående 1900-talskonstnären för kacho-e, det vill säga blomster- och fågelmotiv. Då hans bilder tilltalade den västerländska marknaden var mycket av hans produktion ämnad för export.