Medeltidsmuseet

Ring Vägbeskrivning Webbplats

Medeltidsmuseet Medeltidsmuseet berättar om Stockholms uppkomst och medeltida utveckling. Medeltidsmuseets utställningslokal under Norrbro har stängt för flytt.
(566)

Under tiden kan du besöka oss i Medeltidsboden i Gamla stan. Här hittar du medeltida shopping, en miniutställning och du kan köpa biljetter till stadsvandringar. https://medeltidsmuseet.stockholm/medeltidsboden/

Nya Medeltidsmuseet kommer att ligga i Börshuset vid Stortorget i Gamla stan. I väntan på det nya kan du upptäcka medeltiden med stadsvandringar, visningar av historiska rum och andra evenemang på stan och digitalt. Se vårt kalendarium för aktuella händelser. För mer information om vår flytt, besök vår webb:
https://medeltidsmuseet.stockholm/medeltidsmuseet-flyttar/

Informationen på denna sida om olika programpunkter kan vara begränsad på grund av det så kallade Schrems II-målet. Var vänlig och håll god samtalston
Alla inlägg på Stockholms stads sidor och Medeltidsmuseets sida blir allmänna handlingar och kan komma att diarieföras. Kommentarer eller inlägg som innehåller känsliga personuppgifter och som kränker enskildas personliga integritet får inte läggas upp. Kommentarer eller inlägg får inte heller innehålla:
- hot, förtal, personliga angrepp eller förolämpningar
- hets mot folkgrupp, sexistiska yttranden eller andra trakasserier
- olovliga våldsskildringar eller pornografi
- uppmaningar till brott eller annan brottslig verksamhet
- olovligt bruk av upphovsrättsligt skyddat material
- svordomar eller obscena ord
- kommersiella budskap eller reklam.
- repetitiva inlägg/kommentarer samt spam
Stockholms stad förbehåller sig rätten att radera kommentarer som bryter mot Facebooks regler, svensk lag eller något i ovanstående lista. Vi kommer även att blockera användare som bryter mot dessa regler från sidan. När du använder sociala medier för att komma i kontakt med Stockholms stad, så överförs informationen samt personuppgifter alltid till tredje part (företaget/organisationen som driver Facebook) För din egen skull rekommenderar vi dig att inte skicka känslig information till oss via sociala medier. Information om Stockholms stads behandling av personuppgifter finns på http://www.start.stockholm/dataskydd

Johannesgränd. Idag är namnet allt som återstår av platsens heliga och ridderliga historia. Namnet dyker upp först år 15...
12/11/2026

Johannesgränd. Idag är namnet allt som återstår av platsens heliga och ridderliga historia. Namnet dyker upp först år 1503 (sancte johannis grendt) och syftar på Johanniterordens nya kyrka. Vid schaktningar i gränden på 1960-talet påträffades kyrkans grundmur. Kyrkan var en 32 x 15 meter stor tegelbyggnad.

Johanniterorden var tillägnad Johannes Döparen och grundades på 1000-talet i Jerusalem. Munkarna drev ett hospital men utvecklades även till en militariserad riddarorden. De etablerade sig i Sverige på 1100-talet, i Eskilstuna, och kom till Stockholm på 1330-talet. På 1490-talet donerade Sten Sture den äldre tomten vid Johannesgränd till munkarna, som tidigare hade varit baserade på Helgeandsholmen. Tack vare tomtens läge vid utrikeshamnen kunde munkarna erbjuda sjukvård till resenärer.

Kyrkan invigdes 1514. Donatorer hade gett munkarna fastigheter och dyrbara föremål mot att de i gengäld skulle sjunga själamässor i evighet. Mässorna skulle korta ner donatorernas tid i skärselden. Men det blev inte som förväntat. När Vädersolstavlan målades 1535 fanns S Johanneskyrka inte med. Johanniterbröderna hade redan lämnat staden under reformationen, och kyrkan hade rivits.

Bilder:

1: Johannesgränd från Skeppsbron, 2026. Foto: Mattias Ek.
2: Johannes Döparens huvud på ett fat, 1500-talet. Historiska museets samling. Foto: Gabriel Hildebrand, SHM.
3: Stockholms jordebok, 15 november 1490. Stockholms stadsarkiv. Källa: Stockholmskällan (där kan du läsa mer om Johanniterna på Helgeandsholmen)
Bild 4: Medeltidsmuseets pedagog i Johanniterordens dräkt. Foto: Ernesto Garzon.

Fåfänga är inget nutida fenomen – även på medeltiden ville folk piffa upp sina kläder, ofta genom att smycka sina dräkte...
05/11/2026

Fåfänga är inget nutida fenomen – även på medeltiden ville folk piffa upp sina kläder, ofta genom att smycka sina dräkter.

En enkel nål eller ett spänne kunde vara både funktionellt och snyggt. Spännen, broscher, knappar, bjällror och fina beslag – arkeologer hittar massor av sådana föremål, både hela och i delar. Och på gamla målningar syns det tydligt hur folk bar dem med stolthet.

Bjällror var populära som accessoarer. På 1300-talet blev bjällerbälten en grej bland överklassen. Till och med Heliga Birgittas son Karl fick sig en reprimand när han besökte sin mamma i Rom. Hon tyckte att hans klädsel var alldeles för prålig. Beskrivningen lyder: ”silverbälte, bjällerbälte, riddarkedja och halsband”. I Härkeberga kyrka finns en målning av en man med just ett sådant bälte. Kan man ens föreställa sig hur det lät när han gick? Pingel-pingel-pingel … 😄

I slutet av 1400-talet bodde Albert målare i Stockholm (eller Albertus Pictor på latin). Han var inte bara målare utan också pärlstickare. En sådan broderade med pärlor och gjorde textilier extra lyxiga. Spår av Alberts verksamhet finns kvar i Stockholm än i dag, i form av målningar i Själakoret i Storkyrkan.

Bild 1: Exempel på pärlbroderi: biskop Kettil Karlsson Vasas mitra. Sammansatt av italienska emaljer och stenar från 1200-talet samt av guld- och pärlbroderi. Broderiet utfördes i Vadstena kloster någon gång mellan 1458-1465 och föreställer Bebådelsen, St Petrus och St Paulus. Upphov: Vadstena kloster. Foto: Historiska museet/SHM

Bild 2 Livshjulet i Härkeberga kyrka visar en mans olika stadier av livet. Den unga mannen på väg upp i karriären bär ett stort bjällerbälte runt axlarna. Foto: Johan Dellbeck, Stiftelsen Upplandsmuseet

När löftena om amnesti blev till Stockholms blodbad stod Kristina Gyllenstierna mitt i ett av Sveriges mest dramatiska m...
02/11/2026

När löftena om amnesti blev till Stockholms blodbad stod Kristina Gyllenstierna mitt i ett av Sveriges mest dramatiska maktspel.⚔

Hör antikvarie Marit Holgersson berätta om kvinnan som ledde Stockholms försvar mot Kristian II – och om vad som hände när kungens kröningsfest fick en brutal vändning.

📅Torsdag 5 november, kl. 18.00–19.00
👉Nicolaisalen, Själagårdsgatan 9–13
🎫Biljetter säljs endast i förköp: Vuxen 80 kr · Medlem i Samfundet S:t Erik 60 kr · Barn och unga till och med 18 år 40 kr

Boka din biljett via länken och följ med tillbaka till Stockholm år 1520.
https://medeltidsmuseet.stockholm/aktuellt/kalendarium/2026/11/5-kristina-gyllenstierna-och-blodbadet/

Orginalbild: Sture Sten Svantesson d.y. 1492-1520, och Kristina Gyllenstierna, 1494-1559 – Nationalmuseum, konstnär okänd, Public Domain
Digital bearbetning och beskärning: Medeltidsmuseet

Visste du att Alla helgons dag för första gången i svensk skrift nämns i Vallentunakalendariet från år 1198? Men, Festum...
29/10/2026

Visste du att Alla helgons dag för första gången i svensk skrift nämns i Vallentunakalendariet från år 1198? Men, Festum Omnium Sanctorum skrev man såklart då!🕯️

I medeltidens katolska kyrkoår inföll dagen den 1 november. Traditionen har firats utan avbrott sedan medeltiden, även om datumet har flyttats. Numera infaller Alla helgons dag på en lördag i slutet av oktober eller början av november.

Dagen därpå ägnade medeltidens människor åt de avlidna närståendes själar och åt de helgon som inte hade någon egen dag i kalendern.

Blicken riktades då mot den himmelska världen. I medeltida handskrifter med illuminationer och i kyrkokonsten avbildas ofta den himmelska hierarkin: Jesus och Maria omgivna av helgon, apostlar, martyrer, patriarker och profeter.

Bilden visar en samling helgon av den italienska konstnären Fra Angelico, 1420-talet: The Forerunners of Christ with Saints and Martyrs. Källa: Wikimedia Commons. Public domain.

Sista chansen att se Medeltida mode!I alla fall i Stockholm. Fram till och med söndag 1 november kan du uppleva 14 nysyd...
27/10/2026

Sista chansen att se Medeltida mode!

I alla fall i Stockholm. Fram till och med söndag 1 november kan du uppleva 14 nysydda kvinnliga dräkter från 1000-talet till tidigt 1500-tal. Från enklare plagg till påkostade dräkter – alla återskapade med expertkunskap om medeltidens material och hantverk.

Medeltidsmuseets sömmerska Åsa Dahlstedt och Historical Textiles har arbetat i fyra år med att ta fram mönster, färga tyger och återskapa dräkterna.

Utställningen är ett samarbete mellan Medeltidsmuseet och Historiska museet. Efter den 1 november reser Medeltida mode vidare och öppnar på Klostret i Ystad lördag den 12 december.

Välkommen till Historiska museet, Narvavägen 13–17. Besök Historiska museets webbplats för mer information Medeltida mode - Historiska museet

Foto: Ola Myrin, Historiska museet/SHM och Johan Stigholt Stockholm Stadsmuseum

Titta hit (och upp), nu blir det mer latinskola! Nämligen två saker vilka framstår som udda med texten i taket på Täby k...
22/10/2026

Titta hit (och upp), nu blir det mer latinskola!

Nämligen två saker vilka framstår som udda med texten i taket på Täby kyrka. Ordet melle är felskrivet och ska egentligen vara male vilket betyder dåligt eller, som i det här fallet: hånfullt. Kanske hade Albertus Pictor som målade taket en dålig dag på jobbet?

Även ridit är fel, en sådan form existerar inte i latinet. Ridet är den korrekta formen, i detta fall handlar det förmodligen inte om ett stavfel utan ett medvetet val för att det skulle rimma med vidit.

Foto: Christer Malmberg, Täby kyrka

Hallå där i hösten! Är du nyfiken på vad som döljer sig i Gamla stans vindlande gränder? Vilka hemligheter de gamla huse...
20/10/2026

Hallå där i hösten!

Är du nyfiken på vad som döljer sig i Gamla stans vindlande gränder? Vilka hemligheter de gamla husen bär på? Kanske vill du utmana dig själv och möta Stockholms mörkare historia – med blodbad, drakar och gömda skatter?

Under höstlovet bjuder vi in till spännande upplevelser för dig som är nyfiken – liten som stor!

Oavsett vilken aktivitet du väljer väntar ett äventyr bland gränder och spår från förr, mitt i Stockholm där medeltiden fortfarande gör sig påmind.

Kolla in höstlovets aktiviteter och boka biljetter här: https://medeltidsmuseet.stockholm/aktuellt/?t=event&c=362

Hur vet vi hur hästarna levde under medeltiden? Ett spår är hästskorna som har hittats.I medeltidens Stockholm fick häst...
15/10/2026

Hur vet vi hur hästarna levde under medeltiden? Ett spår är hästskorna som har hittats.

I medeltidens Stockholm fick hästarna troligen hållas utanför staden. Stall, foderbodar, gödselhögar och vagnar tog mycket plats. Hästar var dessutom dyra. En arbetshäst kunde kosta så mycket som s*x årslöner!

Hästskor skyddar hästens hovar mot slitage, precis som i dag. Redan under antiken användes olika typer av läderskydd för att skydda hovarna mot slitage, skador och halka. Någon gång runt 300-talet e.Kr. började man använda broddar och järnskor som spikades fast i hovens hornlager.

På 1000-talet kom de så kallade flikskorna. De har en vågig kant som uppstod när man stansade ut hålen för spikarna. För att spara på järnet kunde man också tillverka halvskor eller trefjärdedelsskor.

På 1300-talet började man använda toffelskor i Norden. De var i bruk ända fram till 1500-talet. Toffelskon hade en bred tådel, en sömränna och mellan s*x och åtta spikhål.

Hur ofta en häst behövde skos berodde förstås på vad den användes till. I Helga lekamens gilles räkenskaper kan vi läsa att gillets häst skoddes mellan en och fyra gånger om året.

Hästskor kan verka som små och enkla föremål, men de berättar mycket om hästarnas liv och människornas vardag under medeltiden.

Foto:
1. Kevin Chang
2. Mattias Ek

Vet du vad som en gång stod vid stranden där du nu går genom Funckens Gränd?Här, mitt i nuvarande gränden, reste sig und...
08/10/2026

Vet du vad som en gång stod vid stranden där du nu går genom Funckens Gränd?

Här, mitt i nuvarande gränden, reste sig under tidigt 1500-tal ett tre våningar högt trätorn kallat Kivenäbben – ett av de befästningstorn som skyddade Stockholm från anfall via Mälaren.

Namnet speglar både form och funktion. En "kvienäbb" är en äldre beteckning för ett skansverk utanför en huvudfästning, medan "kive" betyder att gräla eller vara stridslysten – samma rot som ordet "kivas" har kvar än idag. Tornets nästan triangulära form gav det sin karaktäristiska näbbliknande siluett som också kan skönjas på vädersolstavlan.

Kivenäbben byggdes på pålar ute i vattnet under den dramatiska belägringen av Stockholm 1520–1523. Som en del av stadsmuren stod det i sällskap med andra torn. Med 30–50 meters mellanrum reste sig torn med namn som Pulvertornet, Bocktornet och Draktornet längs stadens försvarslinje.

Nästa gång du vandrar genom Funckens Gränd – kanske mellan de solbelysta husfasaderna – tänk på att du då går i spåren av ett försvunnet trätorn som en gång vaktade staden mot anfall.

Tyvärr måste vi ställa in föreläsningen Medeltida mode den 8 oktober på grund av sjukdom. Vi beklagar detta och hoppas p...
07/10/2026

Tyvärr måste vi ställa in föreläsningen Medeltida mode den 8 oktober på grund av sjukdom. Vi beklagar detta och hoppas på er förståelse. Återbetalning av köpta biljetter sker automatiskt.

Som alternativ tipsar vi om en specialvisning av dräkterna på Historiska museet, där vår sömmerska Åsa Dahlstedt visar och berättar om arbetet med dräkterna. Visningarna äger rum den 17 och 18 oktober kl. 14.00–15.00.

Mer information: https://historiska.se/besok-oss/pa-gang/medeltida-mode-med-sommerskan-sjalv/

Adress

Medeltidsboden, Trångsund 3
Stockholm
11128

Öppettider

Tisdag 10:00 - 17:00
Onsdag 10:00 - 17:00
Torsdag 10:00 - 17:00
Fredag 10:00 - 17:00
Lördag 10:00 - 17:00
Söndag 10:00 - 17:00

Telefon

+46850831620

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Medeltidsmuseet publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.

Genvägar

Dela

Museer i närheten