Stadsmuseet i Stockholm

01/06/2026

Idag är det inget mindre än ”Mjölkens dag”. Då passar denna mjölkbutik på Norra Smedjegatan in. Såväl butik som gata försvann med Norrmalmsregleringen, men bilderna finns kvar.

Det är ägarinnan, Maja Eriksson, som putsar fönstren till sin butik. Den ligger på denna smala parallellgata till Regeringsgatan, känd för sina tulpanförsäljare, slitna bostadshus och katolska Eugeniakyrkan på nummer 24.

Vad var egentligen en mjölkbutik? En butik som framför allt sålde mjölk, förstås, men även vissa baslivsmedel.

Tidigt stod kogubbar och mjölkarrendatorer med leverans direkt till hushållen eller försäljning på gator och torg. Särskilda mjölkhandlare öppnade även butiker, men med hygienen kunde det vara lite sisådär. Den moderna mjölkbutiken såg dagens ljus i och med de förbättrade regler kring livsmedelshantering som kom vid sekelskiftet 1900.

År 1905 kom matvarustadgan med noggranna anvisningar för hur mjölkkärlen skulle hanteras och vilka varor som fick (och inte fick) säljas i mjölkbutiker.

1911 förbjöds försäljning av mjölk och grädde i öppna kärl på gator och torg. 1915 fanns det drygt 1 400 mjölkbutiker bara i Stockholm! Med tiden blev det en överetablering och flera lades ned eller slogs ihop.

1947 kom den första självbetjäningsbutiken i Stockholm, vilket blev början till slutet för mjölkbutikerna. År 1953 tillät hälsovårdsstadgan försäljning av många fler specerivaror i mjölkbutikerna och därmed ville även de snabbt framväxande snabbköpen ha tillstånd att sälja mjölk. Resten är, som man säger, historia.

Här på Norra Smedjegatan 5 höll Maja Eriksson liv i sin butik ända tills gatans hus revs och lämnade plats för köpcentrum Gallerian. En kund handlar basvaror när vi gör vårt besök våren 1967. Av bilderna framgår att mjölken kompletterats med konserver, knäckebröd, kakor och karameller.

Foto: Manne Lind

12/05/2026

Dina biljetter till sommaren är här!

Hitta dina sommarfavoriter bland hundratals upplevelser: skamlösa turer, poppig körsång, slottsbesök och stadsodling. Välj och vraka!

Länk till program och biljetter hittar du i kommentarsfältet.

28/04/2026

Visste du att flera av Gamla stans små torg skapades under 1700-talet för att göra det möjligt för hästar och vagnar att vända i de trånga gränderna vid brandutryckning?

Gåstorget, mellan Gåsgränd och Överskärargränd, är ett av dem.
Gåstorget kom till 1796 och hade till en början inget officiellt namn. Namnet fick det efter Gåsgränd, vilken i sin tur uppkallades efter Ragnhild Grågås som på 1400-talet ägde en gård här. Visst svindlar det lite vid tanken på att det för 600 år sedan gick omkring en kvinna med namnet Ragnhild Grågås just här?

I början av 1980-talet föreslogs det att torget skulle byta namn till Evert Taubes torg, men det avslogs. I samma veva antogs namnet Gåstorget officiellt.

På 1950-talet inrymde den västra byggnaden en kopparslagare och en silver- och försilvringsfabrik, vi ser deras skyltar sticka ut från fasaden. Idag tillverkar man i samma lokaler gaseldade öppna spisar.

Foto: Anders Cassel
Bildnummer: Fa_52530
Stadsmuseet i Stockholm

24/04/2026

1970-talet. Idag kan vi se på det i backspegeln, samtidigt som minnet fortfarande är högst levande. Låt oss ta en titt på det som nyligen (nåja) var nu!

Bilderna kommer från den nyutgivna fotoboken ”Staden som inte längre är. 1970-talets Stockholm” (Stockholmia förlag). I den samtalar fotograf Ingvar Lundkvist och Katinka Bergvall, antikvarie på Stadsmuseet, om det Stockholm som var då. Utgångspunkt är de fotografier som Ingvar tog i sin tjänst på Stadsmuseet 1973–1983.

1970-talets Stockholm är småstad och storstad i ett. En ny citykärna har under 1950- och 1960-talen vuxit fram. Moderna kontorshus, bankbyggnader och butikslokaler har poppat upp, samtidigt som underhållet av innerstadens bostadshus är gravt eftersatt. Det moderna tar form intill hus med flagnande fasader, dusch i källaren och avsaknad av centralvärme.

Det är också en tid där politikens storslagna stadsomvandlingsplaner krockar med sämre ekonomi och den folkliga opinion som nu väcks mot omvandlingens kostnader i pengar och förlorade miljö- och kulturvärden.

Mitt i detta står Stockholms stadsmuseums fotografer och antikvarier med kameror, pennor och block. Uppdraget är att dokumentera byggnader och beskriva kulturhistoriska värden inför de ombyggnationer som väntar.

Foto: Ingvar Lundkvist/Stadsmuseet

18/04/2026

Välkomna till Stadsmuseet under Kulturnatten idag 18 april!

Dagens Nyheter har uppmärksammat att vi har ett spännande ockult tema denna kväll:

”Också på Stadsmuseet genomsyras lördagskvällen av mystik. Där anordnar man Ockult afton för att knyta an till utställningen Nya Stockholm – sekelskiftet 1900. […] Kvällens program består bland annat av stumfilmsvisning av Victor Sjöströms Körkarlen, högläsning ur August Strindbergs Ockulta dagboken, en interaktiv seans-performance med Clownsejd, och så en spökvandring på 22 minuter och 2 sekunder.”

Vi ses väl?

Hela programmet hittar du här: https://stadsmuseet.stockholm/aktuellt/kalendarium/2026/04/ockult-kulturnatt/

Under lördagens Kulturnatt Stockholm har det esoteriska och mystiska smugit sig in i programmet. Samtidigt har evenemanget mötts av kritik.

17/04/2026

Följ med in i ett av Stadsmuseets historiska rum – Barnrikehuset på Stickelbärsvägen 7 från 1937.

Här i en tvårumslägenhet på 42 kvm flyttade familjen Jonasson in på hösten 1937. Familjen var en av de lyckligt lottade som tidigt fick hyreskontrakt i ett så kallat barnrikehus, som byggts särskilt för ”mindre bemedlade barnrika familjer” (minst fyra barn krävdes för att räknas som barnrik i Stockholm). Beslutet att bygga särskilda barnrikehus röstades igenom i riksdagen år 1935, vilket brukar ses som en början på 1900-talets sociala bostadspolitik.

Familjerna som flyttade in i barnrikehus fick en ordentligt förbättrad boendestandard. Många fick flytta från trånga kyffen med vedspis till moderna och hygieniska lägenheter.

Här på Stickelbärsvägen var alla kök väl utrustade med rinnande vatten och gas-spis. Så inget mer kånkande på ved att elda med i spisen! Dessutom fanns tvättstuga i källaren.

Vill du se och höra mer av lägenhetens historia? Kolla in Stadsmuseets kalendarium för guidade visningar – eller boka en gruppvisning för din förening eller arbetsplats.

10/04/2026

Uteserveringarnas tid är här!

Helgen ska bjuda på sol, så vad passar bättre än att trimma in fredagsmyset med denna bild från Berzelii Park 1944? På Berns veranda sitter en man och en kvinna, försjunkna i ett samtal. Pillerburken och solbrillorna sitter där de ska på kvinnan, mannen har bytt till sommarkavaj.

Foto: Yngve Karlsson, Svenska Dagbladet
Bildnummer: SvD 34154
digitalastadsmuseet.stockholm.se

08/04/2026

Efter regn kommer solsken och nu är vårvädret på gång igen! Det firas med tre vårbilder tagna på Slussen runt år 1967. Fotograf är Herbert Lindgren som vanligtvis fotade i svart/vitt, men här har han på pricken fångat det tunna vårljuset.

02/04/2026

Påsken är här!
En av årets mer kravlösa högtider, åtminstone för den som är ledig. Vi vet att många av er är ute på stan för att hitta påskris, fylla äggen och handla mat. Precis som dåtidens stockholmare. Låt oss möta några av dem.

01/04/2026

I Stadsmuseets samlingar hittar vi glasplåtar (glasnegativ) från 1930-talets Långholmen. Fotografen är okänd, men plats och årtal finns noterat. Motiven visar vyer över Långholmen och centralfängelset med Västerbrons uppbyggnad i bakgrunden och interiörer från fängelsets olika delar.

Men här finns också mer udda inslag, så som den gamla och nya kameran som fängelset hade köpt in och ett stilleben med en hembränningsapparat uppställd framför ett vitt draperat skynke. Här finns också den tatuerade fången Gustav Fromholdt Hallberg, avbildad rakt framifrån med bar överkropp, liksom en detaljerad redovisning av redskap från fånge ”325 Isgrens” rymningsförsök den 4 juni 1932.

Redan under 1700-talets början fanns på ön rasp- och spinnhus för kvinnor och på 1840-talet byggdes Kronohäktet. Centralfängelset på Långholmen, den byggnad som står där idag, uppfördes 1874–1880 efter Wilhelm Theodor Anckarsvärds ritningar. Som mest hade det 500 celler för främst manliga fångar.

På 1930-talet pågick en debatt om att stänga ner centralfängelset som ansågs omodernt. Kanske var det i samband med det som bilderna togs? Det skulle dock dröja till 1975 innan den sista fången lämnade ön.