Nordiska museet

Nordiska museet Livet i Norden genom 500 år – Sveriges största kulturhistoriska museum Våra kanaler är öppna och kan läsas av alla.
(2771)

LIVET I NORDEN GENOM 500 ÅR
I Nordiska museets samlingar finns en och en halv miljon föremål, s*x miljoner bilder och tusentals berättelser som berättar om livet i Norden. Besök oss i den ikoniska byggnaden på Djurgården i Stockholm eller i våra kulturhistoriska miljöer: Julita gård och trädgårdar, Tyresö slott och park, Svindersvik sommarnöje och Härkeberga kaplansgård. RIKTLINJER FÖR NORDISKA MU

SEETS SOCIALA MEDIER
Museets sociala mediekanaler administreras av kommunikationsavdelningen. Vi vill att Nordiska museets kanaler ska vara öppna och välkomnande forum för samtal om livet i Norden – förr, nu och i framtiden. För att skapa ett tryggt klimat gäller följande:
• Var respektfull. Hatiska, kränkande eller hotfulla kommentarer tas bort.
• Håll dig till ämnet i inlägget.
• Undvik rykten, felaktig information och spekulationer.
• Ingen reklam, spam eller partipolitisk kampanj.
• Inlägg som bryter mot lag eller våra regler kan tas bort, och återkommande överträdelser kan leda till blockering. Vi välkomnar frågor, tankar och reflektioner – skriv gärna som du själv vill bli bemött. För personliga eller känsliga ärenden, kontakta oss via [email protected]

En grupp människor har samlats vid Lousavaara i Kiruna för att se midnattssolen någon gång på 1960-talet. I Kiruna är so...
18/06/2026

En grupp människor har samlats vid Lousavaara i Kiruna för att se midnattssolen någon gång på 1960-talet. I Kiruna är solen uppe ungefär 50 dygn i sträck under sommaren. Tiden före och efter midnattssolen är också mycket ljus, vilket gör att kirunaborna upplever närmare hundra dagar utan egentlig natt.

Det nordiska ljuset är unikt. Bara en liten del av jordens befolkning lever under liknande ljusförhållanden. Vintertidens korta dagar byts mot ett nästan ändlöst dagsljus under sommaren. Ju längre norrut man kommer, desto kortare blir vinterdagarna och desto längre sommardagarna.

Nattljusets mjuka färger skapar en alldeles särskild stämning. Midnattssolen påverkar dygnsrytmen, det kan vara svårt att sova och ljuset lockar till aktiviteter även nattetid. De nordiska sommarnätternas magi, särskilt kring midsommar, har en djup förankring i nordisk kultur och förknippas med fest, dans och närhet till naturens krafter. I trädgårdar och odlingar växer det nästan oavbrutet i det ständiga ljuset – vilket underlättar odling under den korta sommaren.

Se fler bilder i vår fotoutställning Nordiska ögonblick. Foto: Tore Johnson/ Nordiska museet

Några kvinnor och barn samlade på trappan till Anderssons gård i Lill-Sjauna, väster om Gällivare, Norrbottens län somma...
17/06/2026

Några kvinnor och barn samlade på trappan till Anderssons gård i Lill-Sjauna, väster om Gällivare, Norrbottens län sommaren 1948. Här kring myren hör nomad och bofast samman och från trappan ljuder både svenska, finska och samiska språken bredvid varandra.

Det vidsträckta Sjaunja är Europas största våtmark, stort som hela Blekinge. Utmed myren bor människor, några i fasta gårdar, ofta med flera mil från varandra. Här har renskötande samer sitt renbetesland. Utan vägförbindelse med yttervärlden lever människorna här under hårt arbete, inte minst under vinterhalvårets jakt- och fiskefärder.

”På vintern sveper nordan utan hinder över myrarna. På sommaren väller myriader mygg och broms in mot människor och djur. Under nästan en tredjedel av året råder 'förfallstid' och under resten av vinterhalvåret är färden till järnvägen bortom horisontens kullar över de väglösa myrarna med meterdjup snö och ibland meterdjupt vatten ett i bästa fall tidsödande, kanske dygnslångt företag.” skriver fotografen Gösta Lundquist samma år. Foto: Gösta Lundquist/ Nordiska museet

En lövad kyrkbåt är på väg över Siljan – lastad med kransar till midsommarstången och dräktklädda människor. I många del...
17/06/2026

En lövad kyrkbåt är på väg över Siljan – lastad med kransar till midsommarstången och dräktklädda människor. I många delar av Dalarna rodde man kyrkbåt till helger och fest, och just vid midsommar blev färden en del av firandet. Kvinnorna bär Leksandsdräkt med rossjal över axlarna och männen den broderade blåtröjan, en knälång högtidsrock som framförallt används vid festliga tillfällen. Dräkterna förändras långsamt, men frisyrerna avslöjar att bilden är tagen vid mitten av 1900-talet. Foto: Gunnar Lundh/ Nordiska museet

Midsommar har firats i Norden åtminstone sedan medeltiden. I bondesamhället var det en brytpunkt i arbetsåret, och midsommarnatten ansågs vara full av magiska krafter och övernaturliga väsen. I Finland har midsommarfirandet en framskjuten roll, med bastu och midsommarbrasa. I Norge och Danmark kallas dagen S:t Hans då man samlas kring stora bål, oftast på kvällen den 23 juni.

🔗Mer om midsommar: https://www.nordiskamuseet.se/utforska/hogtider/midsommar/

15/06/2026

Våra konservatorer rengör, åtgärdar och monterar ridklänning, ridjackor, väst och hatt från 1700- och 1800-talet inför ett utlån till Musée de la mode & de costume i Arles, Frankrike. Plaggen kommer att visas i utställningen “Amazones! Cavalières et icones de mode” om ridmode t.o.m. 20 september.

Fem ungdomar vid Storsjön i Jämtland omkring 1960. Alla med för tiden modern och ungdomlig stil. Killarna har frisyrer l...
11/06/2026

Fem ungdomar vid Storsjön i Jämtland omkring 1960. Alla med för tiden modern och ungdomlig stil. Killarna har frisyrer liknande James Deans lite mer rufsiga stil och jeans. Den vänstra killen har en tatuering på armen vilket var lite extra vågat vid denna tid. Han har också ett armband, kanske ett ID-armband med grova länkar i vitmetall. Tjejerna bär moderiktiga klänningar med styva underkjolar eller ställning för att få till den rätta vidden. Den vänstra tjejen har en klänning i liknande modell som Birgitte Bardot gifte sig i 1959 och som sedan slog stort – rutig med fickor dekorerade med spets. Sjaletter på huvudet var också högsta mode.

Se fler bilder i vår fotoutställning Nordiska ögonblick. Foto: Erik Liljeroth/ Nordiska museet

Grattis på nationaldagen Sverige!🎉 Affischen med den svenska flaggan i skärgården är skapad av Gustaf Ankarcrona 1916. F...
05/06/2026

Grattis på nationaldagen Sverige!🎉 Affischen med den svenska flaggan i skärgården är skapad av Gustaf Ankarcrona 1916. Firandet av den 6 juni startades av museets grundare Artur Hazelius 1893 på Skansen i Stockholm och såg länge som Sveriges inofficiella nationaldag. År 1916 blev dagen Svenska flaggans dag, 1983 Sveriges nationaldag och sedan 2005 är den också en allmän helgdag. Än idag arrangerar Skansen Sveriges mest kända nationaldagsfirande med närvaro av kungafamiljen och samtidigt arrangerar många kommuner runt om i landet firanden under dagen.

Under 1800-talet skaffade sig allt fler länder i Europa nationaldagar och nationsflaggor. Tidigare användes nationsflaggorna framför allt till sjöss.

Norrmännens nationaldagsfirande startade under 1830-talet, finländarnas efter självständigheten från Ryssland 1917 och islänningarnas efter självständigheten från Danmark 1944.

Du kan se affischen i vår stora utställning Nordbor – om livet i Norden genom 500 år.

Svindersvik sommarnöje i Nacka utanför Stockholm är en exklusiv föregångare till vår tids sommarstugor, men inte stort n...
05/06/2026

Svindersvik sommarnöje i Nacka utanför Stockholm är en exklusiv föregångare till vår tids sommarstugor, men inte stort nog att kallas herrgård. Huvudbyggnaden i rokoko är ritad av arkitekten Carl Hårleman omkring 1740 för köpmannafamiljen Claes och Anna Johanna Grill. Till gården hör också en köksflygel med ett orört 1700-talskök och en paviljong med festsal. Mycket av atmosfären är bevarad med vackra kakelugnar, möbler och kinesiska tapeter.

I trädgården växer knotiga äppelträd, de äldsta är från 1700-talet. Sedan 1949 är det Nordiska museet som äger och bevarar Svindersvik. Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet

🏡Välkommen att besöka sommarnöjet under en guidad visning, lör–sön 6 juni–6 sept. Köp biljett på svindersviksommarnöje.se

En gravid kvinna med några barn en sommardag i Dalsland 1977. Barnen kikar nyfiket fram för att se vad som händer utanfö...
31/05/2026

En gravid kvinna med några barn en sommardag i Dalsland 1977. Barnen kikar nyfiket fram för att se vad som händer utanför den stängda grinden. I skydd av häcken som omger trädgården kan barnen leka fritt.

Genom den nya föräldraförsäkringen 1974 blev Sverige först i världen med att göra det möjligt för både kvinnor och män att ta ut föräldrapenning för att ta hand om sitt nyfödda barn. Därmed blev det enklare att kombinera barn med arbete. Liknande reformer infördes i Norge, Island, Danmark och Finland under 1970–1980-talet, men uttaget av ledighet var länge ojämnt fördelat i hela Norden. Vid tiden var det bara några få procent av dagarna som utnyttjades för pappaledighet. Föräldraförsäkringen har sedan dess förändrats och utökats flera gånger. I dag sticker Island ut, där omkring hälften av ledigheten tas ut av båda föräldrarna. Foto: Peter Gullers/ Nordiska museet

Dan Wälitalo dröjer sig kvar i bilen för en liten stund. Det är tältmöte i Tornedalen sommaren 2010 och runt 800 persone...
27/05/2026

Dan Wälitalo dröjer sig kvar i bilen för en liten stund. Det är tältmöte i Tornedalen sommaren 2010 och runt 800 personer har kommit till byn Kuttainen nordöst om Kiruna för att delta. Strax utanför vid Vuontasjärvis strand anordnar ungdomarna volleybollturnering och tänder eldar för att grilla.

Se fler bilder av Nina Varumo om vardagen för læstadianska familjer i Norrbotten i fotoutställningen ”I väntan på himmelriket” t.o.m. 7 jan 2027. Foto: Nina Varumo

Brudparet Anna och Tomas Lambert Klementsson vigdes i Åsele kyrka 1915 och flyttade så småningom till Atostugan i Tärna ...
27/05/2026

Brudparet Anna och Tomas Lambert Klementsson vigdes i Åsele kyrka 1915 och flyttade så småningom till Atostugan i Tärna socken. På bröllopsfotot möts nytt och tradition: bruden följer tidens mode med slöja, krona och brudbukett, samtidigt som hon bär de traditionella dräktdelarna kolt, bälte och silverkrage. Brudgummen har barmkläde och bälte dekorerat med tenntråd. I början av 1900-talet var slöja och krona vanligt vid samiska bröllop, men silverkragen var central i lule-, pite- och sydsamiskt område. Längre norrut i Sápmi bar bruden i stället sidensjal – ett nordsamiskt svar på silverkragen. I ”Kristoffer Sjulsons minnen” skildras ett samiskt bröllop i mitten av 1800-talet: vigsel i kyrkan, päll över brudparet och brudmiddag på renhudar, med varmt renkött, flott och brännvin. Sorl, jojk och lekar hörde till, och festen varade så länge maten och drycken räckte. Foto: Hulda Rådström/ Nordiska museet

Adress

Djurgårdsvägen 6-16
Stockholm
11521

Öppettider

Måndag 10:00 - 17:00
Tisdag 10:00 - 17:00
Onsdag 10:00 - 17:00
Torsdag 10:00 - 17:00
Fredag 10:00 - 17:00
Lördag 10:00 - 17:00
Söndag 10:00 - 17:00

Telefon

+46851954600

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Nordiska museet postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Museet

Skicka ett meddelande till Nordiska museet:

Genvägar

Dela

Typ