Sveriges museum om Förintelsen

Vägbeskrivning Webbplats Kontakta museet

Sveriges museum om Förintelsen Sveriges museum om Förintelsen är ett svenskt, statligt museum som bevarar och för vidare minnet av Förintelsen. Torsgatan 19, Stockholm.

The Swedish Holocaust Museum is a state-owned museum that preserves and passes on the memory of the Holocaust.

I slutet av november 1942 deporterades de norska judarna till koncentrationsläger i Polen. I oktober 1943 hotades de dan...
12/11/2026

I slutet av november 1942 deporterades de norska judarna till koncentrationsläger i Polen. I oktober 1943 hotades de danska judarna av samma öde.

Hur reagerade man i Sverige på judarnas situation i de ockuperade grannländerna? Vad stod det i tidningarna? Vem varnade de danska judarna?

Den 25 november håller vi i ett föredrag om ämnet. Det finns fortfarande några biljetter kvar.

Läs mer och boka biljett! 👇

På kvällen den 24 november 1942 kom beskedet att alla judar i Norge skulle evakueras med ett skepp. Skeppet skulle avgå från Oslo på torsdagen den 26 november klockan 15.00. Norge skulle göras ”judefritt” och ”evakuering” innebar i det här fallet deportering till dödsläger i det naz...

Regina Bachner växte upp i Berlin tillsammans med sina föräldrar Lewek och Anna och en två år yngre bror, vars namn vi t...
10/11/2026

Regina Bachner växte upp i Berlin tillsammans med sina föräldrar Lewek och Anna och en två år yngre bror, vars namn vi tyvärr inte vet. Hennes pappa Lewek arbetade som skräddare och familjen levde ett gott liv.

På första bilden syns Potsdamer Platz i Berlin 1932.

Familjen bodde i kvarteret Prenzlauer Berg, där närmare 11 procent av invånarna var judar. I kvarteret låg landets största synagoga, Rykestrasse-synagogan, som var en av mycket få synagogor som överlevde Novemberpogromen.

Hemma hos familjen Bachner talades det tyska och även om föräldrarna ursprungligen var polska judar, kände de sig väldigt tyska.

Situationen för judarna i landet började raseras när Hi**er kom till makten. Nu började judar mer och mer diskrimineras och förföljas.

Samtidigt som Nazityskland skärpte sina lagar och drog in medborgarskap, beslutade den polska regeringen att pass tillhörande polska judar som bodde utomlands skulle bli ogiltiga i oktober 1938. Detta drabbade bland annat familjen Bachner.

Den polska regeringen ville stoppa att de judar som flyttat till Nazityskland nu skulle återvända, i takt med att förföljelserna mot judar ökade. Nazityskland var inte sena med att reagera.

Mellan den 27–28 oktober 1938 greps närmare 17 000 polska judar och utvisades till Polen. En av dem som utvisades var Reginas pappa Lewek. Ungefär samtidigt tvingades Regina sluta i skolan. Kort efter pappans utvisning skedde nästa katastrof, Novemberpogromen.

Livet blev allt svårare efter Novemberpogromen och till slt deporterades även Regina, hennes mamma och hennes bror till Polen.

De kom till Chrzanów där de återförenades med pappa Lewek. Åtta dagar senare bröt kriget ut, den 1 september 1939.

1941 upprättade tyskarna ett getto i Chrzanów, där judarna tvingades leva. Mot sommaren 1942 påbörjade tyskarna de första deportationerna från Chrzanów. Ungefär hälften av stadens judar, över 3 000 människor, deporterades till Auschwitz. Familjen Bachner överlevde denna selektion, men skickades i november 1942 till koncentrationslägret Neusalz an der Oder, i västra Polen.

I lägret tvingades Regina slavarbeta i en garnfabrik. I början av 1943 valdes hennes föräldrar, Lewek och Anna, ut vid en selektion. Hon såg dem aldrig mer.

Regina blev kvar i lägret, tillsammans med de andra från Chrzanów, i två år. I januari 1945 hade ryska styrkor börjat närma sig koncentrationslägren i Polen. Lägret i Neusalz kom nu att tömmas och Regina och hennes medfångar tvingades ut på en dödsmarsch. Under den långa marschen dog många av fångarna av köld och utmattning eller mördades av nazisterna. Efter fjorton dagars marsch och transporter mellan olika läger hamnade Regina tillslut i koncentrationslägret Bergen-Belsen.

Regina anlände till lägret i mars 1945 och var då svårt sjuk.

Den 15 april 1945 befriades Bergen-Belsen av brittiska styrkor. Regina var en av de över 9 000 överlevande som hämtades till Sverige för att få vård genom UNRRA-transporterna. Vid ankomsten transporterades hon genast till beredskapssjukhuset i Sigtuna.

I november 1945 förflyttades Regina från Sigtuna beredskapssjukhus till Rosöga sanatorium där hon avled den 22 mars 1946, 21 år gammal.

På de andra bilderna syns Reginas registerkort och hennes gravsten på Norra judiska begravningsplatsen.

🔗 Läs hela Reginas berättelse på vår webb: https://museumforintelsen.se/forlorade-roster/norra-judiska-begravningsplatsen/regina-bachner/

88 år sedan Novemberpogromen. Vi minns och hedrar alla de som drabbades av nazisternas brott. 🌹🕯 Novemberpogromen var en...
09/11/2026

88 år sedan Novemberpogromen. Vi minns och hedrar alla de som drabbades av nazisternas brott. 🌹🕯

Novemberpogromen var en stor våldsaktion genomförd av nazister mot judar. Den pågick mellan den 7 och 13 november 1938 och var som mest intensiv natten mellan den 9 och 10 november.

Under Novemberpogromen brändes och förstördes över 1 400 synagogor. Nazister plundrade och förstörde judiska hem och butiker över hela Nazityskland. Cirka 1 500 judar mördades eller begick självmord.

I samband med Novemberpogromen greps 30 000 judiska män och skickades till koncentrationsläger. Bland dem Walter Brünn som vi berättade om i helgen. Walter skickades till Sachsenhausen.

Två andra som drabbades var Herbert Pinkus och hans lillebror Günther som fängslades i Buchenwald. Herbert överlevde Förintelsen och kom till Sverige efter andra världskrigets slt 1945, men dog kort efter ankomsten.

På vår webb kan du ta del av både Walters och Herberts berättelser.

🔗 Herberts berättelse: https://museumforintelsen.se/forlorade-roster/norra-judiska-begravningsplatsen/herbert-pinkus/

🔗 Walters berättelse: https://museumforintelsen.se/kunskapsbank/overlevande/lilli-och-walter-brunn/

Syntolkning: Foto av Herbert i Sverige. Tagit efter kriget, runt år 1945–1946, för hans "Utlänningsakt" hos Statens utlänningskommission. Foto: Riksarkivet

”Min fader är 80 år gammal, ensamstående och änkling; jag är hans enda barn. (…)”  I ett brev till Utrikesdepartementet ...
08/11/2026

”Min fader är 80 år gammal, ensamstående och änkling; jag är hans enda barn. (…)”

I ett brev till Utrikesdepartementet den 11 september 1941 skrev Walter Brünn så här:

”Sedan flera veckor får jag hjärtslitande brev, framför allt av den anledningen att förhållandena för närvarande äro absolut olidliga för judar i Tyskland. Jag ber här få påpeka, att situationen nu sedan några veckor tillbaka hava skärpts, då man infört ”märkning” (med gula stjärnor på kläderna) av judar. Min fader är ålderstigen och bräcklig, han väger f.n. blott 49 kg. Det ligger i sakens natur, att jag har en innerlig önskan att kunna se honom i min närhet under de sista år – eller kanske månader – han har att leva.”

Lilli och Walter Brünn hade fått uppehållstillstånd i Sverige och bosatt sig på Södermalm i Stockholm. Ungefär 2 000 judiska flyktingar fick uppehållstillstånd i Sverige under åren 1938–1939. De vädjade till de svenska myndigheterna att även deras föräldrar skulle få komma till Sverige.

Varken Walters pappa eller Lillis föräldrar fick något uppehållstillstånd. Walters pappa dog i lägret Theresienstadt. Lillis föräldrar deporterades till Lublin år 1942. Ingen av dem överlevde Förintelsen.

🔗 På vår webb kan du ta del av Walters och Lillis berättelse: museumforintelsen.se

Syntolkning: Walter Brünn. Foto: Sveriges museum om Förintelsen/SHM

Journalisten Barbro Alving skrev länge för Dagens Nyheter där hon gjorde sig ett namn och blev synonym med sin signatur ...
03/11/2026

Journalisten Barbro Alving skrev länge för Dagens Nyheter där hon gjorde sig ett namn och blev synonym med sin signatur ”Bang”.

Bang var känd för sitt rappa språk och sin vassa penna. Hon var inte rädd för att driva med nazismen.

Så här skrev hon exempelvis i Dagens Nyheter när hon rapporterade från Olympiaden i Berlin 1936, där hon var på plats.

"Men nu – fanfarer ljuda utanför, ett vaktmästarrytande ”Sitt ner och fäll ihop paraplyt” går runt hela stadion och 230.000 ögon riktas åt ett enda håll. Och då, i den breda östra trappan kommer den bruna gestalten med den välkända kröken på armen och följd av sin stora stab. Ett brusande heilrop går över läktarna, och hela stadion blir som en enda jättelik igelkott av utsträckta armar.

Bang fortsatte att rapportera från Europa och om Nazityskland. Hon skildrade det spanska inbördeskriget, skrev krigsreportage från finska vinterkriget och rapporterade från Norge efter Nazitysklands invasion 1940. Efter andra världskriget reste hon runt i olika flyktingläger och skrev om flyktingarnas situation. Hon blev med tiden också en mycket omtyckt krönikör i Vecko-Journalen och under signaturen "Käringen mot strömmen".

📰 Möt fler modiga röster i vår utställning Svart på vitt. Välkommen till Torsgatan 19, centrala Stockholm.

Syntolkning: Barbro Alving sitter vid en skrivmaskin. Från 1951. Foto: Scanpix, Public domain, via Wikimedia Commons

På det här fotot syns Britta Erlandsson tillsammans med fyra av de väninnor hon lärde känna 1945 som kommit till Roberts...
27/10/2026

På det här fotot syns Britta Erlandsson tillsammans med fyra av de väninnor hon lärde känna 1945 som kommit till Robertshöjd i Göteborg. Britta står i mitten i bakre raden i randig klänning.

I en artikel i Hemmets Journal från 2001 beskriver Britta hur hon som artonåring lärde känna nya vänner från Centraleuropa. Britta bodde då i Fräntorp, inte långt från där Östra Sjukhuset i Göteborg ligger idag, och hade precis tagit realexamen. Under våren hade flyktingbaracker byggts upp i närheten av området där hon bodde. En dag kom ett stort antal ungerska och tjeckiska flickor till lägret.

Flickorna var i Brittas egen ålder och de blev snart närmare bekanta. De vanligaste gästerna hemma hos familjen Erlandsson var F***y och Charlotte. De kom ofta och fikade i Brittas familjs trädgård. Sakta återfick flickorna hälsan och livsglädjen. På den andra bilden ser du foton av dem vi tror är Charlotte och F***y.

F***y och Charlotte hyrde senare en lägenhet på Folkungagatan och fick arbete på en plåtmanufaktur i Mölndal. Genom judiska familjer i Göteborg fick de sedan jobb som barnflickor och 1947 flyttade de till USA. Charlotte och Britta kom att hålla kontakt livet ut.

Britta sparade sina fotografier i ett album och antecknade namn på baksidan av flertalet. Materialet finns bevarat i museets samlingar. Vet du mer om lägret i Robertshöjd? Kontakta oss: [email protected]

Foto: Sveriges museum om Förintelsen/SHM

Två poddtips för helgen! 🎧 Det vi bevararHur blir Förintelsens historia en del av det svenska judiska kulturarvet? Och h...
23/10/2026

Två poddtips för helgen!

🎧 Det vi bevarar
Hur blir Förintelsens historia en del av det svenska judiska kulturarvet? Och hur kan föremål bära minnen av människor och liv som gått förlorade? Vår intendent Yael Fried gästar podden Shmues tillsammans med Tomas Kertész, bibliotekarie och son till överlevande från Förintelsen.

Ett fint samtal om människans behov av att bevara och minnas.

Lyssna på avsnittet Det vi bevarar (via Spotify): https://open.spotify.com/episode/7psGNyv1ce8wdu3ls0D07A?si=yyzDUmijTlaLJfSG8SutbQ

🎧 Minnet av nazibödlarna
I senaste avsnittet av Vetenskapsradion Historia gästar flera kollegor från museet för att berätta om utställningen Rättegångarna och de många rättsprocesser som följde på nazisternas brott.

Lyssna på Minnet av nazibödlarna (via Sveriges Radio): https://www.sverigesradio.se/avsnitt/minnet-av-nazibodlarna

Syntolkning: Omslagsbilder till poddarna.

💌 Se ett nytt föremål på museet!I en monter i museets lounge visar vi olika föremål ur museets samling. Innehållet byts ...
22/10/2026

💌 Se ett nytt föremål på museet!

I en monter i museets lounge visar vi olika föremål ur museets samling. Innehållet byts ut regelbundet för att belysa olika delar av historien.

Nu visar vi Tobias morsdagskort.

I maj 1944 gav Tobias sin mamma ett morsdagskort som han hade köpt för pengar som han tjänat ihop genom att arbeta i gettot i Łódź. Besök oss på Torsgatan 19 för att se morsdagskortet och lära dig mer om dess historia!

🍂 Följ med på en visning på höstlovet! Tillsammans med en pedagog får du höra mer om Tobias osannolika liv och titta närmare på morsdagskortet. Visningen passar barn från 11 år och uppåt. Ingen föranmälan krävs. Läs mer: https://museumforintelsen.se/pa-gang/kalender/familjevisning-fraga-en-overlevande/

Sveriges pressfrihet var under press i början av kriget. I mars 1942 slog polisen ner på ett tiotal tidningsredaktioner....
20/10/2026

Sveriges pressfrihet var under press i början av kriget.

I mars 1942 slog polisen ner på ett tiotal tidningsredaktioner. Innehållet i en av artiklarna fick inte komma ut. Artikeln var en beskrivning av hur norska fångar blev torterade i polishögkvarteret Victoria Terasse i Oslo och i det norska koncentrationslägret Grini.

Artikeln byggde på en broschyr som Ture Nerman och förlaget Trots Allt! hade gett ut i februari 1942. Polisen tog broschyren i beslag på utrikesminister Christian Günthers befallning. Polisens (medvetet?) långsamma handläggning fick däremot till följd att cirka 30 000 exemplar ändå kom ut till allmänheten.

Chefredaktören för Eskilstuna-Kuriren, antinazisten Anton Selander, önskade att fler skulle få ta del av innehållet i broschyren. Han övertygade därför ett antal andra chefredaktörer att publicera samma artikel på samma dag för att försvåra ett beslag. Selander visste däremot inte att hans och flera andra tidningsmäns telefoner var avlyssnade av Allmänna säkerhetstjänsten.

Utrikesministern beslutade om ett massbeslag från och med 11 mars 1942. Alla tidningar och tidskrifter med artikeln blev indragna.

Omfattningen av beslaget var så stort att det väckte debatt i riksdagen där de två tidigare utrikesministrarna Richard Sandler och Östen Undén protesterade mot Günthers undertryckande av sanningen.

Många tidningar hade dessutom redan spridits. I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning första upplaga fanns hela artikeln i tryck. Vid andra upplagan för dagen valde tidningen att publicera rubriken åtföljd av tomma spalter för att poängtera för läsarna att artikeln dragits in.

Här kan du se den andra upplagan av Göteborgs handels- och sjöfartstidning den 11 mars 1942.

📰 I utställningen Svart på vitt får du veta mer om hur den svenska pressfriheten utmanades. Välkommen till Torsgatan 19, centrala Stockholm.

Hej lärare! Planerar du att besöka museet med din klass? Det finns fortfarande några lediga tider för skolprogram nästa ...
16/10/2026

Hej lärare!
Planerar du att besöka museet med din klass? Det finns fortfarande några lediga tider för skolprogram nästa vecka och i november.

Boka en visning med workshop eller välj en kortare visning utan workshop.

🔗 Läs mer och boka en tid: https://museumforintelsen.se/skola/skolprogram

Adress

Torsgatan 19,, Stockholm
Kungsholmen
11321

Öppettider

Tisdag 11:00 - 17:00
Onsdag 11:00 - 20:00
Torsdag 11:00 - 17:00
Fredag 11:00 - 17:00
Lördag 11:00 - 17:00
Söndag 11:00 - 17:00

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Sveriges museum om Förintelsen publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.

Kontakta Museet

Skicka ett meddelande till Sveriges museum om Förintelsen:

Genvägar

Dela

Museer i närheten