Ekonomiska museet

04/11/2026

Har du något favoritdjur?
Hade man frågat kung Sverker den yngre (som har namnsdag idag) hade svaret kanske varit lejon. Det är nämligen det djuret som pryder alla hans mynt.

Här ser vi fyra penningar som slogs under hans regeringstid, alltså mellan år 1196 och 1208. Detta var ett drygt århundrade innan vi fick en gemensam myntstandard i hela riket, så 11-1200-talens penningar hade olika storlek, vikt och värde beroende på om de kom från Svealand, Götaland eller Gotland.

De tre silvriga mynten på bilden är götaländska, sannolikt präglade i Lödöse, medan det mer kopparfärgade är en penning från Gotland.

Foto, götalandsmynt: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM
Foto, gotlandsmynt: Alexander Wallin, Ekonomiska museet/SHM

02/11/2026

Hur trygg är Sveriges livsmedelsförsörjning?

Klimatförändringar, globala kriser och osäkra leveranskedjor väcker frågor om hur väl rustat Sverige är. Vad fungerar i dag, och var är vi som mest sårbara?

Den 11 november gästar Christina Nordin, generaldirektör på Livsmedelsverket, Ekonomiska museet för en fördjupande föreläsning om Sveriges livsmedels- och försörjningssystem.

Boka din biljett nu: https://ekonomiskamuseet.se/pa-gang/vem-forsorjer-sverige/

📅 11 november
🕕 18.00
📍 Ekonomiska museet

Foto: Shutterstock

Christina Nordin, generaldirektör på Livsmedelsverket, ger en fördjupad bild av Sveriges livsmedels- och försörjningssystem. Vad fungerar i dag – och var är vi som mest sårbara? Med utgångspunkt i aktuella utmaningar diskuterar hon landets motståndskraft, våra beroenden och vilka vägar ...

28/10/2026

Vet du i vilken stad den första sparbanken öppnade?

26/10/2026

Den 26 oktober 1905 erkände riksdagen Norges självständighet, vilket blev det officiella slutet på den svensk-norska union som då hade varat i 91 år.

Unionsupplösningen fick förstås många konsekvenser för bägge riken, och en av dessa var att kung Oscar II blev tvungen att göra om sitt valspråk. Här ser vi frånsidorna på två silvermynt som gavs ut under hans regeringstid - en tioöring från 1881 och en femtioöring från 1907.

Foton: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM

23/10/2026

Under höstlovet går vi in på djupet!
Visste du att dagens sedlar innehåller så många säkerhetsdetaljer att man till och med kan hitta dolda texter i personens hår?

Det och mycket mer kommer vi att utforska under familjeverkstaden Pengarnas hemligheter, som äger rum två gånger per dag under hela höstlovet (24/10-1/11).

Du får lära dig om vad pengar är, vad saker kostar, och fundera över vad man själv skulle vilja köpa för sina slantar. Klurigheterna är baserade på pysselboken Vi pratar pengar, vars författare kommer vara på plats och hålla i verkstäderna under bägge lördagarna.

Verkstäderna har begränsat antal platser, men ingen föranmälan krävs utan det är först till kvarn som gäller.

Läs mer om höstlovet på vår hemsida: https://ekonomiskamuseet.se/pa-gang/hostlov-pengarnas-hemligheter/

Foto: Jens Mohr, Ekonomiska museet/SHM

15/10/2026

Har du hört talas om den här romerska skördefesten?
Nu när det ännu är skördetider blickar vi tillbaka till en romersk skördefest - Equus October (oktoberhästen), en offerritual till krigsguden Mars ära.

Som namnet antyder var det hästoffer det rörde sig om. På detta datum genomfördes hästkapplöpningar där det vinnande lagets högra häst offrades.

Myntet på bilden föreställer Mars, men detta är inte ett romerskt mynt utan ett svenskt. Närmare bestämt ett nödmynt från det stora nordiska kriget, då krigskassan var i stort behov av silver.

Svenska folket uppmanades att lämna in sina mynt i utbyte mot dessa nödmynt av koppar, som hade ett högre nominellt värde än det faktiska metallvärdet. Kanske kan de betraktas som ett slags tidigt exempel på svenska fiatpengar, alltså pengar som saknar materiellt värde.

Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM

14/10/2026

Idag är det 378 år sedan den westfaliska freden slöts, vilket avslutade det trettioåriga kriget. Eller egentligen är det tio dagar kvar, men 14 oktober är datumet enligt den gamla julianska kalendern. Freden slöts samtidigt som den svenska armén var i full färd med att plundra Prag, där stridigheterna upphörde först den 1 november.

Denna svenska medalj gjordes i samband med den slutgiltiga fredsuppgörelsen 1650 i Nürnberg. Inskriptionen på åtsidan lyder: Corda monarchum quae tria pace ligat (De tre monarkernas hjärtan är förenade av fred). Monarkerna i fråga är drottning Kristina, kejsar Ferdinand III, samt “solkungen” Ludvig XIV, som då var elva år gammal. Frånsidan avbildar Nürnberg och inskriptionen lyder: Germanum redivia redit concordia in orbem (Tysk harmoni återvänder till världen).

Gravör: Johan Höhn

Foto: Anställd vid SHM

10/10/2026

Den 10 oktober 1471 utkämpades Slaget vid Brunkeberg i det som idag är Stockholms city. Slaget var ett försök av unionskungen Kristian I att återta makten i Sverige, efter att riket i praktiken varit självständigt under sju års tid. Segraren blev riksföreståndaren Sten Sture (den äldre) som kom att fortsätta styra Sverige relativt obehindrat under resten av 1400-talet.

Dessa mynt är två stockholmska örtugar, en med Sten Sture som myntherre (t.v.) och en med Kristian I (t.h.). Eftersom Sten Sture aldrig var kung så avbildades han heller inte på sina mynt, utan porträttet på myntets åtsida föreställer Erik den helige. Frånsidan på Kristian I:s mynt pryds utav vapenskölden Tre kronor.

Att de danska unionskungarna endast använde denna symbol på sina svenskpräglade mynt kom senare att användas som argument för att vapenskölden alltid varit en symbol för just Sverige och inte hela Kalmarunionen i sig.

Foton: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM

06/10/2026

Den 6 oktober 1845 grundades Svenska Slöjdföreningen i Stockholm. Föreningen ville främja svensk hantverkstradition och bidra till bättre kvalitet och formgivning. Initiativtagare till föreningens tillkomst var konstnären, konsthistorikern och folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren.

Genom sitt arbete fick Svenska Slöjdföreningen stor betydelse för utvecklingen av svensk design och formgivning och bidrog till att lyfta fram formens betydelse i samhället.

År 1976 bytte Svenska Slöjdföreningen namn till Svensk Form. Föreningen verkar bland annat genom utställningar, föreläsningar och tävlingar, med fokus på att synliggöra svensk form och en hållbar utveckling.

Medaljkonstnär: Lea Ahlborn
Foto: Gabriel Hildebrand, Ekonomiska museet/SHM

04/10/2026

Vad kostade en kanelbulle när Kanelbullens dag började?

I dag är det nästan omöjligt att tänka sig oktober utan kanelbullar. Men Kanelbullens dag är faktiskt en ganska ung tradition. Den instiftades av Hembakningsrådet 1999, och den 4 oktober blev snabbt dagen då Sverige firar sin kanske mest klassiska fikabulle.

Men vad har hänt med priset sedan dess?

SCB har faktiskt ett eget kanelbulleindex. Det följer prisutvecklingen för tre sorters bullar: den du bakar hemma, den du köper i mataffären och den du köper på café eller konditori.

Och priset har förändrats rejält. Mellan 1990 och 2017 ökade priset på en kanelbulle på café eller konditori med nästan 74 procent. För en bulle köpt i butik var ökningen drygt 21 procent, medan kostnaden för en hembakad bulle ökade med omkring 52 procent.

De senaste åren har prisökningarna dessutom tagit fart. Enligt SCB ökade priset på en kanelbulle på café med 28 procent mellan 2020 och 2025, medan en bulle köpt i butik ökade med 21 procent. Under samma period steg bland annat priset på smör med 52 procent och socker med 58 procent.

Så nästa gång du betalar för din kanelbulle: tänk på att du inte bara köper fika. Du får också en liten bit svensk ekonomisk historia.

Vad kostar en kanelbulle där du bor, och vad tycker du är ett rimligt pris för en riktigt bra bulle? 👇

Foto: Magnus Aronson, SHM/Historiska museet