Gotlands Museum

10/09/2026

Polska studenter dokumenterar gravfältet Trullhalsar
I veckan är studenter och forskare från universitetet i Warszawa på Gotland för att bland annat göra 3D-modeller vid gravfältet Trullhalsar i Anga. Detta är en del av deras kurs i avancerad digital teknik, och genomförs bland annat i samarbete med Gotlands Museum.

Det var i samband med att en grupp arkeologer från universitetet i Warszawa, med professor Adam Cieśliński i spetsen, för två år sedan cyklade till Gotland och därefter runt på ön för att studera fornlämningar, som de kom till gravfältet vid Trullhalsar. Gravfältet användes i huvudsak under vendeltiden (550–800 e.Kr.).

– Det är verkligen en spännande och vacker plats, så vi ville komma tillbaka, berättar Jan Gryz, som skriver sin avhandling om vendeltidens gravskick på Gotland.

I samband med besöket genomför gruppen en avancerad digital fältdokumentation av gravfältet. Arbetet innebär bland annat att området laserskannas med hjälp av drönare. Det insamlade materialet kan sedan bearbetas till 3D-modeller och andra digitala underlag.

Syftet är att dokumentera gravfältet och dess stensättningar på ett detaljerat sätt samt att samla in digitala data som kan användas för framtida arkeologiska studier. Någon arkeologisk undersökning av gravarna genomförs inte i detta skede.

– Det är såklart väldigt roligt att de har valt Gotland. De är dessutom mycket seriösa, kunniga och engagerade i sitt arbete, berättar Per Widerström, arkeolog på Gotlands Museum.

Foto: Miron Bogacki

10/09/2026

🎉Gotlands Museum på fjärde plats i Sverige!

Vi är stolta och glada över att Gotlands Museum återigen placerar sig bland Sveriges mest välbesökta museer, enligt branschorganisationen Sveriges Museers senaste sammanställning. Under sommaren 2026 hade vi hela 288 291 besökare, en ökning från 2025. Det placerar oss på fjärde plats i landet, efter Vasamuseet, Skansen och Nordiska museet. Extra roligt är att vi ser ett ökat intresse för våra besöksmål Kulturreservatet Norrbys i Väte och Visbys ruiner.

Tack till alla er som besökt oss i sommar! 🙏

Läs mer här:

Enligt en sammanställning från branschorganisationen Sveriges Museer ökade Gotlands Museum sina besökssiffror under sommaren 2026.

08/09/2026

Hanna Tunberg blir ny verksamhetsledare för Bungemuseet AB! 💫

Vi hälsar Hanna Tunberg varmt välkommen som ny verksamhetsledare för Bungemuseet AB! Hanna kommer närmast från rollen som besöks- och eventansvarig på Gotlands Bryggeri och är utbildad arkeolog och matarkeolog.

”Jag känner mig oerhört lyckligt lottad som får ta mig an verksamheten på Bungemuseet. Det är en fantastisk miljö att få verka i och en personlig favorit bland Gotlands besöksmål", säger Hanna Tunberg.

Vi ser fram emot att tillsammans fortsätta utveckla Bungemuseet som en levande mötesplats för historia, kulturarv och upplevelser.

04/09/2026

LILJENFELDTS KLÄNNING

🍄‍🟫

Hellång klänning med släp, av brun silkegergette. Broderade blommor och fåglar på kjol, krage och manschetter.

Klänningen har använts i Sanda socken av Anna Liljenfeldt (född Bolin), som avled i september 1935.

🍄‍🟫

ID: GFC9439_5

03/09/2026

Caroline fick Gotlandsfondens stipendium 🎉
Vi säger stort grattis till Caroline Silverstolpe, som har tilldelats Gotlandsfondens stipendium på 10 000 kronor. Stipendiet riktar sig till studenter och delas i år ut för andra gången.
– Tusen tack! Det känns jättefint och generöst. Det var en väldigt rolig och fin överraskning, och stipendiet är verkligen uppskattat.

Caroline Silverstolpe är från Stockholm och kom till Gotland för fyra år sedan för att studera byggnadsantikvarieprogrammet på Campus Gotland. I dag har hon fast anställning på Ars Mundi konservering, som drivs av Marleen Kolmodin i Hörsne. Det är också på väg dit som vi når Caroline på telefon.
– För tillfället arbetar vi med att restaurera kulturgravar på norra Gotland. Vi rengör, lagar och retuscherar stenarna samt rekonstruerar eller fyller i texter som har försvunnit, berättar hon.

Bakgrunden till Gotlandsfondens val av Caroline är hennes examensarbete i kulturvård, Medeltida exteriört bemålad sten. I arbetet undersöker hon hur måleri på sten byggdes upp under tidig medeltid, vilka material och tekniker som användes och hur denna kunskap kan ha förmedlats till Gotland.
– Mitt intresse för ämnet väcktes under utbildningen, då jag tog del av Tord Anderssons publikationer om sandstenens beständighet som byggnadsmaterial och dess bemålning. Det ledde mig vidare in i stenhuggarverkstädernas värld och till Rosvall, Söderberg och Lagerlöfs rika skildringar av det färgstarka medeltida gotländska kyrkoarvet. Sedan var jag fast!

Arbetet tog sin utgångspunkt i måleriet som hantverk och i hur kunskap och tekniker kan ha spridits till Gotland genom hantverkares rörlighet under sen vikingatid och tidig medeltid. Caroline sammanställde opublicerade svenska färganalyser av tidigmedeltida exteriör sten, som visade sig vara koncentrerade till Gotland, och satte dem i relation till publicerade internationella analyser. Fokus låg på färgens uppbyggnad och sammansättning samt på måleriets tekniska utförande. Genom jämförelserna kunde Caroline Silverstolpe också undersöka hur hantverkskunskap kan ha förmedlats genom kontakterna mellan Gotland och andra delar av Europa.
– Vi hade mycket kompetens som cirkulerade här, både stenhuggartradition och måleritradition. Dels utmed Martebo kyrka finns bland annat ursprungliga färgspår. Det är verkligen superspännande!

Samtidigt finns mycket kvar att undersöka för att få en tydligare bild av hur kyrkornas färgsättning såg ut från början.
– Jag kommer säkerligen att fortsätta utbilda mig till konservator och rikta in mig på en större nisch. Det skulle vara roligt att ta frågan vidare, men med en annan kompetens och andra ögon.

Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond stödjer insatser för det gotländska kulturarvet. Fonden instiftades 1925 och förvaltas av Föreningen Gotlands Fornvänner.

Läs mer om Gotlandsfonden: https://www.gotlandsfonden.se/

📚Här kan du läsa Caroline Silverstolpes uppsats: Medeltida exteriört bemålad sten: Kartläggning av genomförda materialanalyserhttps://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:2078830/FULLTEXT01.pdf

31/08/2026

Silverdepå upphittad i Tofta 🪙
När Gotlands regemente återetablerats har Gotlands Museum och företaget Arendus genomfört arkeologiska undersökningar i området kring Tofta skjutfält. I samband med detta påträffades mynt från romersk tid.

Tidigare har resterna hittats efter fyra byggnader på en gård, förmodligen Bars gård (Bardhs eller Bardhes ursprungligen). Kvar efter dessa undersökningar var en del av boplatsområdet som vid det första tillfället inte var tänkta att användas. Men regementet expanderar och ytterligare undersökningar genomfördes under våren. Då undersöktes rester efter ytterligare två byggnader inom samma gårdskomplex.

– Vid den ena byggnadens gavel påträffades en silverdepå, eller som det populärt beskrivs, en silverskatt, berättar Per Widerström, arkeolog på Gotlands Museum.

Det var inte en ”vanlig” vikingatida silverskatt, utan mynt från romersk tid. 45 stycken romerska silverdenarer och en fingerring av guld hittades utanför ett av husen. Mynten är präglade för fem kejsare och fyra kejsarinnor under nästan hundra år (mellan år 98 och 192 e.Kr), nämligen kejsarna Trajanus, Hadrianus, Antoninus Pius, Marcus Aurelius och Commodus och kejsarinnorna Sabina, Faustina I, Faustina II och Lucilla. Många av dem är kända namn för de som intresserat sig för romarrikets historia.

Myntforskaren och experten på romerska mynt, Lennart Lind, har bestämt mynten åt Gotlands Museum. Mynten har förmodligen cirkulerat under en lång tid efter att de präglades. Lennart Lind tror att de har kommit till Gotland på 300-talet och att de sedan användes i handeln på ön en bit in på 400-talet.

– Det stämmer nog bra i det här fallet. Fingerringen av guld ser ut att vara en modell som finns från mitten av 400-talet. Så vi föreställer oss att de här föremålen, mynten och guldringen, har hamnat i jorden omkring 450.

I övrigt påträffades mest keramik i de två husen.
– Den första dateringen vi fått med hjälp av kol-14-metoden på ben som hittats i det ena av husen visar att det också användes under 400-talet.

Gotlands Museums arkeologer vill passa på att tacka Försvarsmaktens skickliga metalldetektör Daniel Klintholm för hjälpen med att söka genom undersökningsområdet. Det är också Daniel Klintholm/Försvarsmakten, som tagit bilderna.

30/08/2026

IDAG FÖR 113 ÅR SEDAN! ⏰

Den 30 augusti 1913 är 57-åriga JO Larsson ute och sår råg på sin åker i Lau, och tidigare under dagen hade han harvat. Han bär den för Lau typiskt höga vegakepsen och läderstövlar. Det normala var annars träskor, men vid harvning blev jorden så lös och pösig att skorna sjönk ner och jord rann in i dem – därav stövlarna. Annars slet man helst inte på lädervaror i onödan.

📸 Se fler av Masse Klintbergs bilder från livet i Lau 1902-22 på gotlandsmuseum.se/lau!

ID: GFF000034, GFF000038

28/08/2026

PÅVEBULLA FRÅN 1300-TALET

📌

Strax öster om Visby hittades på 1930-talet denna bulla av bly. Bullan är ett påvligt sigill, som med ett snöre var fäst vid dokumentet. Från slutet av 1100-talet var sådana snören av hampa om skrivelsen gällde en rättssak, av rött eller gult silke om den gällde nådeärenden. Utan vidhängd bulla var skrivelsen helt enkelt inte giltig! Den bidrog till att säkerställa att dokumentet inte var förfalskat.

Bullan i museets samlingar är 4 cm i diameter och på ena sidan syns en korsstav flankerad av två manshuvuden samt bokstäver: “SPASPE”. Bokstäverna anger att de avbildade är Paulus och Petrus. Bullans andra sida gör det möjligt att identifiera vilken påve som brukat den; där står namnet “Ioannes” samt “PP XXII”. Denne Johannes XXII var påve 1316-1334.

Några av Johannes XXII:s skrivelser var direkt föranledda av problem i det gotländska kyrkolivet. Till exempel blev det stridigheter i samband med en kyrkoherdetillsättning i Vårfruförsamlingen i Visby. Såväl stiftsbiskopen i Linköping som öns tredingsprostar var inblandade och hade hotat församlingen med interdikt, alltså kraftiga inskränkningar i fråga om gudstjänstlivet och tillträdesrätten till kyrkorummet.

Vilken av Johannes XXII:s skrivelser som just den här aktuella bullan kan ha varit fästad vid, är dock idag omöjligt att avgöra.

📌

Läs mer på Digitalt Museum: https://digitaltmuseum.se/0210213442982/bulla

ID: GFC8646

21/08/2026

Dags för sommarens sista dopp på Tofta strand?🩱

Tygmärke med strandscen för att sy fast på kläder eller väska.

ID: GFC24955