17/06/2026
Kolning i mila är ett av de nyaste tillskotten på Sveriges nationella förteckning över immateriellt kulturarv. Processen går ut på att hetta upp ved under kontrollerade, syrefattiga förhållanden så att den omvandlas till träkol. Metoden har använts i Sverige i minst 2000 år, och i Bergslagen var den helt avgörande för järnframställningen. Vid bruken och hyttorna runt om i vårat län gick det åt enorma mängder träkol.
Här i Västmanland har liggmilan och resmilan varit de vanligaste typerna av kolningsanläggningar. Västmanlands fornminnesförening anordnade under senhösten 1936 milkolning efter gamla metoder på Vallby friluftsmuseum. Kolningen utfördes av nämndeman Anders Andersson från Naddebo i Gunnilbo som redan som 18 åring kolade i mila.
Hela processen dokumenterades av museet, från resning och tändning till utrivning. Samtidigt bjöds allmänheten in för att uppleva arbetet på plats.
Idag finns bilderna tillgängliga på Digitalt Museum och här delar vi ett urval som visar hur milan byggs, tänds och rivs.
Bild 1: ”Mittikubben” med dess tillbehör, på marken har lagts ”bro”.
Bild 2: Milveden ”reses in”.
Bild 3: Milan ”kullas”. Dvs milans topp huggs ren från uppstickande ved ändar och kullveden ordnas på milans ovansida. När detta är gjort är milan ”vefärdig”.
Bild 4: Milan risas med sid- och brynris.
Bild 5: När milan är helt klädd i granris är den som finast. Det kallas att den ”står brud”.
Bild 6: Milan fotstybbas. Att stybba innebär att man täcker milan med ett lager av finkorning jord, aska och tidigare kolstybb för att strypa syretillförsel under kolningsprocessen så att veden hettas upp utan at brinna.
Bild 7: Milan färdig för tändning.
Bild 8: Milan öppen för brännfyllning.
Bild 9: När milan är färdigkolad, "utkolad" stängs alla rymningar, vilket kallas att ”slå igen” milan. Milan får stå ett par dagar för att kallna, det kallas att milan "sover". När detta är gjort klubbas milan.
Bild 10: Utrivarlaget före utriving. Med hjälp av krokar, harkor och kolgrep rivs milan ut i tre etapper, uppifrån och ned.
Bild 11: Pågående arbete med utriving och släckning av kolen. I bakgrunden intresserad publik som ser på.
Bild 12: Utrivarlaget efter utrivning. Man blir onekligen mycket smutsig av arbetet.
OBS! Beskrivningen som ges i texten är utifrån hur Anders Andersson kolade och de begrepp som används kan vara annorlunda i andra delar av landet. Alla kolare hade sina egna metoder och knep.
Vad menas med immateriellt kulturarv?
Det immateriella kulturarvet är levande traditioner och kunskaper som förs vidare mellan människor, till exempel olika former av hantverk, ritualer, musik och berättelser.