Stockholms läns museum

Stockholms läns museum Historia, samtid och framtid. Vi arbetar med kulturhistoria, kulturmiljö och offentlig konst i Stockholms län.

Länsmuseum med fokus på historia, samtid, kulturarv och offentlig konst.

Vandra nya stigar! För länsmuseets kulturgeograf Annika Strandin Pers är vandringsleder en hjärtefråga som rymmer både h...
12/06/2026

Vandra nya stigar! För länsmuseets kulturgeograf Annika Strandin Pers är vandringsleder en hjärtefråga som rymmer både historia och landskap.

I en bloggtext delar hon med sig av några av sina favoriter i länet som tar dig ut i skog och mark. Läs hela texten och inspireras att ge dig ut. https://stockholmslansmuseum.se/om-oss/blogg/vandra-i-kulturlandskap/

Åldrad ledmarkering visar vägen. Foto: A. Strandin Pers.

Internationella arkivdagen – bakom kulisserna i arkivetHur ser en arbetsdag i länsmuseets arkiv egentligen ut? Bilderna ...
09/06/2026

Internationella arkivdagen – bakom kulisserna i arkivet

Hur ser en arbetsdag i länsmuseets arkiv egentligen ut? Bilderna här visar några ögonblick ur vår vardag: arbete bland hyllor och arkivboxar, varsam hantering av äldre fotografiskt material, digitalisering i bildverkstaden och ordning i våra samlingar av handlingar och fotografier.

I arkivet möts 1800-talets glasplåtar och dagens mobilbilder – men också arkeologiska rapporter, etnologiska dokumentationer och mycket mer.

Vi vårdar, ordnar, digitaliserar och beskriver materialet så att länets kulturarv blir sökbart och tillgängligt för fler. Vi hjälper också allmänheten, forskare och andra verksamheter med frågor om bilder och arkivmaterial. Varje bild och varje berättelse vi tar emot, från dig eller från historien, blir en pusselbit i förståelsen av Stockholms län.

Internationella arkivdagen firas den 9 juni varje år. Dagen instiftades av International Council of Archives (ICA) 2007 för att lyfta arkivens betydelse för att bevara samhällets minne och främja öppenhet.

Läs mer om Stockholms läns museums samlingar på vår webbplats. https://stockholmslansmuseum.se/samlingar/om-samlingarna/

I ett blogginlägg skrivet av länsmuseets fotoantikvarie Karolina Hedström kan du läsa mer om arbetet med samlingens olika delar. https://stockholmslansmuseum.se/om-oss/blogg/

Följ med på konstvandring i Norrtälje!Tillsammans med Norrtälje kommun släpper Stockholms läns museum ett nytt spår i ap...
05/06/2026

Följ med på konstvandring i Norrtälje!

Tillsammans med Norrtälje kommun släpper Stockholms läns museum ett nytt spår i appen Upptäck konsten. I samband med lanseringen arrangerar länsmuseet och Norrtälje kommun en konstvandring i Norrtälje centrum torsdag den 11 juni kl 17.00.

Rebecka Walan konstintendent vid Stockholms läns museum visar den offentliga konsten tillsammans Jimmy Gustafsson, intendent vid Norrtälje konsthall och kommun.

Samling vid konstverket Matilda vid Danskes gränd 2, utanför Roslagens sparbank.

Evenemanget är gratis, läs mer och anmäl dig via kalendariet: https://stockholmslansmuseum.se/kalendarium/invigning-av-appen-upptack-konsten-i-norrtalje/

I appen finns möjlighet att ta reda på mer om både konstverk och konstnärer. När Norrtälje läggs till presenteras offentlig konst i 16 av länets 26 kommuner.

Bild: Mathilda. ©Lena Lervik/ Bildupphovsrätt 2012. Foto: Mattias Ek.

Månadens samtidsbildsfotograf i juni är Lotta Sigurdsson!Varför laddar du upp bilder till Samtidsbild?Sedan jag var ett ...
04/06/2026

Månadens samtidsbildsfotograf i juni är Lotta Sigurdsson!

Varför laddar du upp bilder till Samtidsbild?
Sedan jag var ett litet barn har historia och arkeologi varit mina stora intressen i livet och som ung vuxen läste jag mig till en akademisk examen inom ämnena. Att människor lämnar spår efter sig och sin samtid är det som gör det möjligt att studera dåtiden. Därför tycker jag att det är viktigt att jag bidrar till att lämna spår efter mig och att många andra också gör det och lämnar bidrag till samtidsbild.

Vilken är din bästa samtidsbild?
Jag började ladda upp bilder i samtidsbild under pandemin. Redan där och då kändes det som om det var en stor och viktig händelse jag upplevde och något som skulle förändra världen och vår samtid. Jag bidrog med en bild av tomma butikshyllor vilket berodde på att människor började hamstra toapapper. Det kändes som ett nytt och främmande beteende. Efter pandemin och i och med det spända världsläget har hamstring blivit ett mer vanligt fenomen.

Se alla samtidsbilder och ladda upp ditt bidrag! https://stockholmslansmuseum.se/samlingar/samtidsbild/

Två mammor, tre generationer i Österåker, 1931.Fru Brioskie sitter här tillsammans med sin mor och sin dotter – ett stil...
31/05/2026

Två mammor, tre generationer i Österåker, 1931.

Fru Brioskie sitter här tillsammans med sin mor och sin dotter – ett stilla ögonblick fångat av fotograferna bröderna Harling under en sommardag för snart hundra år sedan. I länsmuseets fotoarkiv finns vardagsscener som annars lätt försvinner ur historien. Fotografier som detta ger kunskap om relationer, livsvillkor och familjemönster som sällan syns i de skriftliga källorna.

År 1931 var Österåker fortfarande präglat av småbruk och torp. Många familjer lät fotografera sig i hemmiljö, både av praktiska skäl och för att visa sin plats i landskapet. Efternamnet Brioskie är ovanligt i svenska källor och antyder en familj med ursprung utanför Sverige – ett exempel på de många livsöden som fanns i länet under mellankrigstiden.

Firandet av Mors dag växte fram i en tid då mödrars omsorgsarbete var centralt men sällan synligt i de offentliga källorna. När dagen infördes i Sverige 1919 betonades just värdet av moderns arbete i hemmet — något som speglar en bredare kulturhistorisk förändring där kvinnors insatser började uppmärksammas mer öppet.

Idag, på mors dag lyfter vi fram det här fina ögonblicket av familjens närhet. I länsmuseets samlingar finns många vardagliga familjescener. De berättar om omsorg, arbete, fritid och platser – men också om hur moderskap och familjeliv har sett olika ut genom tiderna.

Se fler bilder från samlingen via Digitalt museum https://digitaltmuseum.org/s-slm/

Ett myller av människor, citat och texter möter dig på de blåa klinkerväggarna i Huddinge vid Myrstugeberget. Här har ko...
29/05/2026

Ett myller av människor, citat och texter möter dig på de blåa klinkerväggarna i Huddinge vid Myrstugeberget. Här har konstnären Acke Oldenburg skapat ett 210 kvadratmeter stort verk med människor som bott och verkat i kommunen.

Väggarna bildar två portaler och det är målningar på alla fyra sidor. Varje sida har ett tema: Sport, musik, vanliga människor och Huddingeprofiler.

Författaren Karin Boye och konstnären Domenico Inganni är två kända exempel på den vägg som handlar om Huddingeprofiler. Men här finns också lokala kändisar som Bikungen. Hans namn var Alexander Lundgren och han var en nydanare inom svensk biodling under 1900-talet. Han är klädd i biodlarens mundering och runtomkring surrar svarta bin infernaliskt.

På andra sidan möter vi vardagens människor. Många är kvinnor som också är namngivna. Annette, Miriam, Berit. Vi ser barn och katter i silhuett. En katt heter Misse.

På sportsidan kommer en löpare kutande med en vinnarkrans runt halsen. Det är Ivar Lundberg som var en långdistanslöpare och tävlade i maraton under OS 1912 i Stockholm. Vi ser också Gösta Frändfors i en brottningsmatch. Han tog brons i brottning 1936 i OS i Berlin, och VM-guld 1947. Och visst bodde han i Huddinge.

På andra sidan har vi musiktemat med bland annat medlemmarna i Huddingebandet Magnum Bonum. De är coolt avporträtterade med streckartade munnar. Bandet som bildades 1977 är kända för många låtar, till exempel Skateboard och Digital Panik. Det sista fortfarande aktuellt för många av oss.

Konstverket är inte bara en portal till Myrstugeberget, utan också till Huddinges historia.

På skylten intill konstverket har konstnären skrivit:

”Detta är mitt Huddinge. Händelser nu eller för länge sedan. Mina vänner, min familj, vardagen omkring mig som jag upplevt det 1985 – 90.”

Vill du veta mer om offentliga konst kan du gratis ladda ner appen Upptäck konsten.

Gissa platsen! Nu när sommaren närmar sig börjar vi drömma lite om skärgården.Denna mytomspunna urgröpning i landskapet ...
24/05/2026

Gissa platsen! Nu när sommaren närmar sig börjar vi drömma lite om skärgården.

Denna mytomspunna urgröpning i landskapet har fått ett kungligt namn. Här sägs att en högburen kvinna för hundratals år sedan sökt skydd på flykt. Platsen finns på en skärgårdsö som till stora delar var stängd för allmänheten under en lång tid, men som nu går att besöka.

Vad är det för plats? Vilken kvinna brukar sägas vara den som gömt sig där? Och vad heter ön?

Foto: Johan Fredriksson, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia.

Kexfabriken blev kommunhusSigtuna kommun har sitt högsäte intill tågspåren nära Märsta station. I början av 1900-talet d...
23/05/2026

Kexfabriken blev kommunhus

Sigtuna kommun har sitt högsäte intill tågspåren nära Märsta station. I början av 1900-talet dominerade byggnaden orten totalt med sin höga skorsten. Det var den första av flera industrier som etablerades vid stationen som hade anlagts vid det gamla skjutshållet när järnvägen mellan Stockholm och Uppsala byggdes. Steninge slotts ägare startade kexfabriken 1916. Senare tillverkades knäckebröd och bestick i industribyggnaden innan den blev kommunhus.

I Länskällan kan du läsa om Märstas tidiga industrier och ta del av Hjalmars berättelse om hur det var att köra brödbilen.

Märstas industrialisering https://stockholmslansmuseum.se/skola/lanskallan/artiklar/marstas-industrialisering/
Hjalmar och hans lastbil
https://stockholmslansmuseum.se/skola/lanskallan/artiklar/hjalmar-och-hans-lastbil/

Bild 1: Vykort, årtal och ursprung okänt, CC BY.
Bild 2: Kexburk. Foto: Maria Ek, Sigtuna museum, CC BY.
Bild 3: Flygfoto över Märsta ca 1940. Foto: Liljekvist, A/B Flygtrafik, CC BY.
Bild 4: Sigtuna kommunhus. Foto: Brorsson, CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Idag firas den internationella dagen för biologisk mångfald.Dagen är instiftad av FN 1993 i syfte att öka medvetenheten ...
22/05/2026

Idag firas den internationella dagen för biologisk mångfald.

Dagen är instiftad av FN 1993 i syfte att öka medvetenheten om den snabba förlusten av arter och ekosystem världen över. Första gången dagen firades i Sverige var 2017.

Dagen har också koppling till Konventionen om biologisk mångfald som undertecknades av FN vid miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992.

Småskaliga jordbruk bidrar till den biologiska mångfalden och ett exempel på detta är kulturreservatet på Brottö. Här finns en lång kontinuitet med djurhållning av betesdjur. Djuren, människan och naturen har genom århundraden levt i samklang med varandra.

Det småbrutna landskapet med åkrar, slåtterängar, betesmarker, strandängar och skogspartier samt den rika floran av växter och djur skulle inte finnas om inte korna fanns på ön. Här på Brottö jobbar både kor och människor med att hålla landskapet öppet, vilket i sin tur gynnar både växter och djur. Ett bidrag i arbetet med att främja den biologiska mångfalden väl värt att uppmärksammas idag!

Här kan du lära dig mer om det småskaliga jordbruket på Brottö. https://stockholmslansmuseum.se/utstallningar/brotto/kulturreservatet-pa-brotto/

Bild 1: Höbärgning på Brottö. 1900-tal. Foto: okänd.
Bild 2: Sven Jansson kör in hö 1994. Foto: okänd.
Bild 3: Tjur på Brottö: Foto: Matts Jansson.

Adress

Stockholm

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Stockholms läns museum postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Dela

Typ