Stockholms läns museum

Vägbeskrivning Webbplats

Stockholms läns museum Historia, samtid och framtid. Vi arbetar med kulturhistoria, kulturmiljö och offentlig konst i Stockholms län.

Länsmuseum med fokus på historia, samtid, kulturarv och offentlig konst.

Berätta hur du firade Halloween!Förra veckan firade många Halloween. Var du en av dem? Dela gärna dina bilder via Samtid...
05/11/2026

Berätta hur du firade Halloween!

Förra veckan firade många Halloween. Var du en av dem? Dela gärna dina bilder via Samtidsbild och hjälp oss dokumentera årets firande.

Lagade du läskig mat eller gjorde soppa på din karvade pumpa? Berätta för oss genom att svara på vår enkät. Läs mer om insamlingen av mat och traditioner kring högtider på länsmuseets webbplats (länk i kommentarerna).

Foto: Sara Ascole via Samtidsbild.

Idag är det Allahelgonadagen. I Finsta finns en skulptur av ett våra mest kända helgon, Heliga Birgitta. Skulpturen kom ...
01/11/2026

Idag är det Allahelgonadagen. I Finsta finns en skulptur av ett våra mest kända helgon, Heliga Birgitta. Skulpturen kom på plats 1962 och är gjord av balettdansösen Carina Ari, som efter danskarriären sadlade om och blev skulptör.

Enligt traditionen föddes Birgitta här cirka 1303, även om det är svårt att säkert fastställa hennes födelseort. Enligt sägnen var det här i grottan intill som hon fick sina första uppenbarelser.

År 1349 begav sig Birgitta till Rom. Ett skäl var att hon ville att påven skulle inrätta en klosterorden, som hon fått en uppenbarelse om. Det blev verklighet 20 år senare. Birgitta stannade i Rom livet ut där hon dog 1373. Hennes barn förde hem hennes stoff till Vadstena kloster. Dottern Katarina blev klostrets första ledare.

Birgitta blev helgonförklarad 1391 av påven Bonifatius IX. Långt senare, 1999, utsåg påven Johannes Paulus den heliga Birgitta till ett av Europas tre skyddshelgon. Hon lämnade efter sig 600 religiösa budskap, ett stort litterärt arv i form av himmelska uppenbarelser.

Det finns många medeltida avbildningar av den heliga Birgitta, främst i altarskåp och målningar. Hennes attribut är boken och pennan och hon är oftast klädd i den gifta kvinnans dok, och så kallade haklin, alltså ett tyg under hakan som hänger ner över bröstet. Skulpturen vid Finsta är i sammanhanget sent tillkommen, men hon har här samma klädsel.

Lägg märke till Birgittas kroppshållning. Av klänningens fall framgår att det främre knät är något böjt, medan det bakre är rakt. Ungefär som om hon har stannat i steget. Hon pekar med en hand mot gården och med den andra neråt. Gesterna är graciösa. Att skulptören även var dansare och koreograf syns på Birgittas kroppsspråk. Längst fram på sockeln är ett av Birgittas attribut, boken. Att den är av mörk brons gör att den syns tydligt mot den vita sockeln.

Hon ser upp mot himmelen med huvudet lutat åt sidan som om hon lyssnar. Vi kan tänka oss att hon hör en röst och ser en syn. Som om hon just i detta ögonblick får en himmelsk uppenbarelse.

Vill du veta mer om offentlig konst kan du gratis ladda ner appen Upptäck konsten!

Foto: Jenny Bergensten/Stockholms läns museum.

Chokladfabriken i Sundbyberg Bild 1-2. Reklamen för Sundbybergsfabrikens produkter är drygt hundra år gammal.Med hjälp a...
31/10/2026

Chokladfabriken i Sundbyberg

Bild 1-2. Reklamen för Sundbybergsfabrikens produkter är drygt hundra år gammal.

Med hjälp av tidens informativa kampanjer jobbade Marabou på att sprida användningen av de nya livsmedlen kakao och choklad.

Tidningsurklipp från DAGENS NYHETER 1923-05-02. SVENSKA DAGBLADET 1923-03-15.

Bild 3. Marabou började tillverka choklad i Sundbybergs centrum 1918. År 1995 lämnade den sista verksamheten stan. Fabriken låg intill Bällstaviken, bokstavligen i ortens hjärta: företaget köpte upp Sundbybergs gård och rev byggnaden 1936. Där byggde de ett laboratorium som idag är Marabouparken konsthall.

Foto: Almberg & Preinitz/Tekniska museet.

Bild 4-5. Marabou var en stor arbetsgivare. 1900-talets föreställningar om genus gjorde att många kvinnor anställdes. Vid de allt fler moment som utfördes med hjälp av maskiner dominerade istället män. Detsamma gällde andra livsmedelsindustrier; i Sundbyberg fanns tillverkning av makaroner, knäckebröd och ett bryggeri.

Foto: Stockholms stadsmuseum, 1920 och Tekniska museet.

Bild 6. Chokladens evangelium spreds bland annat med hjälp av gratis filmvisningar. I dagspressen finner vi flera rapporter från olika delar av landet.

Trelleborgs dagblad kallar det en ”utomordentligt intressant filmförevisning” medan Norrskensflamman kortar (och kanske något syrligt) konstaterar att allmänheten ”får visst gotter på köpet”.

Tidningsurklipp från NORRSKENSFLAMMAN 1923-04-30.

Nästa år är det 100 år sedan Sundbyberg utropades till stad. Det kommer att uppmärksammas både av Sundbybergs stad och Stockholms läns museum. Bland annat kommer elever i Sundbyberg att kunna ta del av historiska källor och lektioner om ortens förflutna i Länskällan. Länsmuseets insamling av minnen från Sundbyberg är i full gång och en utställning planeras.

I en gränd intill ån i Norrtälje står en byst av poeten Nils Ferlin, klädd i hög hatt, kavaj och fluga. Ansiktsuttrycket...
30/10/2026

I en gränd intill ån i Norrtälje står en byst av poeten Nils Ferlin, klädd i hög hatt, kavaj och fluga. Ansiktsuttrycket är allvarligt.

Bysten är placerad på en sockel av granit från Vätö, så kallad Vätögranit. Lägg märke till att sockeln är bredare neråt för att sedan smalna av upptill. Det korresponderar väl med bysten som också den smalnar av uppåt med den höga hatten som avslutning. På sockelns framsida kan vi läsa Nils Ferlins namnteckning i skrivstil.

Vem var han och varför finns det ett porträtt av honom här i Norrtälje?

Nils Ferlin var en av Sveriges stora diktare, han levde från 1898 till 1961. Han kom från Karlstad i Värmland och flyttade senare till Stockholm. En plats där han ofta höll till var i Klarakvarteren, och här finns en staty av honom gjord av KG Bejemark. Ferlin står och tar sig ett bloss mitt på trottoaren, ett stenkast från Klara Kyrka.

Han är också avbildad i Filipstad av samma konstnär, där han sitter på en parkbänk. Precis som i skulpturen i Norrtälje har han här också en hög hatt. I Karlstad har Thomas Qvarsebo utfört en skulptur i corténstål som har titeln Nils Ferlin steppar.

Vid mitten av 1940-talet flyttade Nils Ferlin till Norrtälje och torpet Norrboda. Här bodde han fram till sin död. Han tillbringade mycket tid i Norrtälje stadskärna. När skulpturen kom på plats döptes gränden om till Nils Ferlins gränd.

Konstnären bakom verket heter Konrad Nyström. Han kom från Kiruna och bosatte sig i Norrtälje. Här verkade han som smideskonstnär och han har uppfört flera verk i kommunen. Skulpturen gjöts i Herräng av Modellservice.

En känd diktsvit av Nils Ferlin är Barfotabarn som kom ut 1933:

Du har tappat ditt ord och din papperslapp,
du barfotabarn i livet.

Så sitter du åter på handlarns trapp
och gråter så övergivet.

Vad var det för ord — var det långt eller kort,
var det väl eller illa skrivet?

Tänk efter nu — förrn vi föser dej bort,
du barfotabarn i livet.

Vill du veta mer om offentlig konst kan du gratis ladda ner appen Upptäck konsten, eller kika in på vår webbsida Offentlig konst.

🎃👻Hur firar du halloween? Dela med dig av dina traditioner!Höstlovet är här och för många innebär det också firandet av ...
27/10/2026

🎃👻Hur firar du halloween? Dela med dig av dina traditioner!

Höstlovet är här och för många innebär det också firandet av halloween med utklädnader, pumpor, bus eller godis och kanske något extra läskigt på middagsbordet. I ett blogginlägg skrivet av Hedvig C**t, etnolog på länsmuseet, kan du läsa mer om halloweenfirandets historia och dagens traditioner.

Just nu samlar vi på Stockholms läns museum in berättelser om mat under högtider. Därför vill vi gärna veta: Hur firar du halloween? Vilka maträtter, bakverk eller traditioner hör till ditt firande?

Läs bloggtexten på länsmuseets webbplats (länk i kommentarerna) och dela gärna med dig av dina egna erfarenheter!

Bilder uppladdade till Samtidsbild av Lasse Nilsson och Afrah Negash.

25/10/2026

Följ med in i Thomas Qvarsebos ateljé och hör om hur hans skulptur Flöjtisten blev till. Konstverket är placerat i Bro centrum i Upplands-Bro kommun.

Fler avsnitt av I konstnärens ateljé hittar du under Offentlig konst på länsmuseets webbplats!

Välkommen på en andra bildträff i Sundbyberg! Inför Sundbybergs 100-årsjubileum samlar Stockholms läns museum in fotogra...
22/10/2026

Välkommen på en andra bildträff i Sundbyberg!

Inför Sundbybergs 100-årsjubileum samlar Stockholms läns museum in fotografier och minnen. Välkommen till en andra träff där du kan ta med egna fotografier från Sundbyberg. Vi skannar dem på plats och dokumenterar det du kan berätta om bilderna. Bilderna lämnas tillbaka på en gång. Var med och bidra till att bevara stadens historia för kommande generationer.

Detta är den andra träffen i en serie om tre. Vid det tredje och sista tillfället kommer det insamlade materialet att visas i form av en bildvisning.

📅 26 oktober, kl. 14.00–15.00
📍 Signalfabrikens bibliotek, Esplanaden 10, Sundbyberg

Anmälan: Det är gratis att delta, anmälan hittar du i vårt kalendarium (länk i kommentarerna).

Bilden: Spårvägsbygge i Sundbyberg år 1928. Foto: Spårvägsmuseet.

Månadens insamlingstema för Samtidsbild är mattraditioner kring högtider!Här ser vi exempel på persiskt nyår där Soghra ...
21/10/2026

Månadens insamlingstema för Samtidsbild är mattraditioner kring högtider!

Här ser vi exempel på persiskt nyår där Soghra Vaezi berättar: "Det här är jag och min dotter Fatemeh, som firar persiskt nyår. I nyår tar vi på nya kläder och dukar bordet med 7 saker som har namn som börjar med S: Sabzeh , Sir, Senjed, Somagh, Sib, Serke, Samano.

Traditionen är en symbol för hälsa och lycka. Vi försöker att fira hemma tillsammans med familjen. Vi äter traditionell mat och senare på dagen firar vi med släktingar och vi ger varandra presenter. Efter tretton dagar firar vi utomhus och lyssnar på musik och dansar tillsammans."

Mat är mer än bara måltider, den berättar om gemenskap, minnen och traditioner. Stockholms läns museum samlar i år in bilder och berättelser om hur vi firar högtider med mat i länet. Genom att dela dina egna traditioner hjälper du till att bevara och synliggöra det levande kulturarvet.

Kanske dukar du upp sill och potatis till midsommar, bakar pepparkakor inför julen eller kokar ärtsoppa på torsdagar? Eller firar du Ramadan, Diwali, kinesiskt nyår eller Chanukka med särskilda rätter, dofter och familjerecept? Alla berättelser, stora som små, visar hur mångfalden av mattraditioner formar vår gemensamma historia.

Dela med dig av dina bilder från hela året – på rätter, matbord, kök, recept, gemenskap, dekorationer, släkt, vänner och dig själv. Dela gärna med dig av en kort berättelse också.

Din bild blir en del av vårt kulturhistoriska arkiv och hjälper oss att bevara både det välkända och det nyskapande för framtiden.

Ladda upp dina bilder via Samtidsbild och bidra till framtidens historia. Länk till Samtidsbild hittar du i kommentarerna.

Idag är det världsdagen för det immateriella kulturarvet. Men vad är egentligen immateriellt kulturarv? Immateriellt kul...
17/10/2026

Idag är det världsdagen för det immateriella kulturarvet. Men vad är egentligen immateriellt kulturarv?

Immateriellt kulturarv, eller det levande kulturarvet som det också kallas, handlar om kunskaper, traditioner och praktiskt kunnande som förs vidare mellan människor och generationer. Det kan vara allt från hantverk och musik till berättelser, seder och bruk.

Under hösten samlar Stockholms läns museum in berättelser om mat och högtider i länet. Vi vill veta hur människor firar, vilken mat som lagas, hur måltider delas och hur nya traditioner växer fram. Hur ser dina mattraditioner ut?

Läs mer i en bloggtext skriven av Hedvig C**t, etnolog på länsmuseet, svara på enkäten och hjälp oss bevara berättelserna om våra mattraditioner och högtidsfiranden. https://stockholmslansmuseum.se/om-oss/blogg/varldsdagen-for-immateriellt-kulturarv/

Foto: Anna Ulfstrand/Stockholms läns museum, Lasse Nilsson, Eira Nordström Källström.

Visste du att linoljefärg var den dominerande färgen för målning av snickerier från 1700-talet ända fram till 1950-talet...
16/10/2026

Visste du att linoljefärg var den dominerande färgen för målning av snickerier från 1700-talet ända fram till 1950-talet? Därför är den fortfarande ett av de mest rekommenderade materialen när äldre hus och originalsnickerier ska renoveras.

Äkta linoljefärg består av naturliga råvaror och har använts i generationer. Trots att den kräver lite mer tålamod vid målning än moderna färger, lyfts den ofta fram inom kulturmiljövården som det bästa valet för att bevara äldre byggnaders karaktär och historiska värden.

På länsmuseets webbplats kan du läsa mer om linoljefärgens historia, egenskaper och varför den fortfarande är aktuell i dagens renoveringsprojekt. Länk i kommentarerna.

Bild: Linolja med lin. Foto: Jenny Bergensten/Stockholms läns museum.

Adress

Stockholm

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Stockholms läns museum publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.

Genvägar

Dela

Kategori

Museer i närheten