01/06/2026
Totalt finns det 11 kokböcker bevarade i museet.
Dom här böckerna har inte använts av kokerskan i huset utan nyttjades av Wilhelmina och hennes sällskapsdam Ida Uhse. Även om dom själva inte lagade någon mat så var det Wilhelmina som i första hand planerade vad som åts och sällskapsdamen som förmedlade detta till kokerskan.
Kokerskan hade istället sina egna recept som hon tog med sig om hon fick en ny anställning. Hennes receptsamling fungerade alltså som en konkurrensfördel på arbetsmarknaden.
I museets arkiv finns det några få handskrivna recept bevarade. Kokböckerna fungerar således mer som ett exempel på vilken mat som kunde lagas i mer förmögna hushåll i Sverige kring sekelskiftet 1900. Just i det här huset finns dock två som kanske inte var lika vanliga, en schweizisk kokbok och en tysk kokbok om praktisk hushållning i krigstid.
Följande kokböcker finns i museet:
”Kokbok för husmödrar” av Gustafva Björklund, 1863.
”Vegetarisk kokbok” av Leontine Deutgen, 1897.
”Finare matlagning” utgiven av Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, 1904.
”Kok-konsten som vetenskap och konst” av Charles Emil Hagdahl, 1879.
”Hemmets kokbok” utgiven av Ida Norrby/Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, 1909.
”Praktisches Kriegskochbuch” av Louise Holle, 1917.
”Neues Stuttgarter Kochbuch” av Friedrike Louise Löffler, 1873.
”Godt bord” Sigrid Nordenfalk, 1897.
”Neues Berner Kochbuch” av L. Rytz, 1864.
”Lilla hjälpredan i köket” av Sofia Carolina Ingeborg Zethelius, 1906.
”Iduns kokbok” av Laura Elisabeth Östman, 1911.
Texten är delvis baserad på boken "Smak av svunnen tid", (2007).
Foto: Jens Mohr, Hallwylska museet/SHM.