19/06/2025
Vi minns med värme årets upplaga av Fiskargubbens dag.
Ett 60-tal glada konstälskare som mös i sommarsolen.
Konststuderande Karin Engman höll ett otroligt högtidstal utifrån sin C-uppsats "Fiskargubben: Motivets symboliska värde och popularitet i Sverige". Bifogas i textform nedan (video i kommentar).
Stillbild: Jens Öst.
KARIN ENGMANS TAL:
För två dagar sen hade jag min uppsatsventilering för min kandidatuppsats: Fiskargubben: Motivets
symboliska värde och popularitet i Sverige. Jag har spenderat flera dagar på Kungliga biblioteket och sökt
igenom över hundra dagstidningar för att ta reda på vad svenska folket har tycks och tänkt om
Fiskargubben under andra halvan av 1900-talet.
Fiskargubben räknas in i kategorin hötorgskonst. Fiskargubben blir hötorgskonst genom att vara
massproducerad, lättolkad och föreställande, ha ett marint tema och visa en social roll, snarare än ett
porträtt av en person. Men hötorgskonst förknippas också med falska pseudonymer, hötorgsmålare hittade
på flera olika konstnärsnamn som de använde för olika typer av motiv, för att kunna påstå att de hade
målat färre antal målningar och därmed höja värdet. Eftersom hötorgskonst inte oftast stiger i värde, så
förekom bedrägerier där det såldes till överpris. I dagstidningar blir därför Fiskargubben-motivet
förknippat med dålig smak och låg klass och den får inte komma in i den legitimerade konstvärlden.
Fiskargubben-motivet skulle exempelvis en konstnärschef aldrig sätta på väggen. Fiskargubben kallas i
tidningar för skräckkonst, skräp, smörja och att den förstör väggarna.
Men det är också tydligt hur älskat motivet har varit för det svenska folket. Det benämns oftast med
varma ord. Det beskrivs som älskat, folkligt och kärt, och som en trygghetssymbol och en braksuccé. ”Rör
inte Fiskargubben!” uttrycker en artikel där skribenten menar att hon blir ledsen när det talas nedlåtande
om hötorgskonst. Trots att de är billiga motiv så vårdas de i hemmet menar hon. 1998 sätter en konsthall i
Göteborg upp utställningen Älsklingstavlan, med motiv som är favoriter på arbetsplatser. Fiskargubben är
ett av dessa motiv.
Jag har även eftersökt vad som står om fiskargubbar i allmänhet. Fiskargubbar förknippas med
skärgården, nostalgi till det förflutna och något naturligt och orört från förr, långt ifrån den teknologiska
verkligheten idag. Fiskargubbar är något traditionellt, svenskt och de anses vara kloka. Vilket förmodligen
har gjort att Fiskargubben-motivet har blivit så älskvärt och populärt. Fiskargubben-motivet blir också
själva sinnebilden för hur en fiskargubbe ser ut. Pipan, sydvästen, skägget och sitt väderbitna ansikte,
förknippas starkt med fiskargubbar i tidningsartiklar.
Just precis den här Fiskargubben växte jag upp med, den hängde i min familjs gamla sommarstuga. Inget
jag direkt har reflekterat över under min uppväxt, men en midsommarafton inspirerade den mig till att klä
ut min storebror, som då hade ett väldigt passande skägg, till fiskargubben och sedan fota honom. Jag
klädde han i sydväst och regnrock, det fanns dock ingen ingen p**a till hands, så istället fick en gaffel, en
prästkrage och en midsommarstång av piprensare agera pipor. Fiskargubben har inte bara inspirerat mig
utan också många fler. Humorgruppen Galenskaparna gjorde under 90-talet en musikalparodi på Kristina
från Duvemåla, som hette Åke från Åstol, där de gestaltade fiskargubbar. De gjorde sedan en tv-serie av
musikalen, där huvudpersonen Åke som karaktär, beskrivs ha inspirerats av fiskaren på Fiskargubben-
målningen.
Fiskargubben har också inspirerat konstnären Sture Johannesson under 70-talet, han gjorde en affisch med
konstnären Kjartan Slettemark som modell, där han var utklädd till Fiskargubben. Fiskargubbemuseet
äger två varianter av affischen. Affischen var tänkt att göra reklam för Malmö Konsthalls invigning. Men
när Malmö Konsthalls chef såg den, ville han inte veta av den affischen, den ansågs inte plasta bland
utländska konstnärer, bland ”riktig” konst. Johannesson tyckte att det var ett ”svek mot folkets kultur” och
utförde flera olika aktioner för att demonstrera detta. Han klädde ut Slettemark till Fiskargubben på
internationella konstmässan ART 5 i Basel i Schweiz, där gick han runt och frågade besökare om de ville
köpa motivet, vilket resulterade i att han sedan blev utslängd. Han skickade ut flera falska inbjudningskort
till invigningsmiddagen av Malmö Konsthall, vilket resulterade i att det blev för många som ville komma.
Affischen ställdes ut på flera gallerier, bland annat som ett stort digitalt konstverk. När affischen ställdes
ut på S:t Eriksmässan så kom Kungen på besök. Kungen sa att: ”En sådan här fiskargubbe borde hänga i
varenda slott och varenda koja ”, och fick sedan med sig en kopia av affischen till slottet. Affischen var
alltså inte tillräckligt fin för en konsthall men tillräckligt fin för självaste konungen själv. Affischen blev
på så sätt en symbol för kampen mot finkultur.
Fiskargubben-motivet har nånting igenkännbart. I en del tidningar har personer hävdat att fiskargubben är
en släkting till dem, han är någons farfar eller morfar. För att han såg ut så. Han hävdas också komma från
till exempel Bohuslän eller Holland. Han kan lätt appliceras och bli något lokalt och familjärt, vilket är en
anledning till att han blivit så populär. Vem är fiskargubben för just dig?
Jag vill tacka Fredrik för min inbjudan till att bli invigningstalare och känner mig speciellt ärad att få tala
året efter Haerendels son Gerhard. Jag önskar er en fortsatt trevlig Fiskargubbedag!
