Vilka är öppettiderna?

Tisdag 10:00 - 17:00 Onsdag 10:00 - 17:00 Torsdag 10:00 - 17:00 Fredag 10:00 - 17:00 Lördag 10:00 - 17:00 Söndag 10:00 - 17:00

Sörmlands museum

Name: Sörmlands museum
Address: Tolagsgatan 8, Nyköping, 61134, SE
Telephone: +46722134711

Hem
Sverige
Nyköping
Sörmlands museum

Ring Vägbeskrivning Webbplats Kontakta museet

Välkommen till Sörmlands museum - i Nyköping, hela länet och digitalt! Inlägg och kommentarer ska hållas till sakfrågan och hålla en god ton.

Välkommen till Sörmlands museums officiella facebook-sida

Om Sörmlands museum
Sörmlands museum är ett regionalt museum – ett länsmuseum – med verksamhet i hela Sörmland. Med historia, slöjd, bild och form vill vi vidga vyer, väcka engagemang och bidra till att människor påverkar samhället och sin livssituation. Sidans regler
Sörmlands museum förbehåller sig rätten ta bort inlägg och kommentarer som bryter mot svensk lag eller Facebooks regler (https://www.facebook.com/policies_center) eller som anses stötande eller som saknar relevans för sidans ämne. Det innebär bland annat att kommentarer och inlägg inte får innehålla förtal, hot, hets mot folkgrupp eller andra trakasserier, exempelvis rasism, sexism eller andra kränkningar. Vi tillåter inga personangrepp eller nedsättande generaliseringar av individer eller grupper. Vi tar oss rättigheten att ta bort denna typ av kommentarer från museets sociala kanaler. En person som upprepade gånger bryter mot detta kan bli blockerad för fortsatta kommentarer på våra sociala medier.

04/11/2026

Konstnären Bernhard Österman från Vingåker etablerade sig 1901 i Stockholm som porträttkonstnär. Till beställarna hörde det välbärgade borgerskapet, liksom kungligheterna. De poserade traditionsenligt för officiella målningar. Men beställde även, i den moderna tidens anda, mer avspända porträtt – där de lät sig avbildas iförda det senaste modet.⁠
Bernhard var kung Gustaf V:s favorit och blev även prinsessan Marias hovmålare. Under sitt liv hann det bli mellan 400 och 500 porträtt. Östermans konstnärliga kvarlåtenskap finns bevarad på Sörmlands museum. Bland annat ett antal skisser, utkast och målningar av prinsessan Maria Pavlovna samt ett fotografi från en av hennes sittningar. ⁠
⁠
Vill du se fler porträtt från tiden? Utställningen om Maria Pavlovna speglar hennes dramatiska livsöde och kretsarna hon rörde sig i genom modets växlingar. Läs mer på vår hemsida.⁠
⁠
⁠
Bild 1: Hovkonstnären Bernhard Österman, här vid målarduken i sin ateljé i Stockholm. Fotograf okänd, troligen omkring 1910.⁠
Bild 2: Prinsessan Maria sitter för Bernhard Österman iförd en rosa jugendklänning som visas⁠ i utställningen "Maria Pavlovna – från svenskt hovliv till Coco Chanel" tillsammans med flera porträtt av Österman. Fotograf okänd, troligen omkring 1910.

02/11/2026

Trådar har gett oss värme och skydd i kläder vi burit. Vävts till segel som fört oss till nya platser. Behovet av att binda, sy och knyta har följt människan i tusentals år.

Trådar har skapats av senor, remsor av djurhudar och rötter. Slanor har vridits till vidjor. Växtfibrer och hår från djur har bearbetats, spunnits och tvinnats till grövre trådar och garn. Uppfinningar som sländor, spinnrockar och repslageri gjorde trådarna starkare.

På många platser har odling av växter som ger fibrer till trådar skapat stora rikedomar. Hälsinglands stora gårdar byggdes när linodlingen gjorde bönderna förmögna.

Rep kan vara slagna (tvinnade) eller flätade. Repslagning har traditionellt utförts med enkla maskiner av trä. För grövre rep och trossar behövs hundratals trådar som tillverkas på repslagarbanor med maskiner på räls. I mitten finns en kärntråd som kallas kalv. De övriga trådarna kallas kardeler eller dukter.

Under flera hundra år var repslagare ett efterfrågat yrke. Kilometervis med rep (tågvirke) behövdes till de stora segelfartygens riggar. Spåren av denna tid finns kvar än idag i gatunamn som Repslagargatan.

--

Bild 1-3: Repslagning på Hertigö 1934. SLM R23-91-6, SLM R23-91-3, SLM R23–91–7. Foto: Carl Brantberg.
Bild 4: Repslagarbanan i Vingåker 1901. SLM M002519. Foto: Oscar Linderoth.

30/10/2026

När höstmörkret sänker sig går tanken lätt till ljus och stämningsfullhet. Snart är det Allhelgona, då många tänder ljus på kyrkogården för att minnas dem som inte längre finns.

På 1800-talet såg det annorlunda ut. Höstens skördearbete var över och tjänstefolket hade en veckas ledighet, då de också kunde flytta till nya anställningar. Veckan blev en tid för vila, höstmarknader, dans och nöjen. Den sågs av många som en ungdomshelg. Seden att tända ljus på gravar fanns inte.

Allhelgona består av tre dagar: Allhelgonadagen, Alla Helgons Dag och Alla Själars Dag. Alla Själars Dag togs bort under reformationen på 1500-talet och Allhelgonadagen försvann från almanackan 1772. Under 1900-talets början uppmärksammades hur Alla själars dag firades i katolska länder:

”Resande berätta, att det vilar en sällsam högtidlig stilla stämning över den dagen. Överallt ser man allvarstämda människor, som söka sig ut till kyrkogårdarna för att besöka sina käras gravar, för att pryda dem med höstens blommor och brinnande ljus.” Engelbrekts församlingsblad, 1934

”Den som varit med och sett hur dagen firas i de katolska länderna förstår att vi här hemma saknar en stor och underbar religiös sedvänja. Hur vackert och stämningsfullt är det inte en sådan dag ute på kyrkogården med mängder av levande blommor och fladdrande ljuslågor.” Krönika i Stockholmstidningen, 1946

Seden spreds så småningom även i Sverige. I Sörmland stötte gravljusen på motstånd och fick fäste först på 1940-talet. På 1950-talet var traditionen utbredd i hela landet. År 1954 fördes Alla Helgons Dag in i almanackan på lördagen närmast den 1 november.

Bild 1: Ung kvinna tänder ett ljus, Flen, cirka 1945. Foto: Hans Hemlin, SLM_HH2021-0014
Bild 2: Tystberga kyrka, 21 oktober 1968. Foto: Dan Samuelsson, SLM_X3841-78
Bild 3: Havreskörd med lie, Julita i Katrineholm på 1920-talet, Foto: Axel Fredrik Fredriksson SLM_P2022-0496
Bild 4: Höstmarknad i Strängnäs 1908. Foto: Alf Lindhe SLM_B50-3R

28/10/2026

Vid 1920-talets början var Maria Pavlovnas upphöjda tillvaro som prinsessa för alltid över. Hon hade lämnat livet som prinsessa av Sverige, och ryska revolutionen drev henne i landsflykt. I sina memoarer beskriver hon tiden efter revolutionen som ett bryskt uppvaknande. ”Det var som om vi hade ryckts ur vår dekorativa ram och knuffats av scenen mitt under ett praktfullt skådespel.”⁠
⁠
När hon skulle börja leva som en vanlig medborgare behövde hon lära sig allt från början – som att handskas med pengar. Hon visste ungefär vad kläder och smycken kostade, men inte priset på bröd och mjölk.⁠
⁠
Under 1920-talet bosatte sig Maria i Paris, och efter ett tag startade hon broderifirman Kitmir. Det var en av de många specialiserade ateljéer som levererar handgjorda detaljer till de ledande modehusen. Hennes första, och viktigaste kund, var Coco Chanels modehus. ⁠
⁠
7 november håller Susanna Strömquist, curator av utställningen Maria Pavlovna – från svenskt hovliv till Coco Chanel, föredrag om Maria. Läs mer och köp din biljett via hemsidan: https://sormlandsmuseum.se/foredragochfikasusannastromquist

Bild 1: Maria vid sitt stora skrivbord i Kitmirs lokaler på 7 rye Montaigne, 1925. Foto: Henri Manuel/Mainau GmbH⁠
Bild 2: Annons för Kitmir från Art, goüt, beauté 1 september 1925. Foto: Bibliotèque nationale de France/gallica.bnf.fr

26/10/2026

Här på Ejdervägen i Nyköping står de nya kedjehusen just klara. Året är 1961 och Carl-Erik ”Calle” Wikdahl kör sin dotter Molly i skottkärran på tomten där en ny trädgård ska anläggas.

Området kallas för ”Atomhusen” och har byggts specifikt för de anställda på AB Atomenergi i Studsvik (senare Studsvik AB).

Calle var kärnfysiker och arbetade på anläggningen 1958–1969. Han var mycket engagerad i kärnkraftsfrågan. Kanske känner du igenom honom från 70-80-talets tv-debatter? Han mötte kärnkraftsmotståndare som Per Kågeson i livliga diskussioner för atomkraftens vara eller icke vara.

Calles egna döttrar var kärnkraftsmotståndare, men ändå stolta över sin pappa som var påläst och duktig på att argumentera.

Calle var intresserad av trädgård, och duktig på att bygga hus och konstruera. Dottern Molly (i skottkärran) har berättat att de delade dessa intressen. Molly Wikdahl blev arkitekt och ansvarade många år senare för bygget av Sörmlands museums nya museihus på Tolagsgatan i Nyköping!

--

Bild 1: Carl-Erik och Molly Wikdahl, Ejdervägen 1961. SLM SCA2026-0007. Foto: Gudrun Wikdahl.
Bild 2: Forskningsanläggningen vid Studsvik 1959. Carl-Erik står längst till vänster. SLM OH0676. Foto: Olle Hagelroth.
Bild 3: Sörmlands museum exteriör 2021. Foto: Malén Eneberg.

24/10/2026

Idag är det FN-dagen! Den 24 oktober uppmärksammas FN:s bildande 1945 och det internationella samarbetet för fred, säkerhet och mänskliga rättigheter. I Sverige har FN-dagen varit allmän flaggdag sedan 1983.

På den här bilden från Tessinskolan i Nyköping 1978 håller en elev upp ett flygblad från ANC (African National Congress), som kämpade mot apartheidregimen i Sydafrika. Flygbladet riktar sig mot Sydafrikas dåvarande premiärminister John Vorster, vars regering upprätthöll apartheid och slog hårt mot regimens motståndare genom bland annat förbud och frihetsberövanden.

--

Bild 1: FN-dagen firas på Tessinskolan, Nyköping. Foto: Bildtjänst AB. Sörmlands museums samlingar.

21/10/2026

”Det är paradoxalt att, i den mest färgsprakande av alla årstider, är det svart som dominerar. Det är extremt chic.”⁠
Vogue, 1926⁠
⁠
I oktober 1926 publicerade amerikanska Vogue en skiss på en knälång svart klänning med långa ärmar designad av modeskaparen Coco Chanel. Tidningen kallade den för ”Chanels Ford”, och anspelade på bilmodellen T-Ford som var mycket populär. Vogue förutspådde att den svarta klänningen skulle bli den moderna kvinnans stilfulla uniform. ⁠
⁠
Tidigare hade svarta kläder främst varit förknippat med sorg, men det höll på att förändras. Och tack vare bland annat Coco Chanel blev svart en moderiktig färg, och den svarta klänning blev ett säkert modekort för alla kvinnor, oavsett social bakgrund. ”Den lilla svarta”, som konceptet kallas, har genom åren sett väldigt olika ut, men dyker gång på gång upp i modereportage som en självklarhet i garderoben.⁠
⁠
Ett exempel på en påkostad svart 1920-talsklänning i Chanel-modell finns med i utställningen Maria Pavlovna – från svenskt hovliv till Coco Chanel. Utställningen speglar Marias dramatiska livsöde genom modets växlingar. Läs mer på vår hemsida!
⁠
Bild 1: Lisa Hillerström i en svart kreation, ca 1920-tal. Fotograf okänd.⁠
Bild 2: Svart klänning i Chanel-modell, 1920-tal. Foto: Björn Dahlgren⁠
Bild 3: Maria Pavlovna på världsutställningen i Paris 1925. Fotograf okänd, Alexandre Vassiliev Foundation.

19/10/2026

27 augusti år 1592 gifte sig Hertig Karl med Kristina av Holstein-Gottorp i Nyköping. Bröllopsfesten pågick i nästan tio dagar och samlade 625 gäster!

Maten var i proportion till följet och totalt serverades 10 024 portioner under firandet.

71, 5 oxar, 42 kalvar, 277 får, 710 höns, 116 gäss, 4 kalkoner, 54 färska gäddor, 10 grisar, 15 svin 50 flundror, 4014 ägg, 12 oxtungor, 5 tunnor med vetebröd, 21 tunnor med öl, 25 fat med lybskt öl, 34 kannor mjölk.

Att det serverade fyra kalkoner är anmärkningsvärt. Spanjorerna hade fört kalkonen från Amerika till Europa bara 80 år tidigare. Den var en riktig nymodighet i 1500-talets Sverige.

Musik, praktfulla ceremonier, fäktlekar och tornerspel. Ett teatersällskap från London. Fyrverkerier. Underhållning saknades inte! Ett gäng älgar släpptes ut på slottsområdet och gästerna fick roa sig med älgjakt på de vettskrämda djuren. Älgarna tillagades och enligt räkenskaperna åt gästerna 6,5 älgar under festen.

Hör mer om bröllopet och andra festligheter på föredraget Fyra bröllop och ett storpolitiskt sammanträde under Sörmlands museums kulturkväll den 28 oktober.

--

Bild 1: Inspelning av Landstinget sörmlandsfilm år 1946. Sven Bergvall som Hertig Karl 1946. SLM M016045.
Bild 3: Karl IX (1550-1611), kung av Sverige. Konstnär: Okänd. Public Domain.
Bild 3: Kristina, d.ä. (1573-1625), prinsessa av Holstein-Gottorp, drottning av Sverige, g.m. Karl IX, kung av Sverige. Konstnär: Okänd. Nationalmuseum, CC BY SA

16/10/2026

1920-talet var en tid av förändring och framtidstro efter världskrigets fasor. För att förstå 20-talets kvinnofrigörelse och mode behöver man förstå hur hårt hållna kvinnor varit.

Ett konstlat utseendeideal, korsetter, höga kragar och enorma mängder tyg ersattes nu av det motsatta. Kvinnorna klippte korta frisyrer. Kläderna lånade manliga uttryck, blev enklare och kortare. Korsetten ersattes av mjuka gördlar. Aldrig tidigare hade ben och armar visats som nu! Modet var nyskapande och varierande.

En vurm för det exotiska präglade modet. Ryska och kinesiska folkloristiska broderier, afrikanska och sydamerikanska motiv. Kimonoärmar, överdådiga pärlbroderier, hårband och fjädrar.

Öppnandet av Tutankhamuns grav 1922 utlöste egyptenfeber. Den egyptiska estetiken passade perfekt ihop med 1920-talets siluett.

På en av bilderna ser vi en av museets klänningar. En ärmlös chiffongklänning med metallspänne med svarta och folierade glasstenar. På vänster axel en garneringsblomma i svart och rosa crépe de chine. Det som sticker ut i 20-talslooken är de egyptiserande motiven av glasstenar, bland annat lotusblommor i fång.

Den 28 oktober är det kulturkväll på museet. Vår antikvarie håller ett föredrag om 1920-talsmode. Missa inte det!

--

Bild 1: Lisa Hillerström 1925. SLM P2017-0212. Foto: George
Bild 2: Karin Thilén på 1920–talet. SLM P2015-656. Foto: Sandels J:sor Fotografatelier
Bild 3-4: Svart chiffongklänning 1920-tal. SLM 141071.

15/10/2026

Rysk storfurstinna, svensk prinsessa, hertiginna av Södermanland och entreprenör i modets Paris. Maria Pavlovna var kvinnan som rörde sig från tsarens palats via det svenska kungahuset till 1920-talets internationella modevärld. Följ med bakom kulisserna när vi bygger denna storslagna modeutställning!⁠
⁠
Vill du veta mer om prinsessan Maria? Den 17 oktober öppnar utställningen Maria Pavlovna – från svenskt hovliv till Coco Chanel. Utställningen speglar Marias dramatiska livsöde genom modets växlingar. Läs mer på vår hemsida!

Adress

Tolagsgatan 8
Nyköping
61134

Öppettider

Tisdag	10:00 - 17:00
Onsdag	10:00 - 17:00
Torsdag	10:00 - 17:00
Fredag	10:00 - 17:00
Lördag	10:00 - 17:00
Söndag	10:00 - 17:00

Telefon

+46722134711

Webbplats

http://www.sormlandsmuseum.se/

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Sörmlands museum publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.