Sörmlands museum

Sörmlands museum Välkommen till Sörmlands museum - i Nyköping, hela länet och digitalt! Inlägg och kommentarer ska hållas till sakfrågan och hålla en god ton.

Välkommen till Sörmlands museums officiella facebook-sida

Om Sörmlands museum
Sörmlands museum är ett regionalt museum – ett länsmuseum – med verksamhet i hela Sörmland. Med historia, slöjd, bild och form vill vi vidga vyer, väcka engagemang och bidra till att människor påverkar samhället och sin livssituation. Sidans regler
Sörmlands museum förbehåller sig rätten ta bort inlägg och kommentarer s

om bryter mot svensk lag eller Facebooks regler (https://www.facebook.com/policies_center) eller som anses stötande eller som saknar relevans för sidans ämne. Det innebär bland annat att kommentarer och inlägg inte får innehålla förtal, hot, hets mot folkgrupp eller andra trakasserier, exempelvis rasism, sexism eller andra kränkningar. Vi tillåter inga personangrepp eller nedsättande generaliseringar av individer eller grupper. Vi tar oss rättigheten att ta bort denna typ av kommentarer från museets sociala kanaler. En person som upprepade gånger bryter mot detta kan bli blockerad för fortsatta kommentarer på våra sociala medier.

På bilden, iklädd vit hatt, syns Johan Karlsson tillsammans med sin familj under ett kaffekalas vid Draget intill Nynäs ...
29/07/2026

På bilden, iklädd vit hatt, syns Johan Karlsson tillsammans med sin familj under ett kaffekalas vid Draget intill Nynäs slott.⁠
⁠
När Johan var liten råkade han ut för en olycka och fick amputera båda benen. Han utbildade sig till skräddare och öppnade 1892 handelsboden vid Draget tillsammans med sin första hustru Amanda. Amanda stod bakom disken medan Johan skötte kontoret och sitt skrädderi. Johan var gift två gånger och fick sju barn.⁠
⁠
Handelsboden var under omkring 30 år den enda affären i bygden. Här såldes nästan allt utom färskvaror, och människor gick långa vägar för att handla. Johan beskrevs som begåvad, företagsam och sällskaplig och hjälpte människor med allt från att laga klockor till att dra ut tänder.⁠
⁠
Johan drev handelsboden fram till sin död 1932. Två år senare stängde affären. Hans andra hustru Elin öppnade därefter en mindre butik i Frödastugan, där hon fortsatte handeln fram till 1948.⁠
⁠
--⁠
⁠
Bild 1: Kaffekalas vid Draget omkring år 1926. SLM P09-424. Foto: okänd.⁠
Bild 2: Draget på Nynäs på 1940-talet. SLM X3077-78. Foto: Dan Samuelsson.

En ny tid svepte in på 1920-talet. Ljusare och friare och gladare efter första världskrigets slut. Kvinnorna tog sig rös...
27/07/2026

En ny tid svepte in på 1920-talet. Ljusare och friare och gladare efter första världskrigets slut. Kvinnorna tog sig rösträtt, klippte av kjolarna, slängde korsetterna och klippte håret kort. De unga vågade utmana, de äldre höll fast vid sina långa kläder med många knappar.

Allt fler badade och ett tydligt badmode utvecklades. Både kvinnor och män bar släta, ärmlösa dräkter med korta ben. De var ofta sydda i bomullstrikå, ett material som blev ganska avslöjande i vått tillstånd…

Bild 1: Två kvinnor i matchande baddräkter som har djup urringning som delvis döljs med dekorativa band. I sidan har baddräkterna också en slits dekorerad med band, ett utmanande badmode. Fotograf okänd, 1920-tal.

Bild 2: Man i segelbåt, iklädd baddräkt och rökandes p**a. Fotograf okänd, 1924.

Bild 3: Kvinna i randig baddräkt. Fotograf okänd, 1910/20-tal.

Bild 4: Randig baddräkt av bomullstrikå med knäppning på axeln. Ett vitt trikåskärp som knäpps i ryggen håller in dräktens vidd i midjan. Har troligen tillhört Ingegerd Bonde, ca 1910-tal.

Bärrensningssäsongen är här! På bilden ser vi Clara Aspelin (stående nr 2) med dottern Hildegard och barnbarnen Marianne...
24/07/2026

Bärrensningssäsongen är här! På bilden ser vi Clara Aspelin (stående nr 2) med dottern Hildegard och barnbarnen Marianne, Charlotte och Dora (sittande nr 1, 3-5). Har du plockat och rensat bär i år?⁠
⁠
Fotograf okänd, 1920-tal.

Havre på rot, mjöl i kvarnen och kaffe med hembakat bröd – bakat av vete från den egna åkern. Det börjar på åkern. Innan...
22/07/2026

Havre på rot, mjöl i kvarnen och kaffe med hembakat bröd – bakat av vete från den egna åkern. Det börjar på åkern. Innan vetet blev kaffebröd och rågen blev rågkaka skulle säden odlas, skördas och malas. Bakom varje limpa, grötportion och kaffebröd låg ett långt arbete som vi kanske inte alltid tänker på idag, när maten finns nära till hands i butik. Vid sekelskiftet 1900 arbetade omkring hälften av alla förvärvsarbetande svenskar inom jordbruket.

Bild 1: Ska det bli bröd, kex, gröt eller välling av havren som skördas här vid Skenala i Bettna? Eller kanske f***r till djuren? Havre har odlats i Sverige i flera tusen år, men började odlas i större utsträckning först på 1700-talet. Foto: Nils Åsberg, 1920-tal.

Bild 2: Familjen Larsson i Sliparbol, Högsjö, sitter samlade för en kaffestund. De njuter av bröd bakat på det vete de odlat själva. Året är 1918 och kanske samtalar familjen om den nyinköpta skördemaskinen som underlättade arbetet. Foto: Herman Brewitz.

Bild 3: Vita av mjöl står mjölnare och arbetare stilla inför fotografen Anton Requette en morgon vid Billsbro kvarn på 1890-talet. Kvarnen fanns redan på 1600-talet. Här har mycket råg och vete malts genom åren. Många rågkakor har bakats i Vingåker. Foto: Anton Requette.

”Hennes groteska norrländska skogsfantasier äro rent förfärliga ur alla synpunkter, vilket ej hindrar, att hon givit en ...
20/07/2026

”Hennes groteska norrländska skogsfantasier äro rent förfärliga ur alla synpunkter, vilket ej hindrar, att hon givit en del av värde i sin bästa duk, ’Skidbacken’”⁠
⁠
Det kunde man läsa i en recension av Ruth Zachrissons konst i tidningen Arbetet. ⁠
Ruth (1890–1949) växte upp i Eskilstuna, studerade konst i Stockholm, Dresden och Paris, och förde sedan ett stillsamt liv i Näsåker. Hon verkade i en tid då kvinnliga konstnärer ännu kämpade för erkännande och rörde hon sig mellan olika miljöer, uttryck och livsskeden – alltid med ett öppet sinne och en tro på skapandets kraft. Under sin livstid ställde hon sällan ut sin konst, och efter att hon gått bort kämpade hennes man för att hon skulle få det erkännande hon förtjänade. ⁠
⁠
Ruth Zachrisson – en konstnärs resa är en utställning som belyser ett rikt men länge dolt konstnärskap. Den synliggör Ruth Zachrissons konst och liv i ett större historiskt och konstnärligt sammanhang. Läs mer på hemsidan.

Fotboll var till en början en medelklassport, men spreds snabbt till arbetarklassen. Även på Nynäs växte intresset. I mi...
17/07/2026

Fotboll var till en början en medelklassport, men spreds snabbt till arbetarklassen. Även på Nynäs växte intresset. I mitten av 1930-talet bildades Nynäs IK. Syftet? Att ungdomarna skulle ha något att göra.

"Innan fanns ingenting. Vi brukade samlas uppe vid korsvägen. Dit kom ungdomar från olika håll. Vi satt och pratade och väntade på att se om det skulle komma någon bil" – Erik Pettersson uppvuxen i Nyckelby och spelare i laget.

Det var Konrad Larsson i Grindstugan som tog initiativ till föreningen. Fotbollen blev snart den dominerande sporten i klubben. Först spelade laget på fållan, där parkeringen ligger i dag. När den blev för liten flyttade de till gräsvallen i väntan på att idrottsplatsen vid Bygd skulle bli färdig.

Eriks pappa var inte glad när ungarna kom hem skadade efter en match. Han sa till Konrad att han inte kunde förstå att en så förståndig man hade hittat på det där med idrottsföreningen.

Konrad svarade: "Jag hörde precis när pojkarna satt och kastade sten på vägvisaren. Det sa kling, kling. Då tänkte jag att här behöver man hitta på något annat."

--⁠
⁠
Bild: Fotbollslag Nynäs IK 1935. Stående från vänster Tage Törngren, Bertil Eriksson, Gustav Welander, Thore Eriksson, Sven Andersson. Mellanraden från vänster: Axel Axelsson, Nils Lindelöf. Herbert Karlsson. Sittande från vänster Valle Johansson, Erik Pettersson, Martin Andersson. SLM R212-85-8. Foto: Erik Pettersson.

Idag är det ölets dag! Därför passar vi på att berätta lite om bryggerihistorien i Sörmland. Bryggerinäringen hade sina ...
15/07/2026

Idag är det ölets dag! Därför passar vi på att berätta lite om bryggerihistorien i Sörmland. Bryggerinäringen hade sina glansdagar i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. År 1905 fanns det hela 240 bryggerier i Sverige. I Sörmland fanns de största i Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs, Trosa och Katrineholm, men även i mindre orter som Mariefred, Gnesta, Torshälla och Vingåker fanns bryggerier som försörjde den lokala marknaden.

Gnesta bryggeri startade på 1870-talet. Under de första decennierna skedde bryggningen i trähus vid stranden, innan en ny bryggeribyggnad uppfördes kring 1901. Bryggeriet blev känt för sitt öl, som enligt utsago hade något högre alkoholhalt än vanligt, något som bara ökade efterfrågan. Fram till 1930-talet levererades ölet med häst och vagn innan bilar tog över transporterna.

Nyköpings bryggeri bildades 1905 genom en sammanslagning av Lindebergs bryggeri och Sundells bryggeri. Runt sekelskiftet tillverkade man omkring 5 000 hektoliter öl och hade cirka 20 anställda. På 1950-talet hade personalstyrkan fördubblats, men 1949 köptes bolaget upp av AB Stockholms Bryggerier. Därefter blev bryggeriet en del av Pripps, och 1969 lades öltillverkningen ner. Detta var en del av den så kallade ”bryggeridöden” som svepte över landet, då många mindre bryggerier köptes upp och avvecklades kort därefter.

Idag lever bryggeritraditionen vidare i Nyköping genom två hantverksbryggerier: Nils Oscar samt Nyköping Brewing Company. Båda brygger lokalt och erbjuder besökare möjlighet att ta del av stadens ölkultur.

--

Bild 1: Gnesta bryggeri omkring 1960. SLM P09-705. Foto: okänd.
Bild 2: Bryggning pågår på Nyköpings Bryggeri, omkring 1955. RKu-0392. Foto: Rolf Kukacka.
Bild 3: Ölutkörare på Nyköpings bryggeri. SLM P2024-0029. Foto: okänd.
Bild 4: Personalfoto, Nyköpings bryggeri 1955. SLM P2023-0179. Foto: Rolf Kukacka.
Bild 5: Gnesta Bryggeri AB omkring 1960. SLM P09-702. Foto: okänd.
Bild 6: Gnesta Bryggeri AB omkring 1960. SLM P09-713. Foto: okänd.
Bild 7: Nyköpings bryggeri, 1927. SLM P2024-0026. Foto: okänd.

På bilden ser vi kursdeltagare vid Överby vävskola i Stjärnhov utanför Gnesta under 1910-talet. ⁠När de svenska folkröre...
13/07/2026

På bilden ser vi kursdeltagare vid Överby vävskola i Stjärnhov utanför Gnesta under 1910-talet. ⁠
När de svenska folkrörelserna växte fram under slutet av 1800-talet växte också tanken om folkbildning – att människor frivilligt skulle kunna samlas för att lära sig nytt, utvecklas och dela kunskap med varandra. Under 1900-talets början etablerades studieförbund och kursverksamheter över hela landet, och utbudet blev allt bredare.⁠
För många handlade kurserna inte bara om utbildning, utan också om gemenskap, skaparglädje och möjligheten att utveckla ett intresse. Kanske var det precis det som lockade deltagarna till vävkursen på Överby för drygt hundra år sedan.⁠
⁠
Överby gård, där vävskolan låg, donerades till Södermanlands Läns Landsting av makarna Hedvig och Per Gustaf Pettersson med önskemål om att det skulle bli en vävskola.⁠
⁠
Foton: Emil Bengtsson, troligen 1910-tal

Nordiska Kompaniet riktade sig från början till en köpstark publik i överklassen och den välbärgade medelklassen. Möbler...
10/07/2026

Nordiska Kompaniet riktade sig från början till en köpstark publik i överklassen och den välbärgade medelklassen. Möblerna tillverkades hantverksmässigt och höll hög kvalitet, men kostade också därefter.

När medelklassen växte under mellankrigstiden behövde NK bredda sin kundkrets. Produktionen i Nyköping industrialiserades och serietillverkning blev en förutsättning för att nå fler kunder. Samtidigt ville företaget behålla sin exklusiva profil.

Ett sätt att göra det var utställningen NK-Hantverk 1947, där modern formgivning mötte traditionellt hantverk. Förutom exklusiva möbler skapade belysningschefen Bertil Brisborg en serie lampor i samarbete med Palmgrens läderfirma. Att använda läder i armaturer var då ett banbrytande grepp inom skandinavisk belysningsdesign. Resultatet blev en succé. All belysning som visades på utställningen såldes. Detta blev således ett framgångsrikt sätt för NK att både värna sitt hantverksarv och sin exklusivitet, samtidigt som företaget fortsatte utvecklas som en modern möbeltillverkare med en bredare kundkrets.

--

Bild 1: Lampa av Bertil Brisborg. Foto: Mikael Billborn, Sörmlands museum.
Bild 2: Bild på arbetsrum med Brisborgs lampa på skrivbordet.
Bild 3: Inbjudan till utställningen NK-hantverk, 1947.

Den mest kända händelsen ur slottets historia är Nyköpings gästabud år 1317, då kung Birger Magnusson låter fängsla sina...
08/07/2026

Den mest kända händelsen ur slottets historia är Nyköpings gästabud år 1317, då kung Birger Magnusson låter fängsla sina två bröder under en fest på Nyköpingshus. Denna händelse har blivit en legend och det är svårt att i efterhand veta vad som är sant och vad som är myt. ⁠
Sant är dock att det är en fängslande historia som präglat identiteten för staden Nyköping. Varje sommar spelas en version av gästabudet som en teaterföreställning inne på Nyköpingshus borggård. Den första föreställningen spelades redan år 1914. ⁠
Mellan 1942–1968 höll Södermanlands hembygdsförbund midsommarspel på Nyköpingshus. I samband med dessa uppfördes en serie teaterföreställningar skrivna av dåvarande länsantikvarien och museichefen Ivar Schnell. ⁠
⁠
Under sommaren kan du besöka Kungstornet i Nyköpingshus och gå på en visning om Gästabudet och slottets spännande historia. Läs mer på vår hemsida: https://sormlandsmuseum.se/besoksinfo/nykopingshus/
⁠
Bilder: Filminspelning av Nyköpings gästabud 1946, foto: Ivar Schnell/Södermanlands hembygdsförbund

Adress

Tolagsgatan 8
Nyköping
61134

Öppettider

Tisdag 10:00 - 17:00
Onsdag 10:00 - 17:00
Torsdag 10:00 - 17:00
Fredag 10:00 - 17:00
Lördag 10:00 - 17:00
Söndag 10:00 - 17:00

Telefon

+46722134711

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Sörmlands museum postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Museet

Skicka ett meddelande till Sörmlands museum:

Genvägar

Dela

Typ