Vilka är öppettiderna?

Tisdag 10:00 - 17:00 Onsdag 10:00 - 17:00 Torsdag 10:00 - 17:00 Fredag 10:00 - 17:00 Lördag 10:00 - 17:00 Söndag 10:00 - 17:00

Sörmlands museum

Name: Sörmlands museum
Address: Tolagsgatan 8, Nyköping, 61134, SE
Telephone: +46722134711

Hem
Sverige
Nyköping
Sörmlands museum

Välkommen till Sörmlands museum - i Nyköping, hela länet och digitalt! Inlägg och kommentarer ska hållas till sakfrågan och hålla en god ton.

Välkommen till Sörmlands museums officiella facebook-sida

Om Sörmlands museum
Sörmlands museum är ett regionalt museum – ett länsmuseum – med verksamhet i hela Sörmland. Med historia, slöjd, bild och form vill vi vidga vyer, väcka engagemang och bidra till att människor påverkar samhället och sin livssituation. Sidans regler
Sörmlands museum förbehåller sig rätten ta bort inlägg och kommentarer s

om bryter mot svensk lag eller Facebooks regler (https://www.facebook.com/policies_center) eller som anses stötande eller som saknar relevans för sidans ämne. Det innebär bland annat att kommentarer och inlägg inte får innehålla förtal, hot, hets mot folkgrupp eller andra trakasserier, exempelvis rasism, sexism eller andra kränkningar. Vi tillåter inga personangrepp eller nedsättande generaliseringar av individer eller grupper. Vi tar oss rättigheten att ta bort denna typ av kommentarer från museets sociala kanaler. En person som upprepade gånger bryter mot detta kan bli blockerad för fortsatta kommentarer på våra sociala medier.

09/09/2026

För många av oss känns rösträtten lika självklar som luften vi andas. Men så har det inte alltid varit.

De som demonstrerade på Stora torget i Nyköping i början av 1900-talet levde i ett samhälle där demokratin inte var självklar. Vid den här tiden saknade alla kvinnor och ungefär hälften av männen rösträtt i riksdagsvalen.

Rätten att rösta var länge knuten till pengar, kön och samhällsställning. Bara de som betalade tillräckligt mycket skatt fick göra sin röst hörd. Samtidigt organiserade sig arbetare, kvinnor och andra grupper i föreningar, fackföreningar och politiska rörelser för att kräva lika rättigheter.

År 1921 hölls Sveriges första demokratiska riksdagsval med allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Men även då fanns begränsningar kvar. Den sista inskränkningen i rösträtten försvann så sent som 1989.

Demokratin kom inte av sig själv. Den har formats genom kamp, mod och engagemang från människor som ville förändra samhället.

På söndag är det val. Om du har rösträtt har du också möjlighet att påverka vilket samhälle du vill leva i.

Bild: Demonstration på Stora torget i Nyköping, sannolikt vid storstrejken 1902 då arbetare runt om i Sverige protesterade för allmän rösträtt. Foto: Frida Hall, Sörmlands museums samlingar.

07/09/2026

Här står Karl Wiklund med en nyskjuten tjäder efter en lyckad jakt i Åker 1923.⁠
⁠
Var han en skicklig skytt? Eller hade han stenkoll på hur man ökar sina chanser till god jaktlycka?
⁠
I folklivsskildraren Gustaf Ericssons uppteckningar från bygden presenteras flera föreställningar om hur man kunde få jakten att gå vägen. Att möta en kvinna eller en katt på väg till skogen gav otur. Men om en korp flög i jägarens riktning var det ett gott tecken.⁠
⁠
Man skulle akta sig för att klia sig i huvudet när man bar bössa. Då kunde jaktlyckan försvinna resten av dagen.⁠
⁠
För den som ville vara riktigt säker fanns mer avancerade (läs: omständliga!) metoder:⁠
⁠
”God jaktlycka får man om man går till skogen och skjuter den första fågel man får se och skär den i två hundrade delar och skjuter med ett stycke i sänder i samma fläck. Vid 30:de stycket lägges en ärt i bössan och vid man skjutit så komma tre blodsdroppar ur fläcken och med dessa smörjer man bössan”⁠
⁠
Om Karl Wiklund kände till det här knepet vet vi förstås inte. Jaktlyckan var i alla fall med honom den här dagen.⁠
⁠
--⁠
⁠
Bild: Karl på tjäderjakt år 1923. SLM SEM_Dg1202. Foto: Ture Ärlund.

04/09/2026

Vi fortsätter gräva i Bildtjänsts arkiv och 1960-talets Nyköping. Den här gången har vi snubblat över något som kallades Hit House. Serien togs den 18 januari 1968, men mer än så vet vi inte. Vad var Hit House? Och var i Nyköping är vi?

Redan i den första bilden dyker något bekant upp: på väggen sitter en skylt/affisch med namnet Herds, alltså ett av banden som figurerade i vårt tidigare Bildtjänst-inlägg om 1960-talets musikliv i Nyköping. Herds var ett välkänt namn på den lokala musikscenen.

Dessa bilder ingår i Bildtjänsts arkiv som vi på Sörmlands museum förvaltar och nu håller på att digitalisera. Ibland berättar bilderna mycket på egen hand, men ofta saknas just de detaljer som hjälper oss att förstå sammanhanget, och inte minst kunna identifiera personerna i bilderna.

Känner du igen någon? Vet du var Hit House huserade? Var du där?
Berätta gärna i kommentarerna, så kan vi tillsammans försöka fylla i några av luckorna i bilden av Sörmlands 1960-talshistoria.

--

Bild 1-10: Hit House, Nyköping, 1968-01-18. Bildtjänst, Sörmlands museums samlingar.

02/09/2026

Efter sommar kommer skörd!

På den här bilden, tagen på Svista ägor i Lid sommaren 1896, står nästan alla på gården samlade framför fotografen. När det var dags för skörd sattes alla i arbete.

Före traktorer, skördetröskor och andra moderna maskiner krävde skörden många händer och det blev många långa dagar. Sju eller möjligen åtta man slog säden på Svista, medan kvinnorna tog upp det som slagits. De flesta kvinnorna bar hatt dagen till ära.

Med skörden kommer också värk. Efter den första skördedagens slt värkte ryggen på dem som arbetat och drängarna hade till och med ett eget ord för den: ”liranken”.

Uppgifterna om bilden och personerna i den har vi fått av före detta lantbrukaren Helge Nilsson i Ämtvik, Björnlunda. Med Helges hjälp vet vi att mannen med hatt och kostym är gårdens ägare, inspektor Karlsson, och att hans söner - klädda i finkläder - sitter längst till höger i bild. Till vänster om inspektorn står en lång man som hette Udin. Kvinnan till höger om honom är hans mor, Hilda Nilsson.

29/08/2026

Ett gäng ungdomar på vift, en kyss, en cigg och handen vilande på radion. Vad lyssnar de på? Musik eller prat?

När transistorradion slog igenom på 1950-talet blev radion mindre, billigare och lättare att ta med sig. Plötsligt kunde radions musik och nyheter följa med ut i naturen, till campingplatsen eller en sommardag med vänner.

Men länge var radion en stor och tung möbel, hemmets samlingspunkt där röster och musik från världen utanför kom in i vardagsrummet. De första svenska radiosändningarna på försök startade 1922, och när Radiotjänst började sina ordinarie sändningar 1925 kunde lyssnarna höra högmässa, musik, nyheter och väderrapport. I över hundra år har radion förmedlat nyheter, underhållning och folkbildning.

Årets mottagare av Stora historiepriset är Tobias Svanelid, programledare för Vetenskapsradion Historia. Sedan år 2000 har han tillsammans med historiker, arkeologer och andra forskare gjort historisk forskning tillgänglig för en bred publik genom omkring tusen radioprogram. För detta tilldelas han Stora historiepriset 2026.

Stora historiepriset delas ut på Sörmlands museum den 3 september. Välkommen att närvara vid prisceremonin och samtalet med Tobias Svanelid. Läs mer och boka plats senast 31 augusti: https://sormlandsmuseum.se/program/stora-historiepriset-2026/?occasion=2026-09-03%2018:30:00

Bild 1: Ungdomar från motorcykelklubben Little Rock på 1960-talet. Foto: Troligtvis Lars Hallenberg.

Bild 2: Okänd kvinna och pojke hemma i vardagsrummet i Nyköping år 1945. Foto: Lena Böklin,1945.

Bild 3-4: Familjen Ekwalls bostad i Strängnäs. Foto: Arne Lundh.

28/08/2026

17e oktober öppnar utställningen Maria Pavlovna - från svenskt hovliv till Coco Chanel på Sörmlands museum. Bakom kulisserna jobbar vi stenhårt, inte minst med alla fantastiska modeplagg som kommer visas.

28/08/2026

”På en liten grannö låg en skola och dit flög ofta vår kråka för att få sig ”gobitar” ur barnens matsäckskorgar. En dag då hon återkom efter en utfärd dit, fick vi höra ett så underligt ljud i luften – det bara ringde och ringde! Till vår förskräckelse upptäckte vi snart att hon lagt beslag på skolans ringklocka, som dock lämnades tillbaka senare.”

Så skriver David Andersson om familjens tama kråka, som var lillasyster Karins bästa vän.
Syskonen Anderson hade sett hur en kråkunge föll ut ur sitt bo när de var ute ock lekte en dag. De tog med sig den lilla fågelungen hem och tog hand om den. Snart lärde sig kråkungen att flyga och de öppnade fönster så den skulle få känna frihet att flyga ut om den ville. Men den var fäst vid familjen och följde dem var än de gick. Den verkade speciellt förtjust i Karin, då 5 år gammal.
Karin och kråkan blev med tiden bästa lekkamrater och de var nästan oskiljbara.

Fotograf okänd, 1909.

26/08/2026

Den här serien togs den 22 september 1967 på något som kallades Pop Corner. Men var i Nyköping är vi? Och vad var egentligen Pop Corner?

Dessa bilder ingår i Bildtjänsts arkiv som vi på Sörmlands museum förvaltar och nu håller på att digitalisera. Ibland berättar bilderna mycket på egen hand, men ofta saknas just de detaljer som hjälper oss att förstå sammanhanget - och inte minst kunna identifiera personerna i bilderna.

Känner du igen någon? Vet du var Pop Corner huserade? Var du kanske där den 22 september 1967?

Berätta gärna i kommentarerna, så kan vi tillsammans försöka fylla i några av luckorna i bilden av Sörmlands 1960-talshistoria.

PS: Sista bilden är från invigningen av Pop Corner. På kuvertet står det 1967-10-13, vilket betyder att vi har ett datum att reda ut.

--

Bild 1–9: Pop Corner, 1967-09-22. Bildtjänst, Sörmlands museums samlingar.
Bild 10: Invigning av Pop Corner, 1967-09?-13. Bildtjänst, Sörmlands museums samlingar.

24/08/2026

Stolta trädgårdspojkar visar upp sin skörd vid Högsjö gård i början av 1900-talet. Och de hade god anledning att vara stolta – de sju vitkålshuvudena vägde tillsammans hela 55 kilo.

Kålen blev vanlig i Sverige under 1700-talet. Dess stora fördel var hållbarheten. Den kunde lagras länge eller mjölksyras till surkål för att räcka ännu längre.

Kålen var så betydelsefull att den gav namn åt de så kallade kålgårdarna – odlingar som fanns både på landsbygden och i städerna. Där odlades inte bara kål utan också andra grönsaker för hushållets behov. Under första världskrigets livsmedelsbrist uppmanades till och med stadsbor att odla kål i parker och rabatter för att maten skulle räcka till.

När levnadsstandarden steg tappade kålen i popularitet, den kom att förknippas med fattiga tider, krig och nödår. Idag har kålen däremot fått en renässans och är åter en självklar del av många kök.

Foto: Herman Brewitz, Vingåker, tidigt 1900-tal.

21/08/2026

Där rök dagens ranson av stenåldersvälling...! ⁠
⁠
I "vildmarkerna" runt greve Eric von Rosens slott på Rockelsta genomfördes en av de första svenska studierna i experimentell arkeologi sommaren 1918. Två personer skulle leva stenåldersliv. De skulle fälla träd, bygga en hydda och en flotte, fiska, mala säd och laga mat – allt med hjälp av sten- och benredskap. ⁠
⁠
Det var journalisten Daniel Smedberg som skulle delta i experimentet, först helt själv. Men när han började magra för mycket, och all hans tid och kraft gick åt till att få i sig mat valde man att ta in ytterligare en person. Det blev Daniels ungdomsvän Gustaf Adolf Börjesson som klev in. ⁠
⁠
För att få mat letade deltagarna reda på lämpliga stenar för att skapa en enkel kvar att mala sin säd med. ⁠
⁠
”När Smedberg blivit som skickligast att mala på sin primitiva kvarn, tog det likväl en timmes hårt arbete att få så mycket mjöl som det gick åt i ett mål” ⁠
⁠
Och då fanns alltid risken att bosättnings killing kom och åt upp den!

Adress

Tolagsgatan 8
Nyköping
61134

Öppettider

Tisdag	10:00 - 17:00
Onsdag	10:00 - 17:00
Torsdag	10:00 - 17:00
Fredag	10:00 - 17:00
Lördag	10:00 - 17:00
Söndag	10:00 - 17:00

Telefon

+46722134711

Webbplats

http://www.sormlandsmuseum.se/

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Sörmlands museum postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.