Vilka är öppettiderna?

Tisdag 10:00 - 17:00 Onsdag 10:00 - 17:00 Torsdag 10:00 - 17:00 Fredag 10:00 - 17:00 Lördag 10:00 - 17:00 Söndag 10:00 - 17:00

Sörmlands museum

Name: Sörmlands museum
Address: Tolagsgatan 8, Nyköping, 61134, SE
Telephone: +46722134711

Hem
Sverige
Nyköping
Sörmlands museum

Välkommen till Sörmlands museum - i Nyköping, hela länet och digitalt! Inlägg och kommentarer ska hållas till sakfrågan och hålla en god ton.

Välkommen till Sörmlands museums officiella facebook-sida

Om Sörmlands museum
Sörmlands museum är ett regionalt museum – ett länsmuseum – med verksamhet i hela Sörmland. Med historia, slöjd, bild och form vill vi vidga vyer, väcka engagemang och bidra till att människor påverkar samhället och sin livssituation. Sidans regler
Sörmlands museum förbehåller sig rätten ta bort inlägg och kommentarer s

om bryter mot svensk lag eller Facebooks regler (https://www.facebook.com/policies_center) eller som anses stötande eller som saknar relevans för sidans ämne. Det innebär bland annat att kommentarer och inlägg inte får innehålla förtal, hot, hets mot folkgrupp eller andra trakasserier, exempelvis rasism, sexism eller andra kränkningar. Vi tillåter inga personangrepp eller nedsättande generaliseringar av individer eller grupper. Vi tar oss rättigheten att ta bort denna typ av kommentarer från museets sociala kanaler. En person som upprepade gånger bryter mot detta kan bli blockerad för fortsatta kommentarer på våra sociala medier.

13/05/2026

Idag, den 13 maj, är det Barnens dag i Sverige. Inte att förväxla med Internationella barndagen eller Menlösa barns dag. Den svenska Barnens dag har sin egen historia och firas just denna dag.

Barnens dag växte fram i början av 1900-talet för att samla in pengar till sommarkolonier för barn som levde trångt och fattigt i städerna. Redan i maj 1901 arrangerades en första Barnens dag-fest i Grängesberg och 1905 hölls firandet i Stockholm.

I Sveriges Barnens Dagsledares Förenings arkiv, som finns på KB i Stockholm, beskrivs Barnens dag som ett sätt att stödja: ”stärkande sommarvistelser – kolonier – för fattiga, trångbodda, klena, svaga och sjukliga barn”.

Bakom initiativen fanns bland andra folkskollärarinnan Agnes Lagerstedt, som startade Sveriges första sommarkollo redan 1884. Pojkar från Hedvig Eleonora folkskola i Stockholm fick följa med Lagerstedt och en kollega till Tulka i Roslagen och fick där några ”stärkande sommarveckor”.

Även om dagen inte uppmärksammas lika mycket idag är budskapet fortfarande nog så viktigt. Det som då handlade om sommarvistelser och frisk luft handlar idag kanske mer om att inga barn ska behöva växa upp i ekonomisk eller social utsatthet. Och sommarkollon finns ju fortfarande kvar.

Bild 1–6: Barnens dag med trafikskolan på Västra Storgatan i Nyköping, 1957. Sörmlands museums samlingar, SLM POR57-5638 [1–6]. Foto: Press & Reportagebilder.

13/05/2026

Stora historiepriset 2026 till Tobias Svanelid!

Vi är stolta över att meddela att Tobias Svanelid, journalist, producent och programledare, tilldelas Stora historiepriset 2026.

Tobias Svanelid är främst känd som programledare för Vetenskapsradion Historia i Sveriges Radio P1. Sedan starten år 2000 har han varje vecka lett programmet, och genom åren har det blivit omkring tusen avsnitt där han tillsammans med inbjudna gäster fördjupar sig i olika historiska teman.
2020 utsågs Svanelid till hedersdoktor vid Stockholms universitet.

Sedan 1994 har Stora historiepriset uppmärksammat personer som sprider historisk kunskap till en bred publik utan att kompromissa med vetenskaplig kvalitet. Priset är Sveriges största historiepris och delas ut av Sörmlands museum i samarbete med Nyköpings kultur- och fritidsnämnd.

PRISCEREMONI
Möt pristagaren när Sveriges största historiepris delas ut.
Torsdag 3 september klockan 18.30, Sörmlands museum.
Samtal mellan pristagaren och juryns ordförande Karin Hassan Jansson.
Dryck och tilltugg serveras.
Möjlighet att ställa frågor till pristagaren.
🎟 Kostnadsfria biljetter via Tickster

08/05/2026

Doften av tjära i vårsolen väcker minnen hos många. Blanka, svarta träbåtar som ligger med kölen mot skyn och torkar efter vintern. Den torra vinterluften och den starka solen hade sugit ur fukten ur träet, och det innebar bråda dagar vid fiskelägen och på kajer. Innan sjösättning måste båtarna tjäras för att klara ännu en säsong i vattnet.

Tjära har använts länge för att skydda mot väta och sol, det visar fynd i forn- och medeltida lämningar. Det var inte bara båtar som tjärades. Spån- och trätak, fasader, rep, fiskegarn, vagnar och redskap – allt trä som utsattes för fukt behövde skydd. Ända in på 1900 talet var användningen av tjära ett av de viktigaste sätten att förhindra att materialen bryts ner.

Trätjära framställs av kådrikt trä, framför allt tall, där kådan fick ”svettas” ut. Stubbar och grenar samlades i högar som täcktes och brändes i så kallade tjärdalar. Sverige var förr en stor exportör av tjära. År 1860 skeppades hela 227 000 tunnor à 120 liter ut till andra länder.

Tjära skyddar effektivt mot fukt och röta. Solen torkar ut träet och gör det sprött, därför blandar man pigment i tjäran. Kimrök i svarttjära, och järnoxid i rödtjära. En blandning som använts länge på båtar är Roslagsmahogny, som består av lika delar tjära, terpentin och kokt linolja. Den är populär då den torkar snabbare, och går djupare in i träet än ren tjära.

Mycket tyder på att kvaliteten på tjäran är sämre idag, kunskapen om tjärframställning har delvis gått förlorad. Det märks bland annat inom byggnadsvården, där tjäran inte alltid skyddar lika länge som äldre generationers. Idag pågår forskning för att återskapa mer traditionella metoder och bättre tjära.

Bild 1: Arbetslag som tjärar ett trärör ca 1930. Foto: Axel Fredrik Fredriksson, SLM X1783-90.
Bild 2: Kalle Bengtsson tjärar båten ca 1950, Hagbyberga i Björkvik. Foto: Okänd, SLM R980-92-3.
Bild 3: Manskapet vid båtarna vid Hävringe lotshamn. Foto: Ivar Gosselman. SLM X710-81B.
Bild 4: Tjära från tjärmila, Tjärdalen, 1987. Foto: Hillvid Edhager, SLM HE-T-9.
Bild 5: Forssa kyrkas klockstapel med spåntak som impregneras med tjära. Foto: Kjell Taawo/Sörmlands museum, SLM D2019-559.

06/05/2026

Hon var barnmorska på den sörmländska landsbygden i nästan tre decennier, Anna-Sofia Falck. År 1873 utbildade hon sig (1844–1902) till barnmorska i Stockholm. Hon var då 29 år, gift och gravid med sitt tredje av totalt nio barn.
Samma år började hon arbeta som barnmorska i Bälinge socken. De flesta barn föddes hemma i kökssoffan eller på köksbordet. När Anna-Sofias hjälp behövdes skickades bud – mitt i natten, i alla väder. Hon tog sig fram med häst och vagn, sparkstötting, skidor eller båt, och stannade så länge det krävdes, ibland flera dagar.

Anna Sofia gick även den frivilliga kursen i den instrumentala förlossningskonsten och fick använda bland annat förlossningstång. Under hennes yrkesverksamma liv skedde stora förändringar inom hygien och förlossningsvård. Rena händer och instrument blev avgörande – och räddade många liv.

Från 1881 var barnmorskor skyldiga att föra journal. Anna Sofias journal finns bevarad i Sörmlands museums arkiv. Under sina 28 yrkesverksamma år hjälpte hon 1 142 sörmlänningar till världen.

På fredag 8 maj kl 13.00 kan du följa med på en visning i museets magasin, på temat ”När livet börjar – Om tre sörmländska barnmorskor och om att skaffa barn”. Mer info via länk: https://sormlandsmuseum.se/program/visningar-pa-sormlands-museum/?occasion=2026-05-08%2000:00:00

Bild 1: Barnmorskan Anna-Sofia Falck, 1870-tal. Foto: Okänd, R18-03-1.
Bild 2: ur Anna-Sofias journal, 1874. SLM 677

04/05/2026

”Enslingen på Källskären” kallades han, mannen på bilden. Eller ”gubben Sundberg”. Egentligen hette han Johan Sundberg och föddes i Horns båtsmanstorp 1837. Hela livet var han skärgårdsbo i Oxelösund.

1898-1913 var han Källskärsklubbens jaktvårdare. Ögruppen Källskären arrenderas av klubben från 1895 och en jaktstuga uppfördes på Södra källskäret samma år. Klubbens medlemmar var delar av Nyköpings borgerskap, ”patroner” som Sundberg kallade sina uppdragsgivare. Tidigt på våren flyttade han ut till sin kammare i jaktstugan och förde där en enslig tillvaro. Tills någon av ”patronerna” närmade sig i sina båtar. Då hissade Sundberg flaggan och tog emot.

Hos patronerna fanns en viss oro för att det skulle kunna hända gubben Sundberg något, där ute i ensamheten. Men själv var han helt oberörd. "Jag ska ju en gång dö, och varför skulle jag inte kunna dö lika gott här på Källskären som på något annat ställe?", ska han ha sagt när saken kom på tal.

Johan Sundberg fick inte dö ute på Källskären, utan hemma i sin vinterstuga vid Horn 1913. Han var aldrig gift, men efterlämnade tre systrar när han gick bort. Hans begravning var välbesökt: samtliga Källskärsklubbens medlemmar med fruar, åtskilliga familjer från Oxelösunds skärgård och många sockenbor.

Bild 1: Johan Sundberg i Oxelösunds skärgård, tidigt 1900-tal. Foto: okänd, R21-91-2.

Bild 2: Kaffe och konjak på Källskären, tidigt 1900-tal. Foto: okänd, sannolikt Stephan Janzon, P09-1703.

Bild 3-4: Paus på Källskären, tidigt 1900-tal. Foto: okänd, sannolikt Stephan Janzon, P09-1697.

01/05/2026

Första maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som firas sedan 1890. Initiativet togs av Andra internationalen, som genom en gemensam manifestation ville driva kravet på åtta timmars arbetsdag – en fråga som i olika former fortfarande är aktuell.

1 maj har – så som vi känner den idag – firats i Sverige i över hundra år. Men dagen har en längre förhistoria. I det förindustriella samhället markerade den övergången till sommaren, då djuren släpptes på bete och bygemenskapen samlades till arbete och fest. Dagen har också haft en plats i det kyrkliga året och varit förknippad med både helgdagar och festtraditioner.

Vi får heller inte glömma att Valborg, och i viss mån även första maj, under 1800-talet var förknippade med fest och studentliv. I en tid då berusning ofta hörde till firandet betonade arbetarrörelsen vikten av att hålla 1:a maj både nykter och ordnad – ett uttryck för hur viktigt man ansåg att det var att framträda samlat och skötsamt dagen till ära. Detta innefattade givetvis att inte heller komma bakfull, som en numera klassisk slogan vittnar om.

Första maj blev allmän helgdag 1939.

-

Bild 1: 1:a maj-demonstration i Nyköping, 1917. Sörmlands museums samlingar, SLM R569-87-9. Foto: okänd.
Bild 2: Demonstration mot rasförtryck i Nyköping, 1961. Sörmlands museums samlingar, SLM M006034. Foto: Press & Reportagebilder.
Bild 3: 1 maj-demonstration i Nyköping, 1954. Sörmlands museums samlingar, SLM POR54-3394. Foto: Press & Reportagebilder.
Bild 4: Första-majdemonstration i Oxelösund, 1970-tal. Sörmlands museums samlingar, D05-564. Foto: Lasse Lindberg.
Bild 5: 1:a maj-demonstration i Eskilstuna, 1945. Sörmlands museums samlingar, M024564. Foto: Ateljé Forslund.

29/04/2026

Valborgsmässoafton har rötter i både förkristna vårtraditioner och helgonet Sankta Valborg. I Norden markerade datumet vårens ankomst och man tände eldar för att skrämma bort onda andar och skydda boskapen inför betessläppet.⁠
⁠
Har ni hört talas om oknytt?⁠
⁠
I den folkliga föreställningsvärlden kunde valborgsnatten vara orolig. Då ansågs gränsen mellan det synliga och osynliga vara tunn – häxor, väsen och andra krafter kunde röra sig fritt. Eldar, ljud och ritualer blev ett sätt att hålla det farliga borta.⁠
⁠
Statdrängen Gustaf Larsson på Ekhov gård i Björnlunda socken utanför Gnesta levde i en brytningstid. Moderniteter som elektrifieringen av städerna bredde ut sig, samtidigt som äldre föreställningar levde kvar. På valborgsmässoafton använde han sitt horn (se bild #10) för att skrämma bort oknytten, så att de inte skulle störa och oroa djuren inför den annalkande våren.⁠
⁠
Med tiden bleknade folktron och traditionen utvecklades till en folklig vårfest med sång, tal och gemenskap. I dag är Valborg främst – kanske helt – en sekulär högtid där eldar, körsång och firandet av ljusare tider står i centrum. För att inte tala om att många passar på att festa dagen till ära.⁠
⁠
I museets samlingar finns många bilder av valborgsfirande i Sörmland. Här visar vi ett urval ur Bildtjänsts samling – som vi just nu arbetar med att digitalisera – från 1969 och framåt: brasor, körsång och människor som samlas i vårkvällen. Vad känner du igen, och hur firar du Valborg?⁠
⁠
Bild 1: Valborgsfirande på vallarna, 1969. Bildtjänsts samling, Sörmlands museum.⁠
Bild 2: Valborgsfirande i Rosenkälla, 1979. Bildtjänsts samling, Sörmlands museum.⁠
Bild 3: Fackeltåg i Oppeby, 1982. Bildtjänsts samling, Sörmlands museum.⁠
Bild 4: Valborg vid Ängstugan, 1995. Bildtjänsts samling, Sörmlands museum.⁠
Bild 5-8: Valborg på vallarna, 1995. Bildtjänsts samling, Sörmlands museum.⁠
Bild 6: ⁠Arbetslag vid Ekhov ca 1915-1916. Sörmlands museums samlingar, SLM 38874. Foto: okänd.⁠
Bild 7: Bockhorn för att skrämma bort oknytt. Sörmlands museums samlingar, SLM 38878. Foto: okänd.

28/04/2026

Dags att tvätta dina krukor!
Nu till våren passar många på att plantera om och ut blommor i krukor. Men precis som Sigrid Segelberg gjorde 1916 är det viktigt att komma ihåg att tvätta sina krukor innan man planterar i dem. Detta för att inte sprida ohyra och sjukdomar mellan plantorna.

Sigrid föddes i Härnösand och gifte sig med länsveterinär Torsten Segelberg 1913. De bodde ett par år i Härnösand och flyttade senare till Nyköping. Vad Sigrid planterade i sina krukor vet vi inte, men kanske några sommarblommor fick plats i de nytvättade krukorna?

Brukar du tvätta dina krukor innan du planterar nya växter i dem?

Bild: Sigrid Segelberg tvättar krukor hemma på gården i Härnösand i sällskap av familjens hund Stålle, omkring 1916. Foto: okänd.

26/04/2026

Idag är det 40 år sedan reaktor 4 i Tjernobyl exploderade i det som kom att bli en av historiens värsta kärnkraftsolyckor. Katastrofen lämnade djupa spår både i landskapet, i politiken och i människors syn på kärnkraftens möjligheter och risker.

Men långt innan katastrofen i Tjernobyl var kärnkraften redan en fråga som väckte starka känslor och delade åsikter.

I “Demonstrationståg för kärnkraft” (1978) av Gudrun Wikdahl möter vi 15 handgjorda dockor som tillsammans bär banderoller med starka budskap för kärnkraften. Med garn, trä och tyg gestaltar Wikdahl en politisk fråga som splittrade samhället – och skapade diskussion i hennes egen familj.

Verket blir extra laddat av sin bakgrund: medan hennes man arbetade inom kärnkraftsindustrin, engagerade sig barnen i motståndet. Själv skapade Gudrun konst som rymde båda perspektiven. Efter olyckan i Harrisburg skapade hon även ett demonstrationståg mot kärnkraft: verket ”Några kvinnor på marsch” (1980).

Dessa konstverk väcker tankar om lojalitet, konflikt och samtidens stora framtidsfrågor, fångade i något så vardagligt som virkade dockor.

Vad väcker verken hos dig idag, i en tid där energifrågan åter står i centrum?

Bild 1 och 2: Konstverket “Demonstrationståg för kärnkraft” (1978), Sörmlands museums samlingar, SLM 41000. Foto: Bodil Persson.
Bild 3: ”Några kvinnor på marsch" (1980), Sörmlands museums samlingar, SLM 41001. Foto: Bodil Persson.
Bild 4: Gudrun och Carl-Erik Wikdahl, bröllopsfoto, 1955, Sörmlands museums samlingar, SLM SCA2026-0005.

20/04/2026

År 1876 är Ulrika Lucina Råström 20 år gammal och sitter och syr på en brudgumsskjorta. Stygn för stygn med nål och tråd. I november ska hon gifta sig med Anders Petter Eriksson, då ska han bära denna skjorta. De har båda arbetat som piga och dräng på gården Gälund på Hyltingeö.

Men några veckor innan vigseln blir Anders Petter antagen som soldat. Med tjänsten följer soldattorpet Kofveta, mellan Stjärnhov och Sparreholm. Även ett nytt namn ingår – paret får överta den tidigare soldatens efternamn: Bergqvist.

Ulrika Lucina beskrivs som driftig och sparsam – hon sålde bär på torget och lyckades tillsammans med Anders Petter spara till något större än torpet: ett eget jordbruk. Efter elva barnlösa år föds dottern Maria Ulrika år 1887.

År 1897 köper de Överby Lillgård och senare den större Sörby Mellangård. När dottern Maria och hennes man så småningom tar över gården, bygger Ulrika och Anders Petter en undantagsstuga, Sörby Tallbacken, där de levde sina sista år.

Skjortan som Ulrika sydde inför bröllopet följde dem genom livet och vidare i släkten, tills den till sist hamnade här, i Sörmlands museums samlingar.

Bild 1: Makarna Ulrika Lucina Råström & Anders Petter Bergquist, samt dottern Maria Ulrika. Cirka 1890. Foto: Okänd. P2013-0012

Bild 2: Ulrika Lucina och Anders Petter Bergqvist utanför sitt hem. Foto: Okänd. P2023-0011

Bild 3-4: Anders Petters Bergvist brudgumsskjorta som syddes av hans blivande hustru Ulrika Lucina 1876. SLM 41175.

18/04/2026

Den 18 april 1890 föddes en liten flicka i Sankt Petersburg. Maria Pavlovna, rysk storfurstinna, var det senaste tillskottet i den styrande släkten Romanov. Hon växte upp i en miljö av flärd och lyx, skyddad från det som hände utanför palatsmurarna. Men uppväxten var inte nödvändigtvis lycklig, och Maria önskade sig mer frihet och att få uppleva något nytt.
Möjligheten kom i form av ett arrangerat äktenskap med den svenska prinsen Wilhelm, hertig av Södermanland.

Hon hoppades på att äktenskapet skulle betyda mer frihet och möjlighet att styra över sitt liv.
Den 3 maj 1908 blev den 18-åriga storfurstinnan svensk prinsessa och hertiginna av Södermanland. Men fortare än hon kunde ana skulle hennes liv ta en helt ny vändning och föra henne långt bort från den kungliga glansen.

Den 17 oktober öppnar utställningen Maria Pavlovna – från svenskt hovliv till Coco Chanel. Utställningen speglar Marias dramatiska livsöde genom modets växlingar. Läs mer här: https://sormlandsmuseum.se/utstallningar/maria-pavlovna/

Bild 1: Maria Pavlovna, 1912. Foto: Atelier Jaeger/Mainau.
Bild 2: Maria och hennes mamma Alexandra, troligen 1890. Foto: A. Pasetti/Mainau.
Bild 3: Maria som 13-åring, 1903. Foto: okänd/Mainau.
Bild 4: Ankomsten till Stockholm, 1908. Foto: Axel Eliassons konstförlag
Bild 5: Hertigparet av Södermanland, 1908. Foto: Atelier Jaeger.

Adress

Tolagsgatan 8
Nyköping
61134

Öppettider

Tisdag	10:00 - 17:00
Onsdag	10:00 - 17:00
Torsdag	10:00 - 17:00
Fredag	10:00 - 17:00
Lördag	10:00 - 17:00
Söndag	10:00 - 17:00

Telefon

+46722134711

Webbplats

http://www.sormlandsmuseum.se/

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Sörmlands museum postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Museet

Skicka ett meddelande till Sörmlands museum:

Genvägar

Vill du placera din museum längst upp i Museum-listan i Nyköping?

Dela

Typ

Samhällsmuseum