Vilka är öppettiderna?

Tisdag 09:00 - 17:00 Onsdag 09:00 - 17:00 Torsdag 09:00 - 17:00 Fredag 09:00 - 17:00 Lördag 09:00 - 15:00 Söndag 09:00 - 15:00

Kisa Emigrantmuseum

Hem
Sverige
Kisa
Kisa Emigrantmuseum

Vägbeskrivning Webbplats

Välkommen till Kisa Emigrantmuseum på Facebook!

Den svensk - amerikanska emigranthistorien inleddes tidigt i Kinda och på Kisa Emigrantmuseum och här på Facebook möter du modiga människor som vågade ge sig av på den långa resan över Atlanten.

04/11/2026

Amerikabreven, där släktingar och vänner redan bosatta i USA berättade om högre löner och rikare jordbruksmarker, fick stor betydelse för emigrantlusten hos svenskarna. För dem som kämpade efter missväxtåren i slutet av 1860-talet framstod dessa brev som konkreta bevis på att livet kunde bli bättre någon annanstans. Detta skapade kedjeeffekter där fler och fler beslutade sig för att resa.

Följden blev att emigrationen från Sverige ökade tydligt direkt efter missväxtåren 1867–1869. Trots att den stora emigrantvågen skulle komma först under 1880-talet var 1860-talets kris en av de första stora drivkrafterna. Den formade både den svenska befolkningens rörelsemönster och den tidiga bilden av Amerika som möjligheternas land.

Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv, Emigrantsamlingen

26/10/2026

Guion Line var ett rederi som trafikerade rutten Liverpool–New York och blev ett vanligt val för många europeiska emigranter under senare delen av 1800-talet. Rederiet grundades 1866 och transporterade tusentals emigranter som sökte ett nytt liv i Nordamerika.

Den djupa ekonomiska krisen i Sverige som följde på missväxtåren 1867–1869 gjorde att människor förlorade både försörjning och framtidstro. Arbetslöshet, skulder och stigande priser på importerad spannmål ökade pressen på redan utsatta grupper. Samtidigt började tidningar och emigrantagenter sprida lockande berättelser om stora möjligheter i Nordamerika.

Tanken på emigration som en utväg väcktes. För många var det inte bara drömmen om bättre jordar, utan också en ren överlevnadsstrategi efter flera år av hunger och brist. Relativt billiga biljetter till ångfartyg och förbättrade resvägar gjorde beslutet lättare att genomföra.

På 1870-talet var Guion Line ett av de största rederierna för emigranttrafik över Atlanten. År 1870 transporterade rederiet över 27 000 emigranter från Liverpool till New York och fartygen var kända för sina tekniska innovationer som bidrog till att göra Atlantresan snabbare.

Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv, Emigrantsamlingen

19/10/2026

Runt sekelskiftet 1900 stod många svenska familjer inför ett svårt val. Markbrist, låga inkomster och återkommande missväxtår gjorde livet tufft för småbrukare och tjänstefolk. Sverige växte snabbt befolkningsmässigt, samtidigt som jobben inte räckte till.

Under samma period utvandrade över en miljon svenskar till USA mellan 1840 och 1930. Nödåren i slutet av 1860-talet och den hårda konkurrensen på arbetsmarknaden blev avgörande.

Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv, Emigrantsamlingen

12/10/2026

Vid en renovering av Columbiahuset i början av 1980-talet hittades flera märkliga och sinsemellan ganska olika föremål på vinden. De samlades i en låda i arkivet och föll så småningom i glömska. Först när Kisa Emigrantmuseum förnyades 2019 återupptäcktes dessa små vindsfynd.
Ett av fynden är en skrynklig papperspåse som innehåller holländsk kanaster. Påsen är försedd med tryckt etikett och stämpel från Ystads Tobaksfabrik, C.D. Fischer, daterad 1840.
Det väcker förstås frågor. Sålde Kisa Kungl. Provincialapotek även tobak? Var det kanske apotekare Sundius som en gång stoppade sin p**a med kanaster?
Själva tobaken har sedan länge förlorat sin doft, men påsen finns kvar. Med sin röda dekorativa bård och handskrivna text liknar den nästan en gammal julklappsetikett. Ett enkelt vardagsföremål som bevarats av en slump och som än idag kan väcka vår nyfikenhet kring människorna som levde här före oss.

Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv, Emigrantsamlingen

05/10/2026

Vid förra sekelskiftet förändrades utvandringen från Kinda. Det var inte längre bara unga män som lämnade hembygden – allt fler kvinnor gav sig också av, ibland i större antal än män.
Många kvinnor saknade möjligheter till arbete som gav egen försörjning och självständighet här hemma. I Amerika lockade i stället nya möjligheter, med jobb inom service och textil i snabbt växande städer.

För många unga kvinnor blev resan över Atlanten mer än bara en flytt, det var en chans till ett friare liv och en möjlighet att forma sin egen framtid.

Har du släktingar som utvandrade från Kinda? Dela gärna din berättelse i kommentarerna!

Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv, Emigrantsamlingen

21/09/2026

Runt förra sekelskiftet kämpade många svenska landsbygdsfamiljer med fattigdom och brist på mark. Amerika lockade med löften om frihet och jord. Totalt emigrerade 1,2 miljoner svenskar, och Kinda var en del av denna stora folkrörelse.

Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv, Emigrantsamlingen

18/09/2026

Kisaborna hade bokat tredjeklassbiljetter på lyxångaren och betalat 181 kronor vardera. Vid lunchtid den 10 april gav sig Titanic och de drygt 2000 passagerarna i väg på den ödesdigra atlantfärden. Av de 11 Kindabor som klev ombord i Southampton var det endast Anna Nysten från Kisa som kunde stiga iland i New York.
Familjen Brogren i Horn förlorade två döttrar, två svärsöner och s*x barnbarn natten till den 15/4 1912. De var därmed den familj som drabbades hårdast av alla vid Titanic-katastrofen.

Alfridas mor i Horn fick senare ett skadestånd på 462 kronor plus ett tillägg på 184:80 kronor för förlusten av sina två döttrar, Alfrida och Sigrid. Utbetalningen gjordes 15 oktober 1914.

Bild: Titanic lägger ut från hamnen i Southampton 1912 (Francis Godolphin Osbourne Stuart, Public domain, via Wikimedia Commons)

Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv, Emigrantsamlingen

17/09/2026

Den 5 april 1912 kunde sällskapet från Kisa gå ombord på ångaren Calypso i Göteborgs hamn, dit man färdats med tåg. Det var långfredag den dagen och ganska gråkallt då resenärerna äntrade båten som skulle föra dem till Hull och Southampton för vidare transport mot Amerika på den ståtliga Titanic.
I Kisa lokalhistoriska arkivs samlingar finns ett kort bevarat som Anders Andersson skrev hem till sin bror Axel i Kisa från Southampton den 8 april 1912, ett par dagar innan avfärd.

Southampton den 8/4 1912
”Tack för senast, vi är nu lyckligt här och äger alla hälsan. Det var visserligen litet stormigt på Nordsjön men allt gick lyckligt barnen äro nog litet ostyrliga men det är godt att de äro krya. Den 10 skall vi stiga på atlantenen så vi får vila oss litet här vi har åkt igenom England idag och det var mycket vackert. Träden blommar…”

Bild 1: Calypso i Göteborgs hamn 1912 (Museum of Gothenburg, Public domain, via Wikimedia Commons)
Bild 2 & 3: Anders Anderssons kort hem till brodern, skickat från Southampton
Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv, Emigrantsamlingen

16/09/2026

Alfridas svåger Ernest, gift med hennes syster Sigrid, hade talets gåva och agerade ombud för rederiet Vita Stjärnlinjen med uppgift att värva emigranter, vilket innebar att han hade provision på varje biljett han lyckades sälja. Alfrida och hennes man Anders Andersson med fem barn började fundera på att följa med till Amerika. De var lantbrukare och när de hade bestämt sig för att emigrera sålde de av sitt hemman i Kättestorp, Kisa och bodde därefter en tid hos Alfridas bror Axel i Långebro innan avresan.

Systrarna Sigrid och Alfrida med familjer utgjorde ett sällskap på tio personer. På resan skulle de också få sällskap av den unga Anna Nysten från Kisa. De hade alla bokat biljetter till tidens största, lyxigaste, bekvämaste och säkraste passagerarfartyg, Titanic.

På bilden syns familjen Andersson från Kättestorp. Från vänster: Ebba, Alfrida, Elisabet, Ellis, Ingeborg, Anders och Sigvard.

Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv, Emigrantsamlingen

15/09/2026

Sensommaren 1911 hade lantbrukare Axel och Hilda Brogren på gården Långebro utanför Horn bjudit in till stort släktkalas. Ett drygt 60-tal personer hade samlats, men det var en fest med delade känslor. Axel Brogrens syster Alfrida hade bestämt sig för att lämna Sverige tillsammans med sin familj.

Systern Sigrid, hennes make Ernest och deras nyfödde son Gilbert var hemma i Sverige på sin bröllopsresa. De bodde i Stanton, Iowa, sedan ett par år tillbaka. Även syskonens äldsta syster Susanna hade emigrerat och var bosatt i Kanada. Alfrida, hennes make Anders och alla fem barnen skulle följa med Sigrid och Ernest till Amerika.

Källa: Kinda lokalhistoriska arkiv, Emigrantsamlingen

Adress

Storgatan 10
Kisa
59038

Öppettider

Tisdag	09:00 - 17:00
Onsdag	09:00 - 17:00
Torsdag	09:00 - 17:00
Fredag	09:00 - 17:00
Lördag	09:00 - 15:00
Söndag	09:00 - 15:00

Webbplats

https://www.kinda.se/emigrantmuseum

Aviseringar

Bli först med att veta: vi skickar ett mejl när Kisa Emigrantmuseum publicerar nyheter och kampanjer. Din e-postadress används inte till något annat, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.