Frantzwagner Sällskapet

08/04/2026

Kära vänner och följare,

Idag den 8 april är det 55 år sedan World Romani Congress hölls i London.

Bakom initiativet stod den franska organisationen CIR (Comité International Rom), som arbetade för att synliggöra romanifolk som offer för folkmordet under Andra världskriget och för att stärka romanifolks mänskliga rättigheter.

Kongressen blev startpunkten för en internationell människorättsrörelse med fokus på romanifolks situation. Där enades deltagarna också kring gemensamma symboler som fortfarande bär stor betydelse: den blå-gröna flaggan med det röda hjulet och hymnen Gelem, gelem.

Sedan dess har romanifolk och organisationer som driver olika hjärtefrågor många gånger gått i skilda riktningar. Men med tanke på de kulturella och språkliga skillnader som finns mellan olika grupper av romanifolk är det kanske inte så märkligt. Så ser det ut i alla möjliga mänskliga och politiska sammanhang. Full enighet är sällan verkligheten — och kanske inte heller det viktigaste.

Det viktiga är att ändå fortfarande förenas, såsom idag.

Den 8 april är en dag då vi får rikta blicken mot oss alla. En dag som är vår — där alla har lika rätt att synas, höras och uppmärksammas. En dag då var och en får högtidlighålla sin form av romanikultur och sitt romanispråk.

En dag för alla oss romanifolk — oavsett våra likheter och olikheter.

Till er som högtidlighåller dagen önskar vi: Loschano Romano Dives!

01/04/2026

Kära vänner och följare,

Tiden går i en rasande fart och vi är redan fram vid Påsk. Igår kväll publicerade vi vårt nya nummer av Drabbrikan och vi kan rekommendera er som inte redan prenummererar att göra så. Det är bara till att fylla i sin mejladress längst ner på förstasidan på drabbrikan.se — förstås är det helt kostnadsfritt!

Drabbrikan nr 39 Mars 2026 inleds som vanligt med lite nyheter - nevopan. Vi rapprterar lite kort från den senaste tidens händelser. Vi söker också deltagare till en föreläsningssatsning vi planerar i april. I Drabbrikan ges information om vad det innebär och hur man anmäler sig.

I detta nummer:

Arvid Bergman fortsätter med sina systematiska genomgångar av steriliseringsansökningar. Denna gång presenterar han resultaten från 1955 års material.

Raymond Husac har illustrerat en kärlekshistoria där en romsk man och en svensk flicka står i centrum och kämpar mot fördomar i 50-talets Sverige.

Christoffer Ek följer litegrann i samma tema när han berättar resandestamfadern Lars Qvick och hans andra hustru Marias liv under 1800-talets första hälft. Hur behandlades de i Värmland, där Maria trots allt hade sina rötter i allmogen?

Jon Pettersson har vänt blicken mot Östersjöns sydöstra hörn och det forna Östpreussen. Baserat på 1700- och 1800-talskällor, presenterade av vår tyska kollega och vän Dr. Ulrich Opfermann, gör han en ansats för att beskriva kontexten som rör dess romanifolk. Kanske rentav finns det likheter med romanifolk i samtida Sverige?

Med detta önskar vi er alla en Glad Påsk!

Loschano Jarengro kurrko!

Drabbrikans redaktion

drabbrikan, tidning, romani, start

01/04/2026

Ny forskning skriver om romanifolks historia!

Det händer ibland att nya källor får etablerade teorier att vackla. I dagarna presenterades en internationell forskningsartikel som, om den tas på allvar, kan komma att skriva om stora delar av den romska historien.

Bakom studien står ett konsortium av tolv forskare från flera länder. Huvudförfattare är professor Kokkaimul vid universitetet i Asjchabad och professor Mythomaniós vid universitetet på Kreta. Bland medförfattarna finns historiker, genetiker, lingvister och militärhistoriker.

Deras gemensamma tes är lika djärv som oväntad: att romernas historia i Europa i själva verket har sin utgångspunkt i ett bysantinskt elitkavalleri.

Enligt artikeln bestod kärngruppen av omkring 750 ryttare, rekryterade ur flera av det bysantinska rikets kavalleriförband. Dessa ska ha omfattat soldater med frankisk, normandisk, georgisk, armenisk, bulgarisk, kumansk och grekisk bakgrund. Efter nederlaget vid slaget vid Manzikert 1071 ska delar av denna styrka ha lämnat Mindre Asien och tagit sig österut.

Källmaterial som presenteras av dr. Sindhimosh vid universitetet i Lahore uppges visa att gruppen redan året därpå trädde i tjänst hos Maharadja Paashen V i det nordindiska Aghaipitha-riket, där de under två årtionden verkade som legosoldater och militära instruktörer.

Forskarna menar att ryttarna där inte bara överlevde, utan också etablerade sig som en privilegierad militär elit. Efter tjugo års tjänst ska de, enligt de indiska källor som åberopas, ha belönats med mark, rikedomar och omfattande hushåll. I samma material ska de ha benämnts “अघैपीठवीर”, vilket i artikeln tolkas som ”Aghaipithas hjältar”.

Här blir studien än mer långtgående. En av artikelns lingvister, dr. Dikkakai, hävdar att denna benämning över tid kan ha påverkat senare föreställningar om gruppens ursprung, och därigenom indirekt bidragit till de europeiska benämningarna Egyptians, Gypsies, Gitans och Gitanos. Han menar vidare att termen “athingahani”, som enligt artikeln förekommer i samma språkmiljö, skulle ha betecknat tjänstefolk eller underlydande grupper knutna till kavalleriets hushåll.

Därefter följer studiens kanske mest uppseendeväckande del: återresan västerut finns belagd i källor. Enligt dr Tjijak vid universitetet i Baku stöds detta av arabiska och kaukasiska källor som beskriver en ovanligt stor västgående följeskara under perioden 1093-1096. Forskarna menar att ryttarna, tillsammans med familjer, följen, tjänstefolk och andra underordnade grupper, påbörjade en organiserad förflyttning tillbaka mot Bysans. Den samlade kolonnen uppges ha omfattat närmare 6 000 personer.

Efter inledande konflikt med kejsar Alexios I Komnenos ska gruppen, enligt studien, slutligen ha tillåtits slå sig ned på Peloponnesos, efter medling från patriark Nikolaos III Grammatikos.

Professor Mythomaniós menar att det är här den fortsatta europeiska historien tar sin början. När de osmanska maktanspråken senare växte på Balkan och i Grekland ska delar av denna grupp ha rört sig vidare in i Västeuropa, medan andra underordnade grupper blev kvar i sydöstra Europa under helt andra sociala villkor.

Om forskningsartikeln får genomslag återstår att se. Än så länge har inga större forskningsinstitutioner kommenterat materialet offentligt.

Men som nyhet är den svår att bortse från.

Och just den dag när detta publicerades– den 1 april – råkade nyheten också kännas ovanligt vältajmad - eftersom det var ett aprilskämt.😁

09/03/2026

Vänner och följare,

Se hit! I månadsskiftet mars/april anordnar vi ytterligare ett utbildningstillfälle i vår unika föreläsningssatsning. Deltagandet är 100 % kostnadsfritt och deltagarna får lära sig att föreläsa utifrån ett skräddarsytt och färdigt material med tillhörande fördjupning. Innehållet har fokus på resandes situation historiskt och idag. I föreläsningen lyfts aspekter som rasism och intolerans, minoritetsstress och mycket annat som även rör och drabbar andra än resande.

Anmälan görs via formuläret på vår hemsida: www.frantzwagner.org/kontakt

De enda kraven är att du är över 18 år och har släktband till en resandesläkt. Just pga. innehållet bygger på din och dina förfäders historia.

Är detta inte något för dig så kanske är det för någon annan? Hjälp gärna till och sprid detta i dina grupper och nätverk!

26/02/2026

Kära vänner och följare!

Det nya året har rivstartat och framför oss väntar ett nytt händelserikt år. Ett som förhoppningsvis överglänser fjolårets spännande och intressanta händelser. De av er som inte har haft möjlighet att delta i vår verksamhet och våra projekt har förhoppningsvis kunnat följa en del av det som sker genom Drabbrikan.se.

I Drabbrikan nr 38 December 2026 (sid.29) skriver vi exempelvis om den föreläsningsutbildning vi anordnade för några av våra yngre förmågor i oktober.

Imorgon, fredagen den 27 februari, kan ni möta en av våra utbildade föreläsare i SVT:s Morgonstudion - Raymond ”Romano” Johansson. Inom kort kommer han att kunna följas i den nya säsongen av serien ”Raymonds dröm” på SVT.

- Eller så kan han bjudas in att föreläsa. Skriv till oss via formuläret som nås via länken nedan så organiserar vi det!

Sedan utbildningen hölls har i oktober vi följt upp deltagarna och utvärderat projektets delar. Eftersom utbildningstillfället hölls under influensatider fick vi ett större deltagarbortfall än beräknat. Detta öppnade samtidigt upp för möjligheten att hålla ytterligare ett utbildningstillfälle, som vi planerar att hålla i månadsskiftet mars-april.

Antalet platser är få och reserverade för den som vill lära sig att föreläsa och hålla workshops. Vi tillhandahåller ett färdigt digitalt material som anpassas med delar som kopplas till deltagarnas egna släkthistoria. Syftet är att synliggöra och motverka intolerans och rasism mot resande historiskt och att dra paralleller till hur vi och andra påverkas av liknande fenomen idag. Såsom minoritetsstress och känslan av att inte passa in.

Deltagaren får fördjupning i sin egen historia, möjlighet att utvecklas på det personliga planet och en väg mot att möta nya utmaningar och få nya erfarenheter.

Det bästa av allt är att allt är gratis!

- Vi står för resa, logi och mat.

Efter utbildningen finns utbildningsledarna med för att ge stöd och råd samt att hjälpa till med att arrangera och hålla föreläsningar.

- De första gångerna betalar vi dessutom ut ersättning till föreläsaren.

Låter det inte spännande?

Sökande behöver vara minst 18 år gammal.

Ansökan görs via formuläret på vår hemsida - frantzwagner.org/kontakt

/ Projektledningen

28/01/2026

Förintelsens minnesdag högtidlighålls till minne av Auschwitz av befrielse den 27 januari 1945. Det är en dag för sorg, eftertanke och ansvar. Minnet av Förintelsen är inte bara historiskt – det är ett moraliskt åtagande i vår nutid.

Att minnas innebär inte minst att man behöver kunna att se hela bilden. Nazismens förintelsepolitik var kulmen av ett större internationellt sammanhang. Ett där människor indelades i ”raser” och kategorier. Ett där vissa sågs som mindervärdiga och fick rätten till sin själva existens ifrågasatt och förnekad. Följderna av dessa tankegods drabbade många människor - judar, romanifolk, personer med funktionsnedsättning, politiska motståndare och många andra som stämplades som oönskade.

Många kom att fråntas sina medborgerliga rättigheter och slutligen även sina liv när folkmord utfördes i industriell skala.
Under denna mörka tid i den europeiska historien slogs otaliga människoliv i spillror. Offrens lidande bör inte få rangordnas eller osynliggöras, men så görs konsekvent. Vissa offer lyfts fram medan andra glöms bort och som konsekvens förvanskas historien – och därmed också lärdomarna från den.

Förintelsens minnesdag är en viktig dag, som också ska vara inkluderande. Först när vi kan förstå mekanismerna som ledde till Förintelsen och erkänna samtliga offer, först då kan vi hedra alla de drabbade. Att minnas är vårt gemensamma ansvar.

Glöm aldrig det som skedde och varför!

21/01/2026

Vänner och följare,

Den 27 november ifjol anordnades ett seminarium i Sveriges riksdag med anledning av minoritetserkännandets 25 år. Vår ordförande Jon Pettersson var en av de fem deltagarna från de nationella minoriteterna som deltog. Han talar 46 min och 30 sek in i seminariet. Vi kan rekommendera att hela seminariet ses.

Redaktionen

22/12/2025

Kära vänner och följare,

Ännu en gång står vi inför Julhelgen och ett nytt år. Traditionsenligt publicerar vi ett nytt nummer av Drabbrikan, med hopp om att kunna förgylla helgerna för våra läsare.

I detta numret ger vi en kort resumé av Frantzwagner Sällskapets verksamhet under 2025. Året har på många sätt präglats av minoritetserkännandets 25 årsjubileum. Under dessa år har resande och svensk romani inte sällan ställts vid sidan av satsningar på minoriteten romer och romani chib. På senare tid har vi märkt att en förändring är på väg att ske. Med vårt engagemang och den kunskap vi producerar visar vi att resande existerar historiskt och idag. Medvetenheten om oss resande, vår svenska romani och vår historia i Sverige ökar såväl hos oss själva som hos allmänheten. Härigenom slår vi hål på fördomar som riktas mot oss än idag.

Vi får konstant bekräftelse på att vår verksamhet har betydelse för många. I slutänden bygger allt vi gör på samverkan, där många anonyma människor bidrar. Vi är ofantligt tacksamma för allas stöd och bidrag - utan vårt gemensamma arbete vore det vi gör inte möjligt! Men liksom så många andra drabbas vi nästa år att sänkta stöd. Vi gör förstås vårt yttersta för att försöka fortsätta som vanligt. Den som vill stödja oss är förstås varmt välkomna att göra så! Vårt Swish-nummer och Qr-kod till detta finns på sidan 2 i Drabbrikan - under innehållsförteckningen. Inget bidrag är för litet och inget för stor! Allt bidrag mottages tacksamt!

Drabbrikan nr 38 December 2025 innehåller rapporteringar från sista kvartalets samråd, dialoger och liknande händelser.

Vi ger en kort sammanfattning från vår utbildning av föreläsare som hölls i Helsingborg i mitten av oktober.

Niklas Bernsand skriver om Sune Jonssons bok med fotografier från Västerbotten, varav några föreställer ett ”tattarlass”.

Raymond Husac fortsätter att illustrera berättelser från sin valakisk-romska familjs historia. Denna gång handlar det om en liten pojkes första schpilo - som var en av deras försörjningsgrenar.

Arvid Bergman har tittat närmre på begreppet resande i en svensk kontext. Finns det några skillnader i hur man kan tolka termen ”resande”?

Vi har också skrivit en novell baserat på Christoffer Eks artikel i Drabbrikan nr 37.

Vi önskar våra läsare en God Jul och ett Gott Nytt År 2026!

/ Frantzwagner Sällskapets ledning och Drabbrikans redaktion

Drabbrikan Drabbrikan nr. 38 - December 2025

04/10/2025

Vänner och följare, se hit!

Några av deltagarna i vår inplanerade föreläsningskurs i Helsingborg den 10-12 oktober har fått förhinder. Sådant är livet, ibland kommer saker emellan och hindrar ens planer. För vår del innebär det att vi har fått några platser att fylla. Därför har vi öppnat upp ansökan igen.

Ska någon av de sista platserna i kursen bli din? Som deltagare får du lära dig att föreläsa och hålla workshop utifrån ett färdigt digitalt material, som bygger på resandes historia och nutid. Syftet är att synliggöra och motverka intolerans och rasism. Eftersom föreläsningarna innehåller delar som utgår från din personliga berättelse så du behöver ha resandebakgrund. Du behöver också vara minst 18 år gammal. I och efter kursen får du ökad kunskap om din egen historia, utvecklas som person, få nya erfarenheter, möta nya utmaningar och få möjlighet till vidare arbete. Låter det inte spännande?

Det bästa är att alltihop är helt gratis! Vi betalar för din resan, din hotellövernattning och din mat. Dessutom får du efter avklarad kurs stöd från kursledarna under närmsta året. De finns med och ger dig råd och hjälp att arrangera och hålla föreläsningar. För de tre första får du till och med betalt av oss.

Vågar du verkligen riskera att missa chansen? Förstås inte! Ansök på direkten så kanske du blir en av de lyckligt lottade som vi får träffa nästa helg, den 10-12 oktober, i Helsingborg!?

Du ansöker via formuläret på vår hemsida - frantzwagner.org/kontakt

/ Projektledningen

04/10/2025

Vänner och följare,

I måndags, på Resandefolkets dag, arrangerade vi en heldagskonfrens i Malmö för att uppmärksamma minoiritetserkännandets 25 år. I programmet deltog de nationella minoriteterna och fick själva möjlighet att berätta om sig, sina kulturer och språk.

Utbildningsradion var en av våra partners i genomförandet och ni kan läsa deras artikel om konferensen här.

En resumé finns också i Drabbrikan nr 37 September 2025. Denna finner ni som alltid på www.drabbrikan.se

/ Frantzwagner Sällskapets ledning

drabbrikan, tidning, romani, start

30/09/2025

Kära vänner och följare,

Efter en lång och skön sommar och nästintill magisk sensommar har hösten kommit med stormsteg. Vi har som vanligt haft mycket att stå i. Det har också blivit dags för vårt höstnummer, eller septemberutgåva, av Drabbrikan. Som våra uppmärksamma läsare säkert har noterat följer våra utgåvorna också årstiderna. Eller i vart fall de sydsvenska årstiderna.

Drabbrikan nr 37 innehåller en variation av ämnen som rör vår historia och nutid. Som brukligt inleder vi med någon kort nyhetsrapport. Denna gång om de senaste dialogerna med Länsstyrelsen i Stockholms län och Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor. Efter detta berättar vi om Resandefolkets dag och den konferens vi organiserade tillsammans med de övriga minoriteternas organisationer i Skåne.

Niklas Bernsand fortsätter att gå igenom svenska dagstidningars funderingar över var den tidigare välkända minoriteten ”tattare” plötsligt hade tagit vägen.

Urban Lindqvist bidrar med två artiklar. I den ena tittar han närmre på utvecklingen av AI. Hur kan AI läsa gamla källor? Är läsningen tillförlitlig och vad kan vi förvänta oss framöver? Den andra artikeln har fokus på ordet ”och”. Vad står egentligen ”och”:et för i gamla texter om ”tattare och zigenare”? Hur ska det tolkas. Är ”tattare” och ”zigenare” tudelat eller inte?

Raymond Husac fortsätter med den 4:e delen av sin illustrerade ”Min saga”, där han berättar om sitt liv och hans valakisk-romska familjs historia i Sverige.

Arvid Bergman har skrivit en text baserat på sina reflektioner rörande de senaste 25 åren. Vad har de egentligen betytt för de resande att bli del av den nationella minoriteten romer.

Jon Pettersson fortsätter att betrakta minoritetserkännandet och vad det har betytt för resandekulturen under de senaste 25 åren. För vad är egentligen kultur, resandekultur och romsk kultur?

Vi presenterar också en ny skribent, Christoffer Ek, som är en stigande stjärna bland genealoger med fokus på resandesläkter. I detta nummer redogör han för den välkände stamfadern Lars Holmström Qvicks sista tid i livet.

Omslagsbilden har tagits av Jon Pettersson.

Med detta önskar vi alla våra läsare en skön höst!

Drabbrikans redaktion och ledningen för Frantzwagner Sällskapet

drabbrikan, tidning, romani, start