Geologiska museet

Geologiska museet Geologiskt museum beläget i centrala Borlänge. Har mer än 5000 utställda bergarter och mineral från hela världen. Museet omges av en vacker stenträdgård.

Museets mål är att ge allmänna kunskaper om Jordens geologiska uppbyggnad och processer. På så sätt kan vi bättre förstå förutsättningarna för allt liv på Jorden. Museet vill visa hur beroende vi är av det geologiska materialet. Samlingarna visar Tunabygdens och Dalarnas geologi, men här finns även intressant material från övriga delar av Sverige och värden. Samlingarna innehåller mer än 5000 utst

ällda stuffer och ca 15000 i förråd. Museet är därmed ett av de största föreningsägda i Sverige. De utställda föremålens ålder varierar. De är bildade från mer än 2000 miljoner år tillbaka och fram till våra dagar. De flesta föremål är mineralstuffer. I museet hittar du vanliga, ovanliga, vackra, färgranna, fluorescerande och/eller radioaktiva mineral. Vi har en stor samling både slipade och oslipade smyckestenar. De är speciellt hårda och vackra mineral. Här finns också en avdelning med fossil från olika tidsåldrar. På skärmar förklaras olika geologiska fenomen. I museibutiken finns mineral, bergarter, fossil, smycken och litteratur till försäljning. Samlingarna ägs av Tunabyggdens geologiska förening, TGF, som även driver verksamheten i museet. Den vackra museibyggnaden ägs av Borlänge kommun. Sommartid arrangeras guldvaskning, stenslipning och mineraljakt för barn. Varje år firas Geologins dag i början av september med öppet hus och olika aktiviteter. Museet omges av Stenparken och Lekparken som visar geologiskt material, strukturer och processer. Parkerna inbjuder till avkoppling och lek för barn och vuxna.

Då det är nationaldagen idag så har vi stängt på museet 🇸🇪 Välkomna åter nästa lördag!Men vi tar ändå tillfället i akt a...
06/06/2026

Då det är nationaldagen idag så har vi stängt på museet 🇸🇪 Välkomna åter nästa lördag!

Men vi tar ändå tillfället i akt att fortsätta med våra kristallsystem och juni månad innebär fokus på det monoklina kristallsystemet. I detta system hittar vi bland annat mineralen gips, ortoklas, klinopyroxener, amfiboler, azurit, malakit, staurolit, epidot, akantit och glimmer.

Men först, hur ser grundformen i det triklina kristallsystemet ut?

Det triklina kristallsystemet är uppbyggt av tre axlar som alla är olika långa och där två av axlarna är vinkelräta med varandra medans den tredje axeln är sned.

Detta gör att kristaller i detta kristallsystem har låg symmetri med endast en 2-faldig rotationsaxel och/eller ett spegelplan.

Det finns tre kristallklasser:
• den prismatiska (rotationsaxel + spegelplan)
• den sphenoidiska (endast en rotationsaxel) och
• den domatiska (endast ett spegelplan)

De dominerande kristallformerna i det monoklina kristallsystemet är kombinationer av prismor och pinakoider. Det vill säga utdragna kristaller med platta kristallytor i vardera ände. Genomskärningarna på dessa är ofta rektangulära, rombiska eller nästan helt kvadratiska.

Vi kommer endast gå igenom mineral inom den prismatiska kristallklassen då mineral från de övriga två klasserna är ovanliga och inga man direkt stöter på här i Sverige.

Hoppas ni alla får en härlig nationaldag och så ses vi igen nästa lördag!

Bildinfo: alla mineral från mindats hemsida

Idag är museet stängt så välkomna åter nästa lördag!Men även om museet är stängt kör vi på ett inlägg om mineral och des...
23/05/2026

Idag är museet stängt så välkomna åter nästa lördag!

Men även om museet är stängt kör vi på ett inlägg om mineral och dess kristallformer. Vi är fortfarande i det trigonala kristallsystemet och denna gång ska vi fokusera på två olika mineral: korund och hematit.

Båda dessa mineral hör till kristallklassen hexagonal skalenoeder och båda tillhör den så kallade hematitgruppen som består av en grupp enkla, romboedriska oxidmineral.

Låt oss börja med korund, med fokus på dess ädelstensvariant safir. Safir bildar främst hexagonala kristaller, alltså sexsidiga kristaller. En av dess vanligaste former är hexagonala dipyramider med mer eller mindre tydliga kanter vars terminering kan vara spetsig eller platt (pinakoid) med varierande storlek. Se bildinlägget.

En annan vanlig kristallform hos safir är korta men breda prismatiska kristaller med platt (pinakoid) terminering. Dess platta kristallyta uppvisar då ofta triangulära mönster som är ett resultat från dess tillväxt. Se bildinlägget.

Korund i sig kan även bilda hexagonala helt platta kristaller. Se de platta och tunna vita kristallerna som växer på den svarta hexagonala hematitkristallen längst ner till höger i bilden.

Hematit då. De kan uppvisa hexagonala prismor som i bilden. Men de mer vanliga kristallformerna är som enskilda tunna platta hexagonala eller kilformade kristaller samt i form av hematitrosor. Den sistnämnda kan ni se i bildinlägget.

Hematitrosorna består också av platta kristaller men där de har växt ihop och överlappat med varandra och på något sätt blir att likna en ros. Varför de får formen av en ros är över min kunskap, men de är otroligt vackra.

Det var allt för idag. Museet är som sagt stängt idag så varmt välkomna åter nästa lördag 💎

Bildinfo: alla bilder från mindats hemsida

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎Idag ska vi fokusera på ett väldigt populärt mineral, nämligen turm...
16/05/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Idag ska vi fokusera på ett väldigt populärt mineral, nämligen turmalin. Turmalin förekommer inte i särskilt många eller svårförklarade kristallformer och är lätt att känna igen.

Turmaliner hör till den ditrigonala pyramidala kristallklassen och dess absolut vanligaste kristallformer är korta eller avlånga prismor med en terminering (ände) som antingen är platt (pinakoid) eller pyramidal, ofta med tre sidor. Se bildexempel.

Prismorna är oftast triangulära i genomskärning men då dess kristallytor även ofta är tydligt strierade, se bildexempel där dess kristallytor ser "randiga" ut, så får genomskärningen ett mer rundat utseende. Det vill säga, kanterna som går längst med prisman är inte alltid så tydliga och den tresidiga kristallformen liksom suddas ut.

Turmaliner är det enda vanliga mineral med en tresidig kristallform. Ibland kan dock dess genomskärning / yttre form se ut att vara hexagonal och det beror på att turmaliner och andra mineral inom det trigonala kristallsystemet hör till det hexagonala kristallsystemet och därmed har liknande kristalluppbyggnad och sättet turmaliner växer på gör att de kan få en sexsidig yttre kristallform.

Se ett bra exempel på en turmalinskiva där man tydligt kan se en hexagonal yttre form medans några av dess inre färgzoneringar har en tydligt trekantig form.

Turmalinkristaller kan också växa parallellt med varandra och bilda ett aggregat med flera ihopväxta prismatiska kristaller, antingen med platt eller pyramidal terminering. Se bildexempel.

Vi har flera exemplar av turmaliner på museet, även några till försäljning. Så varmt välkomna in!

Bildinfo: turmalinskivan är från pinterest, de övriga är ifrån Mindats hemsida.

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎Idag ska vi fokusera på kalcit och rodokrosit då båda dessa mineral...
09/05/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Idag ska vi fokusera på kalcit och rodokrosit då båda dessa mineral uppvisar liknande kristallformer, men framför allt för att de förekommer som romboedrar. Skolexemplet för detta kristallsystem.

Som vi beskrev i föregående inlägg ser en romboeder ut som en skev kub. Se kristallen längst upp till höger i bilden för ett exempel hos rodokrosit.

En annan vanlig form hos rodokrosit är en skalenoeder. En skalenoeder är en kristallform bestående av 12 st kristallytor, alla i form av oliksidiga trianglar. De 12 kristallytorna är fördelade på varsin pyramid där varje triangelpar sitter ihop i basen. Resultatet är en dubbelpyramid med sick-sackig mitt. Se bildexempel på både rodokrosit och kalcit.

En annan vanlig kristallform hos rodokrosit är bladiga, tillplattade kristaller. Oftast så sitter flera sådana kristaller ihop tillsammans i ett så kallat aggregat vilket gör att dessa stuffer kallas för rosetter. Se bildexempel.

Kalcit då. Som redan nämnts så är två väldigt vanliga kristallformer hos kalcit skalenoedrar och romboedrar. Så vi behöver inte förklara dessa närmre. "Dogtooth"-kalcit är en term som ofta används för kalcit när den uppträder som skalenoedrar då de ser ut som hundtänder i denna kristallform.

En annan vanlig kristallform hos kalcit är som avlånga pseudohexagonala prismor med korta, trubbiga termineringar. Se bildexempel.

Vi har exempel på både rodokrosit och kalcit på museet. Framförallt på kalcit. Rodokrosit har vi fåtal av och då i massiv form. Varmt välkomna in!

Bildinfo: alla bilder ifrån Mindats hemsida

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎Maj månad innebär nytt kristallsystem och denna månad har vi fokus ...
02/05/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Maj månad innebär nytt kristallsystem och denna månad har vi fokus på det trigonala kristallsystemet. I detta system hittar vi några av våra mest kända mineral, nämligen kvarts, turmalin, kalcit, korund, hematit och rodokrosit.

Men först, hur ser det trigonala kristallsystemet ut? Hur är det uppbyggt?

Detta system kallas även för det romboedriska kristallsystemet då dess form ser ut som en romb. En romb ser ut som en skev kub. Rodokrositen i bildinlägget visar skolexemplet för formen.

Även detta kristallsystem representeras av fyra axlar istället för de vanliga tre och det beror på att detta kristallsystem också kan uppvisa sexsidiga kristallformer. I det trigonala kristallsystemets fall har vi tre horisontella axlar som alla är lika långa och vinklarna mellan dessa axlar är alla 120 grader. Den fjärde axeln, den vertikala, är antingen längre eller kortare än.

Typiska kristallformer i detta kristallsystem är romboedrar, tresidiga och sexsidiga prismor och pyramider samt skalenoedrar. Vi kommer gå in mer i detalj på alla dessa kristallformer i kommande inlägg. Men exempel på dessa kristallformer ses i bildinlägget.

Triangulära och hexagonala tvärsnitt är typiska hos mineral i det trigonala kristallsystemet och just det faktum att de kan ha hexagonala tvärsnitt gör att de lätt kan misstas för hexagonala mineral. Det bästa exemplet är kanske kvarts som har ett tydligt hexagonalt tvärsnitt men som hör till det trigonala kristallsystemet.

De kommande fyra inläggen kommer dedikeras till ett eller ett par olika mineral inom det trigonala kristallsystemet med exempel på dess vanligaste / karaktäristiska kristallformer.

Alla mineral som vi nämnt i detta inlägg har vi på museet så varmt välkomna in denna soliga men blåsiga dag ☀️

Bildinfo: alla mineral från mindats hemsida

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎Sista lördagen för april månad och det sista mineralet vi ska fokus...
25/04/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Sista lördagen för april månad och det sista mineralet vi ska fokusera på i det hexagonala kristallsystemet är zinkit.

Zinkit är ett ovanligt zinkmineral och välutvecklade kristaller är mycket sällsynta. Men zinkit är skolexemplet för en specifik hexagonal kristallklass som kallas den dihexagonala pyramidalklassen.

Den här klassen karaktäriseras av en speciell kristallform där de båda änderna av den vertikala axeln ser olika ut. Det innebär att kristallerna inte har en horisontell spegelbild. Sådana kristallformer kallas också för hemimorfiska kristaller. Det finns bara ett fåtal mineral med hemimorfisk kristallform och zinkit är ett av dom.

I zinkitens fall så ser kristallformen ut som en hexagonal pyramid med platt botten. Båda mineralstufferna i bildinlägget visar exempel på denna kristallform.

Jag vet inte om vi har några zinkitstuffer på museet och om vi har så har de ingen kristallform. Zinkit har påträffats i Garpenberg så eventuellt möjligt att vi har någon zinkitstuff därifrån bland våra samlingar!

Nästa lördag är vi inne i maj månad och då byter vi kristallsystem igen. Då är det dags att gå igenom det trigonala kristallsystemet. I detta kristallsystem har vi flera kända och vanliga mineral så som kvarts, turmalin och kalcit.

Bildinfo: båda bilderna ifrån Mindats hemsida

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎Idag ska vi fokusera på två olika mineral: nämligen apatit och vana...
18/04/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Idag ska vi fokusera på två olika mineral: nämligen apatit och vanadinit.

Vanadinit förekommer främst som korta hexagonala kristaller och ni som har varit på någon mineralmässa har troligtvis stött på det här mineralet i just den kristallformen då den är så otroligt vanlig. Se exempel från Marocko uppe till höger i bilden. Dessa kristaller med platt terminering kan också förekomma med mer avlånga prismor men det är inte lika vanligt.

Vanadinit kan även förekomma med pyramidal terminering, men det är betydligt mer sällsynt. Se ett häftigt exempel på en stuff ifrån Arizona, USA, nere till höger i bilden med kristaller med väldigt spetsiga pyramidala termineringar och ojämna hexagonala prismor.

Apatit har ett par olika kristallformer som är vanligt förekommande. Den ena är liksom vanadinit som korta / platta hexagonala kristaller, men där kristallerna även kan bli utdragna i formen, så kallade prismor. Se exempel på en rosa platt hexagonal kristall till mitten i bilden.

Den andra vanligt förekommande kristallformen hos apatit består av en hexagonal prisma med pyramidal terminering som antingen har en tydlig spets eller där spetsen är kapad av en pinakoid (platt) terminering. Precis som hos beryllkristallerna i föregående inlägg kan kristallytorna som representerar pyramiden och pinakoiden vara olika mycket utbredda. Se de tre exemplaren till vänster i bilden där en uppvisar perfekt pyramidal terminering och de andra två uppvisar pyramidal och pinakoid termineringskombinationer med olika utbredda kristallytor.

På museet har vi flera stuffer av båda dessa mineral. Så varmt välkomna in för lite skattjakt 💎

Bildinfo: alla bilder från mindats hemsida

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎Idag ska vi fokusera på beryll, en av flera välkända mineral inom d...
11/04/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Idag ska vi fokusera på beryll, en av flera välkända mineral inom det hexagonala kristallsystemet. Beryll förekommer i flera olika färger som alla fått sitt egna namn: akvamarin (blå), smaragd (grön), morganit (rosa) och heliodor (gul). Men vi har också de mer ovanliga färgvarianterna bixbit, även kallat röd beryll, som har en mörkare fuchsiarosa färg och den ofärgade (vita/bleka) gosheniten.

Inom beryllfamiljen förekommer främst två typiska kristallformer. De består båda av hexagonala prismor (sexsidiga avlånga kristaller) men själva termineringen (avslutet/änden) ser lite olika ut.

Den allra vanligaste termineringen består av en pinakoid. Det innebär att änden består av en enkel platt horisontell yta. Skolexemplet för det hexagonala kristallsystemet. Se de två exemplaren till höger i bildinlägget. Den ena en mörkrosa bixbit och den andra en vackert grön smaragd.

Den andra vanliga termineringen hos beryllkristaller består av en kombination av pyramidal och pinakoid terminering. Det innebär att istället för att få en pyramidal spets som avslut så har kristallen en platt kristallyta som avslutning men den har fortfarande de vinklade kristallytorna som representerar en ofulländad pyramid. Dessa pyramidala kristallytor kan vara olika stora.

Se de tre exemplaren till vänster i bildinlägget. Den orangegula heliodoren och den ofärgade / bleka gosheniten visar stora pyramidala kristallytor och mindre platt topp, medans den ljusblåa akvamarinen visar väldigt små pyramidala kristallytor och stor platt topp.

Vi har flera exemplar av olika beryllvarianter på museet såsom smaragd och akvamarin. Men vi har även vanlig beryll, det vill säga kristaller utan ädelstenskvalitet. Ett väldigt stort exemplar av denna har vi i raritetsrummet på övervåningen. Varmt välkomna in!

Bildinfo: alla mineralexemplar från mindats hemsida

MUSEET STÄNGT lördag 4 april pga påskfirande 🐣Även om museet är stängt så vill vi ta tillfället i akt att lära ut om geo...
04/04/2026

MUSEET STÄNGT lördag 4 april pga påskfirande 🐣

Även om museet är stängt så vill vi ta tillfället i akt att lära ut om geologi. Och eftersom vi är inne i en ny månad innebär det att vi även byter kristallsystem. Under april ska ni få lära er om vanliga kristallformer hos några mineral inom det hexagonala kristallsystemet. Exempel på mineral inkluderar: beryl, apatit, vanadinit och molybdenit.

Men innan vi hoppar in på enskilda mineral så ska ni idag få en förklaring på hur det hexagonala kristallsystemet är uppbyggt och ser ut.

Låt oss börja med dess tre axlar och detta systems enklaste form. De tre axlarna i detta kristallsystem består egentligen av fyra axlar. Tre av axlarna har samma längd, är separerade med lika stora vinklar (120 grader) och är horisontella, de ligger i samma plan. Den fjärde axeln är vertikal och vinkelrät mot de övriga tre.

Anledningen till att den har tre horisontalla axlar är för att formen hos detta kristallsystem är hexagonal. Varje horisontell axel rör sig mellan två motsatta kanter i den sexkantiga yttre formen.
På grund av denna form uppträder mineral i detta system främst som platta eller avlånga kristaller med hexagonalt tvärsnitt och platt terminering.

Det är kanske den enklaste kristallformen att förklara (förutom en perfekt kub) då kristaller inom detta kristallsystem så gott som alltid uppvisar ett tydligt sexkantigt tvärsnitt.

Men, här kommer en liten twist. Det finns mineral som ser sexkantiga ut men som inte hör direkt till det hexagonala kristallsystemet. Exempel inkluderar kvarts, turmalin och kalcit. Dessa tre hör egentligen till det trigonala kristallsystemet.

Dessa två kristallsystem är ibland grupperade tillsammans, men trots att de delar på likheter så är de distinkta från varandra. Mer om det trigonala kristallsystemet i maj.

De kommande tre inläggen kommer dedikeras till ett eller ett par olika mineral inom det hexagonala kristallsystemet med exempel på vanliga kristallformer hos dessa.

Bildinfo: illustrationen är ifrån britannicas hemsida och mineralexemplar är ifrån mindat

Adress

Hantverksbyn 13
Borlänge
78433

Öppettider

Onsdag 12:00 - 15:00
Lördag 12:00 - 15:00

Telefon

+46725211092

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Geologiska museet postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Museet

Skicka ett meddelande till Geologiska museet:

Genvägar

Dela

Typ