Vilka är öppettiderna?

Onsdag 12:00 - 15:00 Lördag 12:00 - 15:00

Geologiska museet

Name: Geologiska museet
Address: Hantverksbyn 13, Borlänge, 78433, SE
Telephone: +46725211092
Price range: $

Hem
Sverige
Borlänge
Geologiska museet

Geologiskt museum beläget i centrala Borlänge. Har mer än 5000 utställda bergarter och mineral från hela världen. Museet omges av en vacker stenträdgård.

Museets mål är att ge allmänna kunskaper om Jordens geologiska uppbyggnad och processer. På så sätt kan vi bättre förstå förutsättningarna för allt liv på Jorden. Museet vill visa hur beroende vi är av det geologiska materialet. Samlingarna visar Tunabygdens och Dalarnas geologi, men här finns även intressant material från övriga delar av Sverige och värden. Samlingarna innehåller mer än 5000 utst

ällda stuffer och ca 15000 i förråd. Museet är därmed ett av de största föreningsägda i Sverige. De utställda föremålens ålder varierar. De är bildade från mer än 2000 miljoner år tillbaka och fram till våra dagar. De flesta föremål är mineralstuffer. I museet hittar du vanliga, ovanliga, vackra, färgranna, fluorescerande och/eller radioaktiva mineral. Vi har en stor samling både slipade och oslipade smyckestenar. De är speciellt hårda och vackra mineral. Här finns också en avdelning med fossil från olika tidsåldrar. På skärmar förklaras olika geologiska fenomen. I museibutiken finns mineral, bergarter, fossil, smycken och litteratur till försäljning. Samlingarna ägs av Tunabyggdens geologiska förening, TGF, som även driver verksamheten i museet. Den vackra museibyggnaden ägs av Borlänge kommun. Sommartid arrangeras guldvaskning, stenslipning och mineraljakt för barn. Varje år firas Geologins dag i början av september med öppet hus och olika aktiviteter. Museet omges av Stenparken och Lekparken som visar geologiskt material, strukturer och processer. Parkerna inbjuder till avkoppling och lek för barn och vuxna.

05/09/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Nu när vi är färdiga med kristallsystemen tänkte vi lära er lite om färgerna hos mineral. Vad är det som avgör vilken färg ett mineral får? Hur kommer det sig att ett mineral kan ha mer än en färg i sig?

Färger på mineral får sin färg som allt annat på jorden. Vilken färg ett objekt har beror på ljusets våglängder. Beroende på vilka våglängder hos det inkommande ljuset som absorberas av mineralet och vilka våglängder som reflekteras tillbaka ut. Det är de våglängderna som reflekteras tillbaka till våra ögon som ger oss objektets färg.

När det kommer till mineral så avgörs deras färg av ett eller flera grundämnen som förekommer i dess kemi. Men man skiljer på idiokromatiska och allokromatiska mineral.

Idiokromatiska mineral får sin färg ifrån ett eller flera grundämnen som bygger upp dess kemiska formel. Exempel inkluderar granat, malakit och olivin.

Allokromatiska mineral får sin färg ifrån så kallade föroreningar, små små mängder av ett eller flera grundämnen som inte hör till dess huvudsakliga kemiska formel. Dessa mineral, om helt "rena" i sin kemi, är oftast ofärgade. Exempel inkluderar kvarts, korund, beryll och turmalin.

Allokromatiska mineral kan även få sin färg ifrån små strukturella defekter inom kristallen. Exempel inkluderar rökkvarts, fluorit och diamant. Mer om detta i ett senare inlägg.

När det gäller flerfärgade mineral så som turmalin, fås de olika färgerna under dess tillväxt. Små ändringar i kemin från tid till tid hos vätskan / fluiden som kristallen växer i gör att olika spårämnen kan inkorporeras i kristallstrukturen vid olika tillfällen. Detta bidrar till olikfärgade zoneringar inom kristallen. Exempel: vattenmelonsturmalin.

Välkommen in på museet för lite skattjakt 💎 Vi har exempel på de flesta av de nämnda mineralen. Hur många kan du hitta?

Bildinfo: alla bilder från mindats hemsida, malakiten får sin gröna färg ifrån koppar, olivinen från järn och smaragden från krom

29/08/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Idag fortsätter vi med inlägg nr 3 av 3 där vi går igenom vanliga kristallformer inom varje kristallsystem. Denna vecka fokuserar vi på de monoklina och triklina systemen.

Det monoklina kristallsystemet har flest mineral än alla andra system. Inom detta kristallsystem förekommer främst prismatiska kristaller, men nålliknande, stråliga, bladiga, blockiga och tabulära kristaller förekommer också. Tvärsnitten kan vara nästan kvadratiska till rektangulära eller rombiska och kan ibland se ut att vara åttasidaga eller sexsidiga. Den allra vanligaste termineringen innefattar baspinakoider. Denna terminering består av två parallella platta ytor som bryter av prismans ändar i en sned vinkel gentemot den vertikala axeln. Domer och sphenoider är andra mer relativt ovanliga termineringar.

Det triklina systemet är det minst symmetriska av alla sju och den vanligaste kristallformen utgörs av pinakoider. En pinakoid består av två identiska, parallella kristallytor på motsatta sidor av kristallen. Dessa pinakoider påträffas vanligtvis bara i botten och toppen på kristaller inom andra system (så kallade baspinakoider), men inom det triklina systemet har vi även pinakoider som bygger upp kristallernas sidor. Eftersom alla axlar i det triklina systemet har olika längd och inga vinklar är 90 grader, bildas en kombination av olika pinakoider som tillsammans begränsar kristallformen. Vi har även kristallformer som utgörs av pedioner. En pedion utgörs av en kristallyta som inte har en parallell yta på motsatt sida av kristallen. Kristaller uppträder därför som komplexa, sneda och oliksidiga former. Tabulära och blockiga kristallformer samt ribb-liknande prismor är vanligast. En ribb-form kan liknas med en ribba, list eller läkt man bygger med. Alltså en avlång, platt men bredare form. Termineringar innefattar pinakoider, domer och sneda / asymmetriska former.

Det var allt vi hade om olika kristallsystem och dess mineral. Hoppas det har bidragit till en större mineralogisk förståelse!

Varmt välkomna in på museet denna regniga dag 💎

Bildinfo: alla bilder från mindats hemsida

22/08/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Idag fortsätter vi med inlägg nummer 2 av 3 där vi går igenom vanliga kristallformer inom varje kristallsystem. Denna vecka så fokuserar vi på de nära besläktade hexagonala och trigonala systemen.

Den kanske mest kända kristallformen hos det hexagonala systemet är sexsidiga mer eller mindre avlånga prismor med antingen pinakoid eller pyramidal terminering. De pyramidala termineringarna kan antingen vara spetsiga eller mer flacka / trubbiga samt finnas i bara ena eller båda änder av prisman (dubbelterminering). Tabulära hexagonala kristaller samt kluster med nållika kristaller är också vanligt.

Det trigonala systemet har lägre symmetri än det hexagonala systemet men är nära besläktat vilket är tydligt på de kristaller som uppvisar en hexagonal form trots att de hör till det trigonala systemet. Vanliga kristallformer inkluderar romboedrar och skalenoedrar. Triangulära prismor men likaså hexagonala prismor är vanliga, dess termineringar är vanligen antingen pinakoida eller pyramidala. De pyramidala termineringarna kan vara tresidiga eller sexsidiga, eller till och med 12-sidiga. Dipyramider är en annan vanlig kristallform, dessa har ingen prisma mellan spetsarna och kan ha en tydlig "midja" eller vara formad mer som en tunna och ha spetsiga eller platta termineringar. Tabulära hexagonala kristaller, blockiga kristaller och nållika kristaller är också vanliga.

Att se skillnad på hexagonala och trigonala mineral är inte alltid enkelt med tanke på att trigonala mineral ofta uppvisar hexagonala former. Att kika på dess termineringar kan ge någon ledtråd. Hos kvarts till exempel är den pyramidala termineringen väldigt osymmetrisk och uppvisar ofta en kristallyta som är mycket större än de andra. Hos hexagonala korundkristaller kan man ibland se triangulära mönster på dess pinakoida terminering. Och sexsidiga skalenoedrar påträffas bara inom det trigonala systemet.

Välkomna in på museet för lite skattjakt 💎 Kan du hitta exempel på alla dessa kristallformer i våra montrar?

Bildinfo: alla bilder från mindats hemsida

15/08/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Idag påbörjar vi första inlägget av tre där vi kommer gå igenom vanliga kristallformer inom varje kristallsystem och även lista vanliga mineral inom varje. I dagens inlägg kommer vi gå igenom de kubiska, tetragonala och ortorombiska kristallsystemen.

Se bilderna i inlägget för bildexempel och minerallista.

Det kubiska system är det mest symmetriska vilket ger väldigt symmetriska kristaller. De vanligaste kristallformerna är kuber, oktaedrar eller rombiska dodekaedrar. Mångfacetterade kristaller så som pyritoedrar och trapezoedrar är också vanliga. Oktaedern är väl den enda formen man skulle kunna säga består av två ihopsatta pyramidala termineringar. Men i övrigt är termineringar i detta kristallsystem odistinkta pga av att kristallernas axlar alla är lika långa, det finns ingen "kropp" som avslutas av en separat kristallyta.

Inom det tetragonala systemet är kristallerna ofta tabulära, prismatiska eller dipyramidala och uppvisar kvadratiska eller åttakantiga tvärsnitt. Termineringarna är oftast pinakoida eller pyramidala. Disfenoider är också vanliga för vissa mineral. En disfenoid är enkelt förklarat en utdragen tetraeder, en tetraeder är en symmetrisk tresidig pyramid med traingulär botten.

I det ortorombiska systemet är kristallerna inte lika djupa jämfört med de tetragonala, alla dess tre axlar är olika långa. Vanliga kristallformer är dipyramider och korta eller avlånga rektangulära prismor med antingen pinakoida eller pyramidala termineringar. Kilformade termineringar är också vanliga hos vissa mineral, dessa kallas även för domer. Tabulära kristaller och disfenoider är också vanligt, även i kombination. Bladigt habitus är också vanligt hos vissa mineral.

Välkomna in på museet för lite skattjakt 💎 Kan du hitta exempel på dessa kristallsystem?

Bildinfo: alla bilder från mindats hemsida

08/08/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Idag ska vi fortsätta vår sammanfattning av de olika kristallsystemen, men med fokus på olika termer inom kristallografi.
Nästa vecka kommer vi nämligen börja gå igenom vanliga kristallformer inom varje kristallsystem och då är det bra om ni kan terminologin för dessa.

Vi kommer idag gå igenom hur en kristall är uppbyggd, vad dess delar heter, och beskrivningar på några vanliga kristallformer, habitus och spetsar. Se bilderna i inläggen för bildexempel.

En välutvecklad (euhedral) kristall består oftast av en prisma som avslutas i en terminering. En prisma kan man säga är själva "kroppen" hos en kristall och termineringen är dess spets.
Prismorna kan vara korta, långa, smala, tjocka, tunna och breda. De är antingen 3-, 4-, 6-, 8-, eller 12-kantiga beroende på vilket kristallsystem de är ifrån, med mer eller mindre väldefinerade kristallytor. Korta och tjocka prismor ger en blockig form, medans långa och smala prismor kan ge en nästan nålliknande form.

Termineringarna byggs upp av en eller flera olika kristallytor och kan vara platta, spetsiga, trubbiga eller mer komplexa i form av en kombination. Platta termineringar består av endast en kristallyta och kallas för en pinakoid. Spetsiga termineringar kallas även pyramidala och byggs upp av tre eller fler triangulära kristallytor som smalnar av och möts i en spets. Trubbiga termineringar består av flera olika kristallytor som ger termineringen en mer rundad form utan tydlig spets. Och en komplex terminering innebär till exempel att den blivit uppdelas i flera pinakoider eller pyramider, eller att den består av en kombination av olika former.

Sen finns det så klart euhedrala kristaller utan prisma eller terminering. Exempel på dessa är kuber och dodekaedrar.

Ett minerals habitus beskriver det allmänna utseendet och uppträdandet hos enskilda kristaller eller aggregat av mineralet. Denna beskrivning används ofta i samband med beskrivningen av dess kristallform.

Välkomna in på museet för lite skattjakt, kan du hitta exempel alla dessa kristallformer, termineringar och habitus som nämnts i detta inlägg?

Bildinfo: alla bilder är från mindats hemsida

05/08/2026

Varmt välkomna till museet idag onsdag och fjärde och sista tillfället med guldvaskning och stenslipning för denna sommar 💎

Museet öppnar kl. 12 och aktiviteterna startar kl. 13. Föranmälan behövs inte utan görs i samband med betalning på plats. Sista tiden för anmälan är kl. 15.30 💎

Varmt välkomna!

01/08/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Nu när vi gått igenom alla sju olika kristallsystem så är det dags för några inlägg där vi sammanfattar all fakta ni fått ta del av.

Sammanfattningarna kan ni använda lite som en guide när ni vill identifiera ett mineral ni hittat och kommer inkludera namnen på kristallsystemen, formen och geometrin på dess enhetsceller, typiska kristallformer hos mineral inom varje kristallsystem och sen en lista på vanliga mineral inom dem.

Detta inlägg kommer fokusera på vilka de sju olika kristallsystemen är med bilder på dess enhetsceller och hur de bygger upp mineral.

De sju olika kristallsystemen är:
- isometriska även kallat kubiska
- tetragonala
- ortorombiska
- hexagonala
- trigonala även kallat romboedriska
- monoklina
- triklina

Skillnaden mellan dessa system är baserat på enhetscellernas geometrier. En enhetscell är den minsta grundläggande byggstenen vars upprepning i tre dimensioner bildar ett helt kristallgitter. Den definieras av tre axlar och tre vinklar.

Ett kristallgitter i sin tur är det kompletta 3-dimensionella mönstret av punkter som representerar positionerna av atomer, joner och molekyler i en kristall, positionerna hos grundämnena som kristallen består av. Ett kristallgitter visar hur en kristall är strukturerad och uppbyggd.

Även om ett mineral följer enhetscellens geometri när det bildas kan mineral inom ett och samma kristallsystem ändå förekomma i väldigt många olika kristallformer. Den slutgiltiga kristallformen styrs nämligen även av kemin i magman / vätskan de växer i, trycket alltså djupet och temperaturen, men också hur snabbt eller långsamt avkylningen sker påverkar.

Den slutgiltiga kristallformen följer dock den grundläggande geometrin för kristallsystemet det tillhör. Även om det i vissa fall kan vara väldigt svårt att se bevisen.

Bilderna i inlägget ger er förhoppningsvis en lite bättre uppfattning om kristallsystemens geometriska skillnader och hur de påverkar ett minerals slutgiltiga form.

25/07/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Idag är sista lördagen på juli månad vilket innebär sista inlägget om det triklina kristallsystemet och dess mineral, och idag ska vi fokusera på rodonit.

Rodonit förekommer som tabulära, platta och utdragna kristaller eller som utdragna rektangulära prismor. De kan vara mer avlånga men de är främst kortare prismor vilket kan ge dem ett mer blockigt utseende. När de är i form av tabulära, platta kristaller så växer de ofta tätt tillsammans i fina aggregat.

Vanliga termineringar hos rodonit är pinakoider (platta avslut). Dessa pinakoider är oftast, om inte alltid, vinklade och kan luta från bara lite grann till mer än 45 grader. Den lutande termineringen är typisk för mineral inom det triklina kristallsystemet. Se kristallen näst längst till höger för ett tydligt exempel.

En annan vanlig terminering är i form av ett asymmetriskt "tak" där den ena sidan av "taknocken" är längre än den andra. Se exempel längst till höger.

Välutvecklade enskilda kristaller hos rodonit är dock väldigt ovanligt. Rodonit förekommer främst i massiva och kompakta aggregat.

Vi har nu gått igenom alla sju kristallsystem med några mineralexempel inom varje. Detta innebär således slutet för denna serie. Men vi har planer på att göra några inlägg under augusti månad för att sammanfatta all fakta som ni bombarderats med 💎

Men tills dess, varmt välkomna in på museet!

Bildinfo: alla bilder från mindats hemsida

22/07/2026

Varmt välkomna till museet idag onsdag och tredje tillfället med guldvaskning och stenslipning 💎

Museet öppnar kl. 12 och aktiviteterna startar kl. 13. Föranmälan behövs inte utan görs i samband med betalning på plats. Sista tiden för anmälan är kl. 15.30 💎

Varmt välkomna!

18/07/2026

Öppet hus på museet idag då vi kör Stenkul i Stenparken kl. 12-16 💎

På grund av det osäkra vädret så flyttas eventuellt alla planerade aktiviteter in i museet. Guidningen i stenparken är väderberoende.

Inomhus kan ni dock förvänta er aktiviteter så som fossilknackning, mineralsafari och tipspromenad. Det kommer även finnas informationsbord om föreningen och geologi i allmänhet samt utställare på plats med försäljning av sten och smycken.

Ta även med er egna stenar som ni vill få identifierade, vi kommer ha kunniga medlemmar på plats för att svara på era frågor!

Varmt välkomna till museet för en rolig dag i geologins tecken 💎

Adress

Hantverksbyn 13
Borlänge
78433

Öppettider

Onsdag	12:00 - 15:00
Lördag	12:00 - 15:00

Telefon

+46725211092

Webbplats

http://www.stage.geologiskamuseet.se/

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Geologiska museet postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.