Geologiska museet

Geologiska museet Geologiskt museum beläget i centrala Borlänge. Har mer än 5000 utställda bergarter och mineral från hela världen. Museet omges av en vacker stenträdgård.

Museets mål är att ge allmänna kunskaper om Jordens geologiska uppbyggnad och processer. På så sätt kan vi bättre förstå förutsättningarna för allt liv på Jorden. Museet vill visa hur beroende vi är av det geologiska materialet. Samlingarna visar Tunabygdens och Dalarnas geologi, men här finns även intressant material från övriga delar av Sverige och värden. Samlingarna innehåller mer än 5000 utst

ällda stuffer och ca 15000 i förråd. Museet är därmed ett av de största föreningsägda i Sverige. De utställda föremålens ålder varierar. De är bildade från mer än 2000 miljoner år tillbaka och fram till våra dagar. De flesta föremål är mineralstuffer. I museet hittar du vanliga, ovanliga, vackra, färgranna, fluorescerande och/eller radioaktiva mineral. Vi har en stor samling både slipade och oslipade smyckestenar. De är speciellt hårda och vackra mineral. Här finns också en avdelning med fossil från olika tidsåldrar. På skärmar förklaras olika geologiska fenomen. I museibutiken finns mineral, bergarter, fossil, smycken och litteratur till försäljning. Samlingarna ägs av Tunabyggdens geologiska förening, TGF, som även driver verksamheten i museet. Den vackra museibyggnaden ägs av Borlänge kommun. Sommartid arrangeras guldvaskning, stenslipning och mineraljakt för barn. Varje år firas Geologins dag i början av september med öppet hus och olika aktiviteter. Museet omges av Stenparken och Lekparken som visar geologiskt material, strukturer och processer. Parkerna inbjuder till avkoppling och lek för barn och vuxna.

Då det är midsommarhelg så är idag museet stängt. Men redan onsdagen den 24 juni öppnar vi dörrarna igen och bjuder då i...
20/06/2026

Då det är midsommarhelg så är idag museet stängt. Men redan onsdagen den 24 juni öppnar vi dörrarna igen och bjuder då in till årets första tillfälle med guldvaskning och stenslipning! Så varmt välkomna då 💎

Men trots att museet är stängt kör vi på med faktainläggen. Och i dagens inlägg ska vi fokusera på tre olika mineral: diopsid, augit och ägirin. Alla dessa tre mineral är så kallade klinopyroxener. Diopsid och augit är vanliga mineral här i Sverige men ägirin påträffas endast vid Norra Kärr nära Gränna och på Alnön utanför Sundsvall.

Låt oss börja med diopsid. Diopsid förekommer främst som korta eller långa prismor med antingen fyrkantigt eller åttasidigt tvärsnitt. Termineringen är oftast platt (pinakoid) eller pyramidal, med då flera flacka kristallytor som bildar antingen en mer tydlig spets eller en mångfacetterad mer låg och otydlig spets. Bildexempel i inlägget.

Augit förekommer istället främst som korta och breda prismor, ofta med ett fyrkantigt eller åttasidigt tvärsnitt. Dess terminering är oftast i form av en låg, trubbig pyramid men de kan också vara platta eller i form av en klinodom, det vill säga, en tak-liknande terminering (bildexempel).

Ägirin å andra sidan bildar främst avlånga, smala eller nålliknande prismor, ofta med ett åttasidigt tvärsnitt. Den vanligaste termineringen är i form av en väldigt brant lutande pyramid, men de kan också vara helt platta, så kallade pinakoider (bildexempel på båda).

Varmt välkomna in nästa vecka redan på onsdag då vi börjar med sommaröppet men tills dess önskar vi er alla en mycket trevlig Midsommarhelg 🌸

Bildinfo: alla bilder från Mindats hemsida

Denna sommar erbjuder Tunabygdens geologiska förening som vanligt fyra tillfällen med guldvaskning och stenslipning i St...
15/06/2026

Denna sommar erbjuder Tunabygdens geologiska förening som vanligt fyra tillfällen med guldvaskning och stenslipning i Stenparken utanför Geologiska museet 💎

Vi kör på varannan onsdag med start den 24 juni. Alla datum är listade i bilden. Aktiviteterna påbörjas kl. 13 och anmälan sker i samband med betalning i förbutiken på museet. Sista tiden för anmälan är kl. 15.30 💎

Aktiviteterna är lämpade för både stora som små. Guldet som vaskas är riktigt guld och ni blir guidade hela vägen av en av föreningens erfarna guldvaskare. Stenen ni får slipa är en itusågad dalaporfyr och guildning ges av en av föreningens geologer. Och självklart får ni med er både guldet och stenen hem 💎

Varmt välkomna till oss i sommar ☀️

Sommaröppet på museet med start onsdagen den 24 juni 💎Fram till den 15 augusti har vi öppet varje onsdag och varje lörda...
15/06/2026

Sommaröppet på museet med start onsdagen den 24 juni 💎

Fram till den 15 augusti har vi öppet varje onsdag och varje lördag kl. 12-15 MEN varannan onsdag har vi öppet till kl. 16 då vi håller i guldvaskning och stenslipning som startar kl. 13 💎

Datum för dessa tillfällen kommer i ett annat inlägg inom kort!

Varmt välkomna till museet denna sommar ☀️

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎Idag ska vi fokusera på två olika mineral inom det monoklina krista...
13/06/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Idag ska vi fokusera på två olika mineral inom det monoklina kristallsystemet: epidot och hornblände. Båda dessa mineral är relativt vanliga i vår svenska berggrund.

Epidot påträffas främst som utdragna, långa och smala prismor men de kan även vara kortare och bredare. Formen på prismorna är pseudohexagonala. Det vill säga, de är s*xkantiga, men de s*x olika kristallytorna är inte symmetriska med varandra och därmed inte sanna hexagonala kristaller.

Termineringarna hos epidot är främst sneda och osymmetriska. De kan bestå av en enda vinklad kristallyta eller två vinklade kristallytor som möts i mitten och efterliknar ett tak eller en kil, en så kallad klinodom. Detta "tak" kan vara mer eller mindre symmetriskt. Termineringarna kan även vara platt horisontella (pinakoider). Alla dessa tre termineringar ser ni bildexempel på i inlägget.

Hornblände uppvisar både likheter och olikheter med epidot. Även hornblände påträffas främst som prismor, men de kan vara både korta och långa, mer blockiga, samt långa och tunna, nästan lite bladeggsliknande. Dess genomskärning är rombiska men kan i vissa fall se pseudohexagonala ut.

Termineringarna hos hornblände är liknande epidots, med platta pinakoider och klinodomer. Men dess terminering kan också vara mer komplex med flera små och främst flacka pyramidala kristallytor, se bildexempel i inlägget.

Vi har flera exempel på båda dessa mineral på museet så varmt välkomna in!

Bildinfo: alla bilder ifrån Mindats hemsida

Då det är nationaldagen idag så har vi stängt på museet 🇸🇪 Välkomna åter nästa lördag!Men vi tar ändå tillfället i akt a...
06/06/2026

Då det är nationaldagen idag så har vi stängt på museet 🇸🇪 Välkomna åter nästa lördag!

Men vi tar ändå tillfället i akt att fortsätta med våra kristallsystem och juni månad innebär fokus på det monoklina kristallsystemet. I detta system hittar vi bland annat mineralen gips, ortoklas, klinopyroxener, amfiboler, azurit, malakit, staurolit, epidot, akantit och glimmer.

Men först, hur ser grundformen i det triklina kristallsystemet ut?

Det triklina kristallsystemet är uppbyggt av tre axlar som alla är olika långa och där två av axlarna är vinkelräta med varandra medans den tredje axeln är sned.

Detta gör att kristaller i detta kristallsystem har låg symmetri med endast en 2-faldig rotationsaxel och/eller ett spegelplan.

Det finns tre kristallklasser:
• den prismatiska (rotationsaxel + spegelplan)
• den sphenoidiska (endast en rotationsaxel) och
• den domatiska (endast ett spegelplan)

De dominerande kristallformerna i det monoklina kristallsystemet är kombinationer av prismor och pinakoider. Det vill säga utdragna kristaller med platta kristallytor i vardera ände. Genomskärningarna på dessa är ofta rektangulära, rombiska eller nästan helt kvadratiska.

Vi kommer endast gå igenom mineral inom den prismatiska kristallklassen då mineral från de övriga två klasserna är ovanliga och inga man direkt stöter på här i Sverige.

Hoppas ni alla får en härlig nationaldag och så ses vi igen nästa lördag!

Bildinfo: alla mineral från mindats hemsida

Idag är museet stängt så välkomna åter nästa lördag!Men även om museet är stängt kör vi på ett inlägg om mineral och des...
23/05/2026

Idag är museet stängt så välkomna åter nästa lördag!

Men även om museet är stängt kör vi på ett inlägg om mineral och dess kristallformer. Vi är fortfarande i det trigonala kristallsystemet och denna gång ska vi fokusera på två olika mineral: korund och hematit.

Båda dessa mineral hör till kristallklassen hexagonal skalenoeder och båda tillhör den så kallade hematitgruppen som består av en grupp enkla, romboedriska oxidmineral.

Låt oss börja med korund, med fokus på dess ädelstensvariant safir. Safir bildar främst hexagonala kristaller, alltså s*xsidiga kristaller. En av dess vanligaste former är hexagonala dipyramider med mer eller mindre tydliga kanter vars terminering kan vara spetsig eller platt (pinakoid) med varierande storlek. Se bildinlägget.

En annan vanlig kristallform hos safir är korta men breda prismatiska kristaller med platt (pinakoid) terminering. Dess platta kristallyta uppvisar då ofta triangulära mönster som är ett resultat från dess tillväxt. Se bildinlägget.

Korund i sig kan även bilda hexagonala helt platta kristaller. Se de platta och tunna vita kristallerna som växer på den svarta hexagonala hematitkristallen längst ner till höger i bilden.

Hematit då. De kan uppvisa hexagonala prismor som i bilden. Men de mer vanliga kristallformerna är som enskilda tunna platta hexagonala eller kilformade kristaller samt i form av hematitrosor. Den sistnämnda kan ni se i bildinlägget.

Hematitrosorna består också av platta kristaller men där de har växt ihop och överlappat med varandra och på något sätt blir att likna en ros. Varför de får formen av en ros är över min kunskap, men de är otroligt vackra.

Det var allt för idag. Museet är som sagt stängt idag så varmt välkomna åter nästa lördag 💎

Bildinfo: alla bilder från mindats hemsida

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎Idag ska vi fokusera på ett väldigt populärt mineral, nämligen turm...
16/05/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Idag ska vi fokusera på ett väldigt populärt mineral, nämligen turmalin. Turmalin förekommer inte i särskilt många eller svårförklarade kristallformer och är lätt att känna igen.

Turmaliner hör till den ditrigonala pyramidala kristallklassen och dess absolut vanligaste kristallformer är korta eller avlånga prismor med en terminering (ände) som antingen är platt (pinakoid) eller pyramidal, ofta med tre sidor. Se bildexempel.

Prismorna är oftast triangulära i genomskärning men då dess kristallytor även ofta är tydligt strierade, se bildexempel där dess kristallytor ser "randiga" ut, så får genomskärningen ett mer rundat utseende. Det vill säga, kanterna som går längst med prisman är inte alltid så tydliga och den tresidiga kristallformen liksom suddas ut.

Turmaliner är det enda vanliga mineral med en tresidig kristallform. Ibland kan dock dess genomskärning / yttre form se ut att vara hexagonal och det beror på att turmaliner och andra mineral inom det trigonala kristallsystemet hör till det hexagonala kristallsystemet och därmed har liknande kristalluppbyggnad och sättet turmaliner växer på gör att de kan få en s*xsidig yttre kristallform.

Se ett bra exempel på en turmalinskiva där man tydligt kan se en hexagonal yttre form medans några av dess inre färgzoneringar har en tydligt trekantig form.

Turmalinkristaller kan också växa parallellt med varandra och bilda ett aggregat med flera ihopväxta prismatiska kristaller, antingen med platt eller pyramidal terminering. Se bildexempel.

Vi har flera exemplar av turmaliner på museet, även några till försäljning. Så varmt välkomna in!

Bildinfo: turmalinskivan är från pinterest, de övriga är ifrån Mindats hemsida.

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎Idag ska vi fokusera på kalcit och rodokrosit då båda dessa mineral...
09/05/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Idag ska vi fokusera på kalcit och rodokrosit då båda dessa mineral uppvisar liknande kristallformer, men framför allt för att de förekommer som romboedrar. Skolexemplet för detta kristallsystem.

Som vi beskrev i föregående inlägg ser en romboeder ut som en skev kub. Se kristallen längst upp till höger i bilden för ett exempel hos rodokrosit.

En annan vanlig form hos rodokrosit är en skalenoeder. En skalenoeder är en kristallform bestående av 12 st kristallytor, alla i form av oliksidiga trianglar. De 12 kristallytorna är fördelade på varsin pyramid där varje triangelpar sitter ihop i basen. Resultatet är en dubbelpyramid med sick-sackig mitt. Se bildexempel på både rodokrosit och kalcit.

En annan vanlig kristallform hos rodokrosit är bladiga, tillplattade kristaller. Oftast så sitter flera sådana kristaller ihop tillsammans i ett så kallat aggregat vilket gör att dessa stuffer kallas för rosetter. Se bildexempel.

Kalcit då. Som redan nämnts så är två väldigt vanliga kristallformer hos kalcit skalenoedrar och romboedrar. Så vi behöver inte förklara dessa närmre. "Dogtooth"-kalcit är en term som ofta används för kalcit när den uppträder som skalenoedrar då de ser ut som hundtänder i denna kristallform.

En annan vanlig kristallform hos kalcit är som avlånga pseudohexagonala prismor med korta, trubbiga termineringar. Se bildexempel.

Vi har exempel på både rodokrosit och kalcit på museet. Framförallt på kalcit. Rodokrosit har vi fåtal av och då i massiv form. Varmt välkomna in!

Bildinfo: alla bilder ifrån Mindats hemsida

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎Maj månad innebär nytt kristallsystem och denna månad har vi fokus ...
02/05/2026

Lördagsöppet på museet kl. 12-15, varmt välkomna in 💎

Maj månad innebär nytt kristallsystem och denna månad har vi fokus på det trigonala kristallsystemet. I detta system hittar vi några av våra mest kända mineral, nämligen kvarts, turmalin, kalcit, korund, hematit och rodokrosit.

Men först, hur ser det trigonala kristallsystemet ut? Hur är det uppbyggt?

Detta system kallas även för det romboedriska kristallsystemet då dess form ser ut som en romb. En romb ser ut som en skev kub. Rodokrositen i bildinlägget visar skolexemplet för formen.

Även detta kristallsystem representeras av fyra axlar istället för de vanliga tre och det beror på att detta kristallsystem också kan uppvisa s*xsidiga kristallformer. I det trigonala kristallsystemets fall har vi tre horisontella axlar som alla är lika långa och vinklarna mellan dessa axlar är alla 120 grader. Den fjärde axeln, den vertikala, är antingen längre eller kortare än.

Typiska kristallformer i detta kristallsystem är romboedrar, tresidiga och s*xsidiga prismor och pyramider samt skalenoedrar. Vi kommer gå in mer i detalj på alla dessa kristallformer i kommande inlägg. Men exempel på dessa kristallformer ses i bildinlägget.

Triangulära och hexagonala tvärsnitt är typiska hos mineral i det trigonala kristallsystemet och just det faktum att de kan ha hexagonala tvärsnitt gör att de lätt kan misstas för hexagonala mineral. Det bästa exemplet är kanske kvarts som har ett tydligt hexagonalt tvärsnitt men som hör till det trigonala kristallsystemet.

De kommande fyra inläggen kommer dedikeras till ett eller ett par olika mineral inom det trigonala kristallsystemet med exempel på dess vanligaste / karaktäristiska kristallformer.

Alla mineral som vi nämnt i detta inlägg har vi på museet så varmt välkomna in denna soliga men blåsiga dag ☀️

Bildinfo: alla mineral från mindats hemsida

Adress

Hantverksbyn 13
Borlänge
78433

Öppettider

Onsdag 12:00 - 15:00
Lördag 12:00 - 15:00

Telefon

+46725211092

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Geologiska museet postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Museet

Skicka ett meddelande till Geologiska museet:

Genvägar

Dela

Typ