Åstols museum

Åstols museum Åstols museum är en del av Åstols samhällsförening. Vi finns också på www.hembygd.se/astol.

Isvintrar på Åstol Under flera vintrar på 1900-talet låg isen tjock runt Åstol. Under de kallaste isvintrarna kunde man ...
17/02/2026

Isvintrar på Åstol

Under flera vintrar på 1900-talet låg isen tjock runt Åstol. Under de kallaste isvintrarna kunde man ta sig över isen hela vägen till Tjörn – och långt västerut utanför ön.

Särskilt omtalade är krigsvintrarna i början av 1940-talet. Vi kan tycka att vintern i år är kall, men den är ingenting jämfört med den stränga vintern 1942, som fortfarande står för flera av 1900-talets köldrekord. Då hade Åstols fiskeflotta svårt att ta sig ut ur hamnen och tvingades ankra i en uppbruten ränna utanför ön.

Även under 1950- och 60-talen samt under 1980-talet inträffade flera rejäla isvintrar. Då kunde man både åka spark och fiska direkt på isen.

Har du egna minnen från isvintrar på Åstol – eller har du hört berättelser från äldre generationer? Dela gärna med dig!

Åstol då och nu - från Östra huvudetHär kan det vara svårt att orientera sig!Den äldre bilden är tagen från Östra huvude...
29/01/2026

Åstol då och nu - från Östra huvudet

Här kan det vara svårt att orientera sig!

Den äldre bilden är tagen från Östra huvudet ungefär där Silver-Kalles hus ligger idag. Det är 1915, och filminspelning på Åstol! Utomhusscenerna i stumfilmen ”Rosen på Tistelön” spelas in på ön. Från Östra huvudet får man en bra vy över den sparsamma bebyggelsen.

Bakom Elsa Carlsson - som hade en av huvudrollerna i filmen - ser man bland annat Pers-Bernards hus. 1915 var detta hus lite lägre än vad det är idag. Bakom huset skymtar Bengt-på-uddens hus fram, och tittar man riktigt noga ser man också gaveln på Ägnestöva, som vid denna tid var rödmålad.

På Nordre parten finns bara några bodar och vadräcken för att torka fiskeredskap. Vadräcken var en vanlig syn i Bohuslän så länge man använde fiskeredskap av bomull.

Kanske är det också grunden till Artur Pålssons hus som man kan ana bakom masterna i mitten av bilden? Artur Pålssons hus uppfördes vid denna tid men stod sedan inte inflyttningsklart förrän många år senare.

På bilden syns också Olaus Anderssons stora sjöbod (idag Åstols café) och den sjöbod som numera har skylten Kveldulf på gaveln.

(Äldre fotografi: Svenska filminstitutets arkiv)

Åstol 1966 - ny kaj för fiskeflottanFör sextio år sedan var det trångt i Åstols hamn. De knappt tjugo stora trålarna trä...
15/01/2026

Åstol 1966 - ny kaj för fiskeflottan

För sextio år sedan var det trångt i Åstols hamn. De knappt tjugo stora trålarna trängdes med ett hundratal mindre båtar. Precis som i dag rådde det brist på båtplatser för mindre båtar och på uppställningsplatser för vinterförvaring.

Vid årsskiftet 1965–1966 inleddes dock arbetet med att ersätta den gamla ångbåtsbryggan i trä på den norra sidan med en betongkaj. Den nya kajen blev 150 meter lång och sträckte sig i vinkel hela vägen ut mot Isbolaget, (nuvarande Åstols Rökeri).

Det var en betydande investering. Den nya kajen kostade närmare en halv miljon kronor. Tjörns kommun bidrog med tio procent av kostnaden, medan resterande del finansierades med statliga bidrag.

Den nya kajen skapade utrymme i den trånga hamnen och möjliggjorde flera av de stora nyinvesteringar i fiskeflottan som genomfördes på Åstol under slutet av 1960-talet. Under denna period beställdes trålare till Åstol som var över 100 fot långa.

De stora trålarna låg inte vid den nya kajen under så många år. Redan efter fem år hade de flesta av båtarna sålts, och fiskeflottan var snart borta från Åstol.

I Göteborgs-tidningen i december 1965 resonerar hamnstyrelsens dåvarande ordförande, Verner Wernhamn, kring den nya kajen och dess betydelse för Åstols framtid.

Verner - eller "Hyppel-Verner" var gift med åstolflickan Justina. De bodde en tid på Hönö innan de valde att flytta tillbaka till Åstol med sina två barn och bygga hus på Nordre Parten.

Verner hann se den nya kajen växa fram, men gick sedan bort i april 1967.

Har du minnen av den gamla ångbåtsbryggan eller byggandet av den nya kajen?

Ett julbrev från Åstol ”Åstol, juldagen 1925Kära syster!Äntligen har jag fått en stund att skriva till dig! De sista dag...
25/12/2025

Ett julbrev från Åstol

Ӂstol, juldagen 1925

Kära syster!
Äntligen har jag fått en stund att skriva till dig! De sista dagarna har varit så fulla av bestyr, och igår på julafton fick jag inte en enda liten stund över. Tänk vad det känns märkligt att detta brev skall färdas hela vägen över Atlanten, till dig där borta i det stora Amerika!

Vi har haft en kall jul, med frost på taken och is på vattentunnan. Redan före helgen blåste det hårt. Far fick ligga inne med båten ett par dagar, men lagom till jul lugnade vädret sig igen. Fisket har varit lite ojämnt i höst, säger far, men han hoppas på bättre förtjänster när de kan gå på englandsfisket igen till våren.

Vi har en så vacker gran i år, må du tro! Den står som vanligt framför fönstret i rummet. Vi klädde den med de röda kulorna och konfekten i glanspapper, och när mor tände ljusen igår blev det så högtidligt att jag nästan fick tårar i ögonen. Det var så stilla och vackert att man kände hur julfriden kom över oss alla.

För pengarna du sände till min födelsedag köpte jag en glasängel hos Pott-Olaves. Han hade fått in så vackra julgransprydnader, och det var svårt att välja. Till slt blev det ändå ängeln, för jag tyckte den påminde om dig. Jag hängde den högt upp i granen så att småbarnen inte skulle nå den. När ljusen lyste upp den tänkte jag på dig och bad en bön om att du skall ha det gott.

Vår bror kom hit på julafton med Britta och lillflickan, och mycket riktigt var det han som var tomte i år igen. Mor och jag kunde knappt hålla oss för skratt när han försökte göra rösten mörk och allvarlig, precis som förra året.

Vi åt långan tillsammans och jag hade hjälpt mor att göra såsen redan dagen innan så att den skulle bli riktigt len och slät.

Vi hann också gå på julbön i vårt nya kapell. Där var det nästan fullt. Det är så många som har kommit till tro i år, ja, det har verkligen varit ett välsignat år!

Jag har också varit riktigt flitig med handarbetet i höst. Till far har jag stickat både grova strumpor och varma vantar som han fick i julklapp. Till mor har jag sytt ett förkläde i ett så vackert småblommigt tyg som jag köpte då jag var till Göteborg för några veckor sedan. Även småbarnen fick strumpor, fast de är ju så små ännu att de får växa i dem.

I morgon, på annandagen, skall vi på julkalas till moster. Det ska bli så roligt, men det är så synd att du inte kan vara med. Vi saknar dig så rysligt. Julen är inte densamma när du inte är här.

Nu måste jag sluta för denna gång. Lova att du skriver snart och berättar allt om hur du har det!

Din lillasyster”

Åstols museum önskar alla en god fortsättning på julen!

(AI-genererad bild och fiktivt brev)

Dagens namnsdag - SvenIdag på Sven-dagen uppmärksammar vi Sven Karlsson (1913–1998) och hans bror Magnus Karlsson (1915–...
05/12/2025

Dagens namnsdag - Sven

Idag på Sven-dagen uppmärksammar vi Sven Karlsson (1913–1998) och hans bror Magnus Karlsson (1915–1993) – två välkända profiler som man ofta såg på bryggorna på Åstol.

Sven och Magnus var de yngsta bröderna i en stor syskonskara på åtta barn som växte upp i 104 Karlssons hus.

Två döttrar i familjen gick bort redan som barn. Det blev sedan bara systern Helga som gifte sig och bildade familj.

Bröderna Karl, Johan, Sven och Magnus bodde alla kvar i föräldrahemmet tillsammans med yngsta systern Elvi.

Bröderna ägnade sig i huvudsak åt det som då kallades hemmafiske – det vill säga kustnära backefiske efter framför allt torsk och kolja. Först fiskade de tillsammans med pappa Johan i båten Frideborg, och senare i Juno.

Hemmafisket innebar långa arbetsdagar. Redan i gryningen gav man sig iväg, och när man kom hem på eftermiddagen skulle de många hundra krokarna agnas för nästa dags fiske.

Medan bröderna fiskade skötte Elvi matlagningen, hemmet och allt det arbete som krävdes för att få vardagen att fungera.

Som sjöbod använde bröderna Ägnestöva, som var pappa Johans föräldrahem. Där agnade de sina backor om eftermiddagarna och kvällarna, och man kunde även se dem stå och reda sina garn på framsidan.

På bilden från 1980-talet ser vi dem i jullen Juno – Sven till höger och Magnus till vänster.

Åstol 1960Ett fiskeläge som sjuder av liv och med en fiskeflotta som fortfarande växer. På detta vykort får vi en bra bl...
11/11/2025

Åstol 1960

Ett fiskeläge som sjuder av liv och med en fiskeflotta som fortfarande växer.

På detta vykort får vi en bra blick över ön. I det övre vänstra hörnet ser vi Oves nya café under uppförande.

Det är en tid då många vill bo och bilda familj på Åstol. Under 1950-talet har en stor del av husen på bilden tillkommit.

De är ofta byggda av samma byggmästare och husleverantör, vilket gör bebyggelsen enhetlig. Man bygger rejält med tre våningar ovan mark och med kök både i källaren och på mellanvåningen. Runt husen gjuter man betongplattor och murar av betonghålsten – modernt, lättskött och praktiskt!

Men snart börjar utrymmet ta slut. 1960 finns det ännu några byggbara tomter kvar på den södra sidan, men på Nordre Parten är ön redan nästan helt bebyggd.

Minns du den tid då nya hus reste sig varje år?

Dela gärna dina minnen eller gamla bilder i kommentarsfältet!

Åstol för hundra år sedanIdag gör vi ett nedslag på Åstol för precis 100 år sedan - hösten 1925. Bodde du på Åstol 1925 ...
02/10/2025

Åstol för hundra år sedan

Idag gör vi ett nedslag på Åstol för precis 100 år sedan - hösten 1925.

Bodde du på Åstol 1925 var du en av öns 450 invånare – det är ungefär samma antal som fyller husen på sommaren idag, men betydligt fler än de som bor kvar under vintertiden numera.

Antagligen bodde du på öns södra sida - på Nordre parten fanns ännu bara två hus. Ett av dem, Johan-Jonassons-Judits hus stod precis inflyttningsklart detta år.

Var du barn var din far med största sannolikhet en av de 140 registrerade fiskarna på ön. I april vinkade du av honom då han tillsammans med de andra båtarna gav sig av på englandsfisket långt ut i Nordsjön. Då sommarlovet nyss hade inletts stod du uppe på Store Varn för att speja efter båtarna som väntades hem lagom till midsommar. När Neptun, Balder, Liberty och de andra båtarna sedan hade lagt till vid sina bryggor väntade några intensiva veckor. Båtarna skulle underhållas och målas, och sedan provianteras för nästa färd. Efter ett par veckor hemma gav sig båtarna av till fiskebankarna ute i Nordsjön igen. Hemma fanns bara mor, syskonen - och de gamla förstås.

Efter några dåliga år i början av 1920-talet hade nu fisket börjat gå allt bättre. 1925 sålde åstolfiskarna fisk för över en halv miljon kronor! Det var bara fiskarna från Hönö, Öckerö och Smögen som översteg denna summa.

Som pojke var din bana utstakad: precis som din far och generationerna innan honom så skulle du ha din inkomst från havet.

Och lika utstakat var ditt liv om du var flicka: Då fostrades du till att bli en duglig husmor. Efter att du slutat skolan som trettonåring gick du i fortsättningsskolan några veckor. Där lärde du dig hushållskunskap och medborgarkunskap. Hemma hjälpte du din mor med hushållet. Du bar de tunga mattorna till Nordrepartshålorna då de skulle tvättas och du sköljde vittvätten i det kalla och mörka vattnet i Åledammen. Det hände också att du fick hjälpa någon av mors väninnor med att se efter småbarnen.

Hade du tur - och far och mor tillät det - så kanske du sedan fick ta plats i en familj i Göteborg. Där kunde du få lära dig finare matlagning och att ta hand om ett betydligt större hem än hemma på Åstol. Det var ett äventyr att bo i staden, men visst saknade du dem där hemmavid!

På Åstol fanns annars det mesta du behövde. 1925 fanns det flera affärer där du kunde göra dina dagliga inköp. Du gick till Mattsons i Ägnestöva eller Matilda Wikström i Wikströms hus. Hos Ida och Olaus i nuvarande Gamla posten kunde du köpa både specerier och vackert porslin. Där luktade det så gott av både tvål och kaffe!

På Åstol fanns ännu ingen elektricitet, utan på kvällarna fick fotoskenlamporna lysa upp köken och maten lagas på vedspisen. Dricksvatten fick du hämta på Östra dammen, som Parken kallades då.

Behövde du kommunicera med omvärlden fanns en telefonstation hemma hos Tilda. Ingen hade ännu telefoner i hemmen, men hos Tilda kunde du både telefonera och skicka telegram.

Tolv barn föddes på ön under 1925, men ett av barnen överlevde inte födseln. Barnmorskan fanns i Rönnäng, och lyckades inte hon ta sig till ön fick Brittas-Lotta eller Skeppar-Anna rycka ut för att hjälpa till.

Blev du sjuk fanns läkaren för de svårare sjukdomsfallen i Marstrand. S*x åstolbor lämnade jordelivet under detta år. Hälften av dem var unga.

På söndagarna lade sig lugnet över ön, och du gick till Missionshuset eller den nystartade Elimförsamlingen. Kanske hade du blivit frälst i den stora väckelsen som nyss hade svept över ön, och kände en glädje och gemenskap i det nya.

Så kunde livet ha varit på Åstol för hundra år sedan - hösten 1925.

(AI-genererad bild av Åstols inre hamn på 1920-talet, fiktiva personer)

Kajerna på Åstol 90 år!1935 förändrades Åstols hamn i grunden. Vid hamninloppet anlades de båda pirarna, och innanför de...
21/08/2025

Kajerna på Åstol 90 år!

1935 förändrades Åstols hamn i grunden. Vid hamninloppet anlades de båda pirarna, och innanför den södra piren byggdes den kaj som idag oftast kallas ”långkaja”. Kajen gav inte bara plats åt allt fler och större fiskebåtar – den blev också viktig för att torka redskap och hantera de långa vajrar som användes vid snurrevadsfisket.

De största förändringarna skedde dock i den inre delen av hamnen. Här revs de gamla träbryggorna som gick ut från sjöbodarna på södra sidan. Flera av sjöbodarna fick flyttas eller nyuppföras för att hamna i linje med den nya kajen.

Byggandet av kajerna var en del av den statliga arbetsmarknadspolitiken under 1930-talets depression. För att lindra den växande arbetslösheten sattes många nödhjälpsarbeten igång – ofta i form av anläggning av vägar, kajer och broar. I Bohuslän var det därför flera hamnar som byggdes ut under denna tid.

Att anlägga kajerna var ett hårt arbete. Först måste bottnen i hamnen jämnas ut för att ge plats åt de tunga brokarna - fundamenten som bestod av stora granitblock. Mycket av detta arbete utfördes för hand med vinschar. Därefter byggdes själva kajerna i granit och betong. Kajerna i den inre delen av hamnen fick asfaltsbeläggning, och tre sektioner utanför Gröna boden gjordes lite bredare för att underlätta lastning och lossning.

För att klara arbetet sattes även en provisorisk smedja upp på ön. Den låg först på den plats där Oves café senare byggdes, men flyttades då sedan till platsen där brandstationen ligger idag.

Under byggperioden blev det liv och rörelse på Åstol. Stenhuggare, smeder och grovarbetare inkvarterades i olika hus runt om på ön. Några av åstolflickorna fick i uppdrag att laga mat som serverades till arbetarna i det tomma Kalle-Bengtsas hus. Detta hus låg söder om Skeppar-Alberts hus, och revs några år senare.

Många minns kajbygget som en händelserik tid. För några av åstolflickorna blev det också början på något större – de blickar som först möttes över tallrikar och kastruller i Kalle-Bengtsas kök ledde senare till förälskelser och äktenskap i de bohuslänska stenhuggarbygderna.

Det finns inte så många bevarade bilder från byggtiden. Här ser vi dock hur kajen utanför nuvarande Krabbebryggan tar form.

När båtarna lämnar Åstol - sommaren 1925Försommarens svala och ljusa nätter hade nu givit vika för högsommarens sammetsl...
30/07/2025

När båtarna lämnar Åstol - sommaren 1925

Försommarens svala och ljusa nätter hade nu givit vika för högsommarens sammetslena och allt mörkare kvällar.

Han hade hållit sig vid fars sida sedan far hade kommit hem från englandsfisket vid midsommar. Han hade fått hjälpa till med att både tjära däcket och måla båten. Under de varma sommardagarna hade han utan att tröttna suttit på flotten i hamnen med en pyts vit färg framför sig. Far hade berömt honom, och sagt att han arbetade som en hel karl. Nästa år, då skolan var slut, skulle han äntligen få gå med på fisket som k**k på fars båt. Det var redan bestämt.

Om kvällarna, när mor blåst ut fotogenlampan och han låg nedstoppad bredvid sin lillebror i kökssoffan, lät han tankarna vandra. Han hade redan bestämt sig för vad han skulle köpa med sig hem på sin första resa: en vacker porslinsfigur till mor. Den skulle vara lik den vita kopp med gulddekor som fanns hemma hos tant Magda. Det stod ”Hälsning från Grimsby” med sirliga bokstäver på den. När sensommarsolen bröt igenom spetsgardinerna lyste gulddekoren på koppen - just en sådan ville han ge till mor!

I köket hade mor haft hjälp av mormor och de äldre systrarna med att baka brödkakor. Nu hängde de på tork i rader på vinden, redo att packas i säckar och stuvas ombord.

Englandsfisket inleddes på Åstol 1922. Fiskepriserna i England hade stigit kraftigt samtidigt som nya starkare motorer gjorde att man kunde ta sig till fiskeplatser allt längre bort från den svenska kusten.

Man lämnade Åstol tidigt på våren, och kom tillbaka några sommarveckor för underhåll och proviantering. Därefter gav man sig av på en ny tur och kom inte hem förrän i oktober.

Det tog ofta tre till fyra dygn att nå fiskebankarna öster om England. Väl framme låg man ute och fiskade i två till tre veckor. Sedan landades fisken i hamnarna på den engelska ostkusten. Englandsfisket var hårt, men gav också goda förtjänster.

Han visste att det snart var dags för båtarna att ge sig av igen. Det låg som en oro över ön, en uppbrottsstämning. Nästa vecka, kanske redan om några dagar, skulle båtarna lämna. Han skulle stå med de andra barnen uppe på Store Varn och se pärlbandet av båtar sträva mot nordväst. Och när de försvann vid horisonten skulle han drömma vidare om den dag han själv skulle stå där ute, med hela världen framför sig.

(AI-genererad bild, barn på Store Varn, Åstol)

Nu öppnar Åstols museum för säsongen! Vi har säsongspremiär på midsommardagen kl 14:00. Därefter har vi öppet varje lörd...
17/06/2025

Nu öppnar Åstols museum för säsongen!

Vi har säsongspremiär på midsommardagen kl 14:00. Därefter har vi öppet varje lördag och söndag kl 14:00 - 16:00 fram till slutet av augusti. Under veckorna 28 - 31 hjälper öns hamnvärdar också till med att hålla öppet måndag till fredag kl 14:00 - 15:00.

I sommar har vi delvis förnyade utställningar. Ta del av hur det kunde ha varit då de första bofasta - Simon och Anna - kom till Åstol i mitten av 1700-talet. Läs också mer om fiskets utveckling på ön.

Välkommen att besöka oss i sommar!

Idag på Mors dag uppmärksammar vi kvinnorna på Åstol som under tre århundraden har fostrat och format generationer av ås...
25/05/2025

Idag på Mors dag uppmärksammar vi kvinnorna på Åstol som under tre århundraden har fostrat och format generationer av åstolare.

Vi minns dem som med små medel tog hand om hem och familj i en tid då bekvämligheter var få och vardagen hård. Kvinnorna som bar ett tungt ansvar för livet hemmavid då männen var till havs. De som somnade om kvällarna med hjärtat fullt av oro för de sina ute på det oberäkneliga havet. På dem som höll samman familjen även när de egna krafterna sviktade. Som tröstade, fostrade och lärde ut vardagens sysslor. Till er går våra tankar idag.

Då och nu - framför Stor-Lars-Johans husPå den äldre bilden ser vi Stor-Lars-Johans hus i mitten. Huset revs 1955 och va...
09/04/2025

Då och nu - framför Stor-Lars-Johans hus

På den äldre bilden ser vi Stor-Lars-Johans hus i mitten. Huset revs 1955 och var då långt över hundra år gammalt.

Stor-Lars-Johans son Hartwig lät i stället uppföra ett nytt och modernt stenhus på platsen.

Hartwig Johansson drev under många år skeppshandeln i Gröna boden och var också föreståndare för Jordbrukskassans filial på Åstol. Jordbrukskassan hade en viktig roll i finansieringen av de stora och moderna trålarna som köptes till Åstol under 1960-talet.

På den äldre bilden - som troligtvis är tagen i början av 1930-talet - är viken vid nuvarande krabbebryggan inte igenfylld. Vattnet går längre upp mot husen än idag, och gångvägen österut förbi Kjellbergs hus går på en uppbyggd stenläggning.

Till vänster i bild syns boden och utedasset utanför Olle-på-hâlas hus. Detta hus är också rivet idag, medan de andra husen på bilden finns kvar - några av dem ibland kraftigt ombyggda.

Adress

Hamnen
Åstol

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Åstols museum postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Museet

Skicka ett meddelande till Åstols museum:

Dela