ZOU GAL 1917-19 Memorial Page

ZOU GAL 1917-19 Memorial Page In remembrance of the Zou Warriors' anti-colonial resistance against the British Empire. phal sing e! Ka naamtem hiam a, i Zogamlei laal kanaw,
Sansii’n zeel e!

The Zou tribe joined the so-called ‘Kuki Rising’ in Manipur against the British from 1917 to 1919. Hiangtam and Gotengkot Forts were two main centres of resistance among the Zous. Pu Doungul Taithul was the chief of Gotengkot, which was a fairly big and fortified Zou village . Captain Steadman was the man responsible for suppressing Gotengkot with considerable casualties on both sides. The Zou tri

be was a non-Thado tribe to have participated in this abortive, yet bold attempt to oust the white imperialist from Manipur, even as a local folk song composed on the occasion of the revolt runs in the Zou dialect as follows:

Tuizum Mangkang kiil bang hing khang,
Zota kual zil bang liing e;
Pianna ka gamlei hi e! Ngalliam vontawi ka laulou lai e. Free translation:

The seafaring White Imperialist coils like the ‘kill’ plant,
Tremors of earthquake do quiver the Zo world,
’Tis the land of my birth: I shall not part with it! Stain’d with blood is my Sword
That has routed the adversaries of Zoland,
I shall yet fight with the wild Boar, injured [3]. This folk song of the Zou, reflecting the collective mind of the natives, indicated that the anti-imperial fervour was very high in 1918; and interestingly the Britishers were compared by the native mind with the wild Boar, or with a native wild creeper-plant called ‘kill’. Independent India justifiably took pride in its legacy of colonial resistance. In Manipur, the Palace uprising and Rani Gaidinlieu's movement are relatively well-known. However, the "Kuki Rising" and the participation of the Zou tribe was less well-known. There stands a dilapidated, tin-roofed hall called "Zogal Memorial Hall" at Zoveng, Churachandpur (Manipur) built in honour of the Zous who fought against British colonizers. The anti-colonial legacy of the Zou is a tribute to the multi-etnnic people of Manipur itself. However, the dilapidated condition of Zogal Memorial Hall reflects the lack of official patronage for its shared history and collective memory.

𝑼𝙕𝑶 𝑭𝙞𝒏𝙙𝒔 𝑱𝙪𝒃𝙞𝒍𝙚𝒆 𝑴𝙚𝒎𝙤𝒓𝙞𝒂𝙡 𝙎𝒕𝙤𝒏𝙚𝗭𝗼𝘂 𝗹𝗲𝗮𝗱𝗲𝗿𝘀 𝗮𝗻𝗱 𝗰𝗼𝗺𝗺𝘂𝗻𝗶𝘁𝘆 𝗺𝗲𝗺𝗯𝗲𝗿𝘀 𝘁𝗿𝗲𝗸𝗸𝗲𝗱 𝗱𝗲𝗲𝗽 𝗶𝗻𝘁𝗼 𝘁𝗵𝗲 𝗭𝗼𝘂 𝗳𝗼𝗿𝗲𝘀𝘁 𝗶𝗻 𝘀𝗲𝗮𝗿𝗰𝗵 𝗼𝗳 𝗮 𝘀𝘂𝗶𝘁𝗮𝗯...
06/07/2026

𝑼𝙕𝑶 𝑭𝙞𝒏𝙙𝒔 𝑱𝙪𝒃𝙞𝒍𝙚𝒆 𝑴𝙚𝒎𝙤𝒓𝙞𝒂𝙡 𝙎𝒕𝙤𝒏𝙚
𝗭𝗼𝘂 𝗹𝗲𝗮𝗱𝗲𝗿𝘀 𝗮𝗻𝗱 𝗰𝗼𝗺𝗺𝘂𝗻𝗶𝘁𝘆 𝗺𝗲𝗺𝗯𝗲𝗿𝘀 𝘁𝗿𝗲𝗸𝗸𝗲𝗱 𝗱𝗲𝗲𝗽 𝗶𝗻𝘁𝗼 𝘁𝗵𝗲 𝗭𝗼𝘂 𝗳𝗼𝗿𝗲𝘀𝘁 𝗶𝗻 𝘀𝗲𝗮𝗿𝗰𝗵 𝗼𝗳 𝗮 𝘀𝘂𝗶𝘁𝗮𝗯𝗹𝗲 𝘀𝘁𝗼𝗻𝗲 𝗳𝗼𝗿 𝘁𝗵𝗲 𝗣𝗹𝗮𝘁𝗶𝗻𝘂𝗺 𝗝𝘂𝗯𝗶𝗹𝗲𝗲 𝗺𝗲𝗺𝗼𝗿𝗶𝗮𝗹. 𝗔𝗳𝘁𝗲𝗿 𝗮 𝗰𝗮𝗿𝗲𝗳𝘂𝗹 𝘀𝗲𝗮𝗿𝗰𝗵, 𝘁𝗵𝗲𝘆 𝗱𝗶𝘀𝗰𝗼𝘃𝗲𝗿𝗲𝗱 𝗮 𝗵𝘂𝗴𝗲, 𝗻𝗮𝘁𝘂𝗿𝗮𝗹𝗹𝘆 𝘀𝗵𝗮𝗽𝗲𝗱 𝘀𝘁𝗼𝗻𝗲 𝘄𝗶𝘁𝗵 𝗮 𝘀𝗺𝗼𝗼𝘁𝗵 𝘀𝘂𝗿𝗳𝗮𝗰𝗲, 𝗺𝗮𝗸𝗶𝗻𝗴 𝗶𝘁 𝗮 𝘂𝗻𝗶𝗾𝘂𝗲 𝗮𝗻𝗱 𝗳𝗶𝘁𝘁𝗶𝗻𝗴 𝗰𝗵𝗼𝗶𝗰𝗲 𝗳𝗼𝗿 𝘁𝗵𝗲 𝗵𝗶𝘀𝘁𝗼𝗿𝗶𝗰 𝗰𝗲𝗹𝗲𝗯𝗿𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻. 𝗧𝗵𝗲 𝗰𝗼𝗺𝗺𝗶𝘁𝘁𝗲𝗲 𝗺𝗲𝗺𝗯𝗲𝗿𝘀 𝗶𝗻𝘀𝗽𝗲𝗰𝘁𝗲𝗱 𝘁𝗵𝗲 𝗺𝗮𝘀𝘀𝗶𝘃𝗲 𝗿𝗼𝗰𝗸 𝗼𝗻 𝘀𝗶𝘁𝗲 𝗯𝗲𝗳𝗼𝗿𝗲 𝘀𝗲𝗹𝗲𝗰𝘁𝗶𝗻𝗴 𝗶𝘁.
𝗧𝗵𝗲 𝘁𝗵𝗲𝗺𝗲 𝗼𝗳 𝘁𝗵𝗲 𝗣𝗹𝗮𝘁𝗶𝗻𝘂𝗺 𝗝𝘂𝗯𝗶𝗹𝗲𝗲 𝗶𝘀 "𝑶𝒖𝒓 𝑰𝒅𝒆𝒏𝒕𝒊𝒕𝒚, 𝑶𝒖𝒓 𝑭𝒖𝒕𝒖𝒓𝒆: 𝑯𝒐𝒏𝒐𝒖𝒓𝒊𝒏𝒈 𝑯𝒆𝒓𝒊𝒕𝒂𝒈𝒆 𝒂𝒏𝒅 𝑩𝒖𝒊𝒍𝒅𝒊𝒏𝒈 𝑻𝒐𝒎𝒐𝒓𝒓𝒐𝒘."
𝗧𝗵𝗲 𝗨𝗻𝗶𝘁𝗲𝗱 𝗭𝗼𝘂 𝗢𝗿𝗴𝗮𝗻𝗶𝘀𝗮𝘁𝗶𝗼𝗻 (𝗨𝗭𝗢), 𝘁𝗵𝗲 𝗮𝗽𝗲𝘅 𝗯𝗼𝗱𝘆 𝗼𝗳 𝘁𝗵𝗲 𝗭𝗼𝘂 𝘁𝗿𝗶𝗯𝗲 𝗶𝗻 𝗜𝗻𝗱𝗶𝗮, 𝘄𝗶𝗹𝗹 𝗰𝗲𝗹𝗲𝗯𝗿𝗮𝘁𝗲 𝗶𝘁𝘀 𝗣𝗹𝗮𝘁𝗶𝗻𝘂𝗺 𝗝𝘂𝗯𝗶𝗹𝗲𝗲 𝗼𝗻 𝗡𝗼𝘃𝗲𝗺𝗯𝗲𝗿 𝟮𝟰, 𝟮𝟬𝟮𝟲. 𝗙𝗼𝘂𝗻𝗱𝗲𝗱 𝗼𝗻 𝗠𝗮𝘆 𝟮𝟯, 𝟭𝟵𝟱𝟰, 𝗨𝗭𝗢 𝘄𝗶𝗹𝗹 𝗺𝗮𝗿𝗸 𝟳𝟬+ 𝘆𝗲𝗮𝗿𝘀 𝗼𝗳 𝘀𝗲𝗿𝘃𝗶𝗻𝗴, 𝘂𝗻𝗶𝘁𝗶𝗻𝗴, 𝗮𝗻𝗱 𝗿𝗲𝗽𝗿𝗲𝘀𝗲𝗻𝘁𝗶𝗻𝗴 𝘁𝗵𝗲 𝗭𝗼𝘂 𝗰𝗼𝗺𝗺𝘂𝗻𝗶𝘁𝘆.
~ 𝐙o𝐠a𝐦 𝐓o𝐝a𝐲

ZSP Meritorious Award Hawmna um; Zou CSO lamkaite’n uapLamka, June 27: ZSP Library Hall, Zogal Memorial Hall Complex, Zo...
30/06/2026

ZSP Meritorious Award Hawmna um; Zou CSO lamkaite’n uap

Lamka, June 27: ZSP Library Hall, Zogal Memorial Hall Complex, Zoveng, Zenhang Lamka ah tuni zinglam nai 11:00 in ZSP Meritorious Award Distribution 2026 program um hi.

Program hun ah Lawrence K. Munluo, Addl. SP-CCP in nidang hundang banglou a tu khang pen AI (Artificial Intelligence) khang hita ahina ah award sangte’n tuni’a award/citation asangte uh baang a tah ding maimai a gellou a mailam hinkhuo a mithupi leh milawching khat hina ding a kihanthawnna a zang ding chi’n gen hi.

Tualeh ZSP te’n zong award sangte mailam a bangchi bang hinkhuo zang uh ahei chi’n suizuina nei ding chi’n gen hi.

AWARDEES

ZSP Meritorious Award 2026 ngahte:

• Rebecca Nuamneihoi, d/o Stephen Thangkhanmuan, Young Learner's School – (L) P. Suohzahau Meritorious Award (Highest Mark in Class X MIL (Zou))

• Tungnung Lamsuankhai Zou, s/o Tungnung Thangminpau Zou, Young Learner's School – (L) Thangkhanlal Meritorious Award (Overall Topper in Class X)

• Maximus Ginvanglian, s/o Anthony Paukhankhuol Zou, Don Bosco Hr. Sec. School – (L) Tongzapau Memorial Award (Highest Mark in Class X Mathematics)

• Tungnung Lamsuankhai Zou – (L) Dr. Michael H. Taithul Memorial Award (Highest Mark in Class X English)

• Tungnung Lamsuankhai Zou – (L) Dr. Tongkhokai Memorial Award (Highest Mark in Class X Science)

• Vungdeilam, d/o T. Dongchinmang, Sielmat Christian High School – (L) Haupu & Lalpu Memorial Award (Highest Mark in Class X Social Science)

• Lalengjami, d/o Thangkhansiam, Sielmat Christian Hr. Sec. School – (L) Kapu Saipu Memorial Award (Highest Mark in Class XII MIL (Zou))

• Manngaihlian, d/o Ginkhanthang, Singngat Hr. Sec. School – (L) Inspector Tungnung Alex Lalminlun Meritorious Award (Highest Mark in Class X (BOSEM) among Government Schools)

• Mawizouthang, s/o Mangkholun, Don Bosco Hr. Sec. School – (L) David K. Samte Meritorious Award (Highest Marks in Arts Stream)

• Lalengjami, d/o Thangkhansiam, Sielmat Christian Hr. Sec. School – (L) Thangkhenkhup Meritorious Award (Highest Marks in Science Stream)

• M. Thomas Liansianmuan, s/o Dominic Khuplianthang, Don Bosco Hr. Sec. School – (L) T. Ginzad**g Meritorious Award (Highest Mark in English)

• Arthur Suansianmuan, s/o Phiamphu Hauminthang Zou, Delhi Public School – (L) Jem Douzakham Tungnung VCO/JCO Meritorious Award (Overall Topper in Class X)

• Lalkhankhual, s/o Chinlunthang, NPS International School, Lakhra, Guwahati – (L) Chinniang Meritorious Award (Overall Topper in Class XII)

• Chinkham Modern High School – (L) M. Khamzamang Memorial Award (School of the Year)

• Hauminlun, s/o Upa Gouzamang, Manipur University &

• M. Kamneithang Zou, s/o (L) Thangzagin Milun Zou, New Life College – (L) Lianchinmang Samte Memorial Award (Doctorate Degree Holder Award – Secular/Theology)

AWARDS WITH NO RECIPIENT

The following awards had no recipient (NIL) this year:

• (L) Rev. Goulian & Vungkhoching Meritorious Award (Top 10 Rank in Class X)

• (L) Elder T. Gougin Brilliant Award (Highest Marks in Commerce Stream)

• (L) Thangzagin Milun Zou Memorial Award (M.Th Grade B+ – ATA & Serampore)

PROGRAMME:

• Compere: Jotel Taithul, Secretary (Organization), ZSP GHQ

• Opening Prayer: Upa Nangkhanlal, Zomi Colony

• Welcome Address: T. Lamkholian, Joint Secretary, ZSP GHQ

• Floral Tribute: Led by M. Hauminthang, Adviser, ZSP GHQ

• Greetings: Khamsuanpau, President, ZSP GHQ

• Representatives from UZO, ZYO, ZOWA, and ZLS also delivered speeches.

• Blessing Prayer: Rev. Dr. S.K. Manlun, DS, MELC Lamka West

• Vote of Thanks: Thanglunlal Zou, Vice President (Administration), ZSP GHQ

• Closing Prayer: Upa Rejoice Mangkhanlien, New Zoveng

The programme concluded successfully.

https://www.youtube.com/live/Hi56ejSLV0U?si=EqYGh59EZsu2ZO_d

ZOGAM TODAY JUNE 27, 2026
27/06/2026

ZOGAM TODAY JUNE 27, 2026

26/06/2026

UZO PLATINUM JUBILEE CELEBRATION COMMITTEE

November 24, 2026 (Tuesday) chieng a Singngat (H) a UZO Platinum Jubilee lopna ding toh kisai First UZO-HEC Meeting Resln No. 2, dated 01/05/2025 thupuhna bang a Jubilee Committee leh Sub-Committee te tam anuai a bang ahi.

(i) JUBILEE COMMITTEE
(a) Chairman : Pu Nengchinlam, Vice President UZO GHQ
(b) Secretary : Pu S. Nengkhanlun, Gen Secy, UZO GHQ
(c) Jt. Secy : Pu T. Sianmuanthang
(d) Finance –cum-Treasurer : Pu Thangsuankhup, Treasurer UZO GHQ
(e) Secy., Information & Publicity : Pu Joshua M. Samte
(f) Committee Member :
Pu Thangzamang
Upa M John Zou
Upa Ginthang
Upa Hauliankhup
Upa Chinkhenpau
Pu Ngamkhen

(ii) JUBILEE SUB-COMMITTEE :

FINANCE
(a) Chairman : Upa M. John Zou, Secy. Finance UZO GHQ
(b) Members : 1. Solomon Manglianmung 2. P. Nick Zou
3. Thanglunlal Samte 4. S. Kamminthang
5. Lamsianmuan 6. James Taithul (ZSP)
7. Mangzalal 8. Hauchinkhup
9. Kapminlian 10. Upa Suanlal

STONE
(a) Chairman : Pu Chinlunthang, Legal Adviser, UZO GHQ/ MLA Singngat
(b) Members : 1. Upa Joshua M. Samte 2. Upa Ginthang
3. Upa Hauliankhup 4. James Taithul
4. Hauchinkhup 5. Sanglian
6. T. Zamlunmang
7. Pa Jacob Langsuanlian

MESS
(a) Chairman : Upa Ginthang, Secy Home, UZO GHQ
(b) Member : 1. UZO Singngat Block office bearer
2. UZO Zotang Block Office Bearer

HALL
(a) Chairman : Pu Ngamkhen, Secy., Custom & Culture, UZO GHQ
(b) Member : 1. Khamsuanpau 2. Solomon Mung
3. Thanglunlal Samte 4. Francis Mamang
5. ZYO & ZSP Singngat Block 6. ZYO Zotang

SOUND & LIGHT
(a) Chairman : Pu Sianmuanthang, Jt. Secy. UZO GHQ
(b) Member 1. Paul Taithul 2. Hauminlian
3. Jayson Munluo 4. Roselyn Kimbuang

MEDIA
(a) Chairman: T. Zamlunmang
(b) Member : 1. Upa M. Joshua Samte 2. Robert Mantuang @ RB 3. Jehos Tungdim
4. Tungthang 5. P. Nick Zou

USHER 1. ZSP GHQ leh a Blocks tuomtuom-te

UZO PLATINUM BOOK MANAGING BOARD :
1. Dr. S. Thangboi
2. Dr. Thangsuanhang
3. Pu Suanlyan Tungnung
4. Pu Thangsuanhau
5. Pu T. Zamlunmang
6. Pu Chinlunthang, MLA Singngat

Committee dang a poimaw dingte ahun dungzui a UZO ZWC in ana bawl zel ding a UZO-HEC meeting in ngansie na bawl hi.

Sd/-
(S. NENGKHANLUN)
General Secretary, UZO-GHQ

UZO PLATINUM JUBILEE DING TOH KISAI A KISAHKHOLNA PAIZOM TOUJEL HI. TUNI’N HALL BAWL DING DAN ETNA A MUN MAMA AH NEI IN ...
26/06/2026

UZO PLATINUM JUBILEE DING TOH KISAI A KISAHKHOLNA PAIZOM TOUJEL HI. TUNI’N HALL BAWL DING DAN ETNA A MUN MAMA AH NEI IN OM HI.

EAST to WEST. Stage pen Suohlam ngat khu hoipen ei guoi ...👍

ZOU HOLY BIBLE (NKJV) HONNA UM31st May, 2026Trinitarian Bible Society, London ten Published ahing bawlsah uh, Zou ham a ...
01/06/2026

ZOU HOLY BIBLE (NKJV) HONNA UM

31st May, 2026

Trinitarian Bible Society, London ten Published ahing bawlsah uh, Zou ham a kisun Laisiengthou tha litlet, New King James Version(English) apat word by word, sentence by sentence a kiletdoh pen Tuni nisim 31/05/2026 ni’n MELC Headquarter Church, Zomi Colony ah Rt. Rev. Khupdoukhen, MELC Bishop in Pasian thupina dingin Honkhietna leh Latna nei hi.

Tam vaiguon hunah, Zou sunga Hattuom lamkai tuom tuom te leh UZO leh akahieng lamkai te, Singngat A/C MLA ban ah, Bible ngaina mi tampi ten thupha pieh in vaiguon uap uhi.

Tam Laisiengthou pen Rev Haujalian leh ateam - Zou Holy Bible Lover’s Committee (ZHBLC) te’n k*m 19 vingveng chipchiel tah a abuoipi nuo ua meelmu thei leh khuta tawi thei dinga hing um ahi.

Tualeh tam vaiguon hunah Zou Holy Bible Lover’s Committee te SOUVENIR MAGAZINE honna Rev Dr Hangpi Manlun ZPCS in nei hi. Tam Souvenir Magazine sungah ZHBLC te nasep, panlahna leh thu poimaw tuom tuom tahlat in um hi.

Tunia Zou Holy Bible khu Zou ham a kigiel Bible te lah a, a 5na ahita a, Gamdang apat ki print Zou Bible masa pen jong ahi.

===============

𝐙𝐨𝐮 𝐇𝐨𝐥𝐲 𝐁𝐢𝐛𝐥𝐞 𝐑𝐞𝐥𝐞𝐚𝐬𝐞𝐝 𝐀𝐟𝐭𝐞𝐫 𝟏𝟗 𝐘𝐞𝐚𝐫𝐬 𝐨𝐟 𝐓𝐫𝐚𝐧𝐬𝐥𝐚𝐭𝐢𝐨𝐧

In a historic and joyful occasion, the Zou Holy Bible (NKJV) was officially released by Rt. Rev. Khupdoukhen, Bishop of the Manipur Evangelical Lutheran Church (MELC) at the MELC Headquarter Church in Zomi Colony on Sunday afternoon, 31 May 2026. He also led the dedication prayer during the programme.

The event was attended by leaders from the Zou community, including UZO and its branches, the Singngat A/C MLA, church leaders, and many Bible lovers who gathered with great enthusiasm.

The Holy Bible was translated by Rev. Haozalian, the chief translator, along with his team from the Zou Holy Bible Lovers’ Committee (ZHBLC). The team spent more than 19 years carefully translating the New King James Version (NKJV) from English into the Zou dialect, working word by word and sentence by sentence. The Bible was published by the Trinitarian Bible Society, London.

This is the fifth Holy Bible translated into the Zou dialect and the first to be published outside India.

During the programme, a souvenir magazine prepared by the Zou Holy Bible Lovers’ Committee was also released by Rev. Dr. Hangpi Manlun of the Zou Presbyterian Church Synod (ZPCS). The magazine highlights the journey of the Bible translation work and other important activities of the committee.

~ 𝒁𝒐𝒈𝒂𝒎 𝑻𝒐𝒅𝒂𝒚

08/04/2026

Zou Gal (1917-19) leh Chivu
19/05/2020

- Dr. S. Thangboi
TULAITAH Chivu min loibang in thang hi, adieh in ei CCPur district lam ah. Tuk*m April 16 nia Manipur solkar in Chivu mun ah 607.5 sq. metre a lien Manipur leng Chandrakirti Memorial Park bawl ding ahidan, leh dangka crore tampi 'invest' a bawlkhiet ding ahidan a'ng gen leh mipite lunglai hing phawng guih hiding hia, alang-langa houlimna in kizang hi. Tua igen utpen ahileh GoM in Tongjang khuogei a Chivu diil ah Park bawl thei va, ahisih, leh bawlthei sih va, chilampang hizaw lou in, Chivu khu Zou Gal (1917-19) lai in bang tobang dinmun in ana um in, bangtan in mituom-tuom, adieh in khuo hausa (chiefs) te leh British solkar in ana sai khai na ki 'contest' uai, chi isut ut zaw hi.
Chivu khu singtangmi (Zo suon) te tanchin (history) ah bangchi'n ana kigen in, bangtan in Zou nam (tribe) toh kizopna ana nei ei, chi sui vai. K*m 1870 masang lai apat in Lushai (Mizo) hausaten agam kiim leh pam a phaijangmite (British subjects-te) ahun-hun in ana siim ua, salmat-galmat in ana pui ua, mihing hinna zong tampi ana la uh, chi history mun tampi apat ina thei uhi. British sokar in zong Lushai hausate bilsih (punish) ding in alang-lang ah ana kisa khol uhi. Silachar, Chittagong, Burma leh Manipur apat galkap khom in Lushai Hills vabulu ua, tuakhu Lushai Expedition (1971-72) nakichi hi (Reid, 1908:29).
Tuanah, Manipur gam pen British in athuneina nuoi (protectorate state) ah ana koijou ahita hi. Tuajieh in Britishte panpi ding in simlam (south) naw in hing kuonsuh ua, December 1871 apat March 1872 kikal sungvel Chivu mun ah kikul uhi. Tuahunlai tah in Guite hausapu Goukothang leh a galkapte zong Sukte lengpa Khua Chin thupiehna nuoi ah mangkangte panpi a Lushaite dou ding in suohlam gamkai Lushai Hills ah va lut uhi. A khuo Mualpi (Tedim gei) juon a ang kilelam un, Chivu mun ah hing suoh phei ua, Meitei galkap lamkai General Thangal leh asepaiten chalak in ana zawl (solh) in Goukhothang leh amite ana man uhi. Theidia poimaw khat ahileh, Meitei lengpa toh Sukte lengte akhang-khang a ana kidousa uh ahia, nanleh British-Burma leh British-India government in Lushaite ang dou dikuon in, Chin Hills a Sukte lengpa panpina ana ngen uhi. Tuamabang in India a British ten Manipur lengpa (athuneina nuoi a akoih uh) kithuopina zong ngen uhi. Tua ahina ah, Sukte-te leh Meiteite tungah kidouna ana um nawn tadi lou phot in, a-ut leh da un Britishte panpitu leh zatthei tah in anapang mai uhi. Tuajieh in Raja Goukhothang in Chandrakirti sepaite ana tahsang khiel kha, chi ding ahi(Carey & Tuck-I,1896:122-124).
Manipuri galkapte vakuon pen itheisa uh ana hita a, gensau zong ngai nonlou hi. Hinanleh, isuichien utpen ahileh tuami hun -1871 masang apat, Chivu leh akiim ah koite ana teeng in ana khosa uoi? Chipen ahi.
Zoute Manipur a ana tenglut dan
Zou namte tanchin isui chiang in, hunkhat lai in Burma ah thaneijou tah ana hidan uh (mahni kipohna lou in) ana kithei hi, tuajou in, thaneijou nonlou ahidan uh an kimu kia hi. Tedim Thukizakna Lai kichi 1911 lai apat Chin Hills tanchin ana gelzel na uah, Zou/Zo te tanchin ana tuong kha hi. K*m 1800s kim lahvel in Zouten Tedim khuo Kamhau Sukte thuneina apat ana lahkhie uhi. Kamhau zong Mualbem khuo ah apa Khanthuam kung ah vatai a, panpina va ngen in, tuajou k*m sawtlou nua in Tedim khuo Zoute apat ana lakia hi. Tedim mai hitalou in akimvel a Zou khuo umteng aban-ban in Kamhau in opkhum tou-tou hi. Tuachin Zoute atamzaw Kamhau hausatna nuoi ah sieh(tax) peding in kipelut ua, nanleh khenkhat utlou in mallam (north) naw in ana peitoutou in tunia Manipur a Zoute tenna gam (area) ana tung uhi (David V. Zou, 2017:65-66).
Kamhau Sukte nuoi a um utloute tua Manipur gam ana tun tou lai un khuo ana sat tha ua, tuate khu: Chaizel (Chairel), Siallup, Khuakung, Mukhua chite ana hi ahi. K*m 1843-1850 kikal in Zouten Thangkhal, Bumzang, Tualmu, Zojang, Gamngai, Geljang leh Phaitu apat in hing pem in, tua Manipur ah khotha Zoupi, Lungpi, Kawvang, Nahit, Kathung, Khuamun, Samtal, Beellei, chite ana sat uhi. Amaute atangpi in Mate, Suantak, Milun, Tungdim, Mimvah, Tungnung, Phiamphu leh Lianzaw bete ana hi uhi. Sukte toh ana buoi masang un zong kielpi (famine) zieh in Zoute pawlkhat Chin Hills nusie in ana tai (pem) ta uhi. K*m 1850 bullai vel in Singpi Taam (famine) zieh in Khuongnung khoten akhuo nataisan uhi. 1843 K*m in Pu Mangkhokam leh akai zatamten Chin Hills a Khuadai nusie in Manipur a Buhsau khuo ana sat uhi. Pu Langza leh akai-ten Khuangnung nusie in Lungchin khuo ana sat uhi. Behieng khuo ahileh Pu Langzachin in ana sat hi. Pu Goulun lamkai na'n pawlkhat in Hiangtam Tualeh Pu Langkai leh Langkam Makai natoh honkhat in Phaipheng, Aina, tuabanah ah Nungsai khuo ana sat uhi (Thangsuanhang 2017:112-113). Tuamabang in Zou khuo tuom tuom Singngat, Khaukuol, Munpi, Theigotang, Tuidam, ichite awl-awl in ana kisat jel hi.
P.S. Khamdounang in 1994 a Upto Date History of Zo laibu ah, K*m 1855 in Zoute hunkhop piin Manipur lengpa dou din Pu Khanthuam Sukte ana jui ua, hinanleh Chin Hills ah kinuale nonlou in Manipur ah ana tengden uh, chi'n giel hi. Tualou in zong, k*m 1862 lai in Manipuri lengpan Chin Hills a Zoute khuo Khienglam tan hing bulu tou in, Zou nam sung a Taithul, Milun leh Phiamphute hunkhop galmat in ana pui hi, kichi hi. Amaute K*mbi phaijang lah ah ana teengsah uhi. Alexander Mackenzie in 1877-78 kikal in Zou leh Guite agawm in mihing 2000 val Manipur ah pemlut ua, Moirang khokiim lah a tenna ding gam ana hawm pieh uh, chiin ana giel hi (Thangsuanhang:112-113).
Zoute tenna gam pen Northern Chin Hills dan a nakithei hinanleh, British solkar in 1894 a Manipur-Chin Boundary hing giit tha kia in, tuanah Zou khuo tampi Manipur lam ah kailut (included) in ana um hi. Hinanleh, Carey and Tuck in The Chin Hills-Vol.II(1896: cxx-cxxvi) laibu ah, Manipur lam a um Zou khuo 16 ana gellutdan gen hi. Tuami khuote ahileh:
1. Bweltung 2. Chenglam 3. Chilpi 4. Kwunkai 5. Lenkut 6. Loibwel 7. Mulam 8. Nabu 10. Savum 11. Tanvum 12. Tunkwa 13. Tunzan 14. Twidam 15. Twitum 16. Vanglai. (p. cxx)
Khienglam (Chenglam) khu 1880 k*m in akholui uh Khienglam (Chenglam) – Chin Hills apat in ana pem uhi. Khuangkhai (Kwenkai) khuo tha inn 10 pha ua, hausa (chief) Tumkithang leh Hemzahau ahi ua, Tuidam khogei ah um hi. Mulam khuo ahileh inn 60 hi a, kho hausapa Powkolyin (Paukholian) ahi. Tunzan (Tonjang) khua inn 60 um a, hausapa min Twunkalet (Tuankholet) ahi. [Adangte genkim zou sih vai] Igen utpen ahileh k*m 1840s lai apat tua itenna Manipur sung ah Zou namte ana tengzou thamta ahidan tahlat ahi (Carey & Tuck-II, 1896).
Zou Gal lai Chivu dinmun
Zoute leh Chivu in kizopna thuuhpi ana neidan en vai. K*m 1917-19 kikal in Zoute leh Thadou ten Britishte ana dou uhi. France gam lam a galpi khatna ah pawtpuo ding ana utlou jieh a ana dou uh ahi. Zouten Northern Chin Hills a Kamhau gal leh Pawigal thuohla jieh un, tunia atenna gamteng uh ana luo ta uhi. Tuanah Chivu diil umna khu Tonjang hausapu gam ana hi a, muntuom tuom a Chi la ut te kuah sieh (tax) ana khon zel hi.
Zou Gal ang um chiang in Zou-gam teng ana ling ta a, Zoute dinmun pen dengdel thei dinmun in ana um hi. Tuami buoihun khu midang (Unau) khenkhatten lemtanna a la in Chivu leh akimvel a phaijangte, Behieng phaijangte leh Ngaljang gamte bang deigawna mit toh ana en pawl um hi. Tami eima sonsat thu hilou a British document-te apat a athu umdan kimu tehteh te igen ahizaw hi. Khat khat in envai:
1. K*m 1918 in Thangtual kichi Pangmual Post (Chin Hills) a mangkang sepaite kamlettu in ana pang a, sepaite peina teng ah jui kawikawi hi. Ama khu Selam khuo (Vaikhotlang range, Mizoram) hausapu ahi. Aman Aizawl a Borsap–British Superintendentpu kung ah laithon in, Chivu diil leh aphaijangteng loulai a bawl ding in ana ngen hi. Tuamai hilou in, Tonjang ten British tung a helna ana bawljieh ua, agambupi lahsah (confiscate) ahi ngeingei leh "kei hing pie in" chiin British sappa kung ah ana ngen hi. British sap kung ah tambang in giel hi:
"…tabang in Solkar kathei tawp in kana kithuopina tung ah sum leh pai bangma kang ngen sih ding hi. Nanleh, ajatathuoi Pu aw, lou-a kabawl ding in Chivu phaijang hing pie in, kakhua apat nikhat lampi ahia Manipur gamhuom sunga um ahi."[1]
2. March 21, 1918 a Tonjang khuo mangkang sap Mr. Cosgrave (Political Agent) leh asepaiten ana opkhum ni un, Pu Semthong, Suongpi hausapu in Cosgrave kung ah Chivu diil ana ngen hi. Tuami masang deu in Tonglon hausapu Pumjakham (leng Hauchinkhup sanggampa zong kichi) in zong Mr. Higgins (Political Officer) kung ah Chivu diil ana ngen jou thamta hi. [2]
3. Thangtual in Chivujang leh Tonjang gam anget pen Higgins in pe nuom lou hi. Ajieh Tonjang gam lahsah/suhsah a aum ding lehzong ama di'a gin-umtah a nasem Pumjakham in atang ding kilawm in deisah zaw ahidan Lushai Hills Borsap (mangkangsap) kungah gen hi.[3]
4. Zouten gal ahing kipat chieng Chivu apat ah chi laah ana kham dan uh hituah. Tuamin Sukte hausapu Hauchinkhup sulung na mama in Chin Hills a Superintendent of Falam kuah thu tut hi. Tuachin Falam a mangkangsap in Manipur political agent Higgins kung ah telegram kintah in thot a, thu umdan tabang in gen hi: "Chibu (Chivu) Kamhow (Kamhau) miten azah ding uh naphal ei? Ahitheileh galvan tawi pum a amuntan kahing pei ding uh bangchi nasa ei, Kuki (Zou) helte ana tatsie kha uleh kivenna dingin" chiin d**g hi. Manipur sappan hichiin dawng hi: "Chibu a temporary post na koi ding uh khawh kasa sih ajiehpen Chibu nai ah lampi (bridle path) hoitah Chin Hills toh kizop in aki hung hi. Kamhow miten Chibu azah ding kaphal a, tualeh mihel (Zou) ten asuhbuoi uleh kaptheina ding phalna zong kang pie hi" chi hi.[4]
5. Chivujang lunggulna athawn ahitah man in, Pu Thangtual in zong Lushai Hills sappa kung ah Behiengjang munteng tenna ding leh tuilou (terraced field) bawlna ding in ngen kia leu-leu hi. Hichin petition giel hi: "Kapu, ningk*m a Chivuphai kangna nget pen Manipur sap in midang kapieh ding, achijieh in, tun Behieng gam ah inn 50 vel tuilou bawl thei nading mun um a, hepitah in Behieng gam kei a dingin hing bawlpieh ding in kang ngen hi. Loubawlna ding mun zong Chivujang saangin atamzaw ngal a."[5]
6. Lushai Hills Sappan Pu Thangtual deisah mama hiding hia, kintah in angetna bawjuipieh ngal a, Manipur sappa kung ah telegram thot pai in "Behieng gam pen ahithei dingleh Thangtual ana pie in", chiin recommend hi. Hinanleh, gal beikuon lam ahita a, Behieng hausapu Langzachin British te khut ah October 22, 1918 k*m ah ana kipelut ta hi. Tuajieh in Behieng leh Chivu gam ana dei gaw mithumte – Pu Thangtual, Pu Semthong leh Pu Pumjakham, kinepna uh thawn vawt hi. Assam lam apat British solkar thupieh hingtung a, hausa helte hunchiem sunga solkar khut ah akipiehlut uleh koima gam suhsah (confiscate) ahisih ding, chi ahi. Tuajieh in Manipur sap Cosgrave in Aijawl sappa lai hichin thuh kia hi:
"Langzachin, Behieng hausapu, agalvante leh a inn-khasana toh hing kipelut ta hi. Higgins, Manipur Political Officer leh Manipur Darbar President-pu in hausa helte gam lahpieh ding chipen kadeidan uh ahi sih hi, ajieh maban ah silhoilou tampi hing tun thei ding ahiman in. Tuajieh in Behieng gam Thangtuala hi in midang hitaleh, koima kipe theilou ding ahi" chi hi.[6]
Maban a khangsonte tunga kisietna chii ana tu khah ding uh British solkar ana pilvang mama ua, vaihawm ana siemdan uh muthei in um hi.
Scholars khen khat in Zou Gal lai a hausa khenkhatte, adieh a, Tonjangpa leh Behiengpa in bangjieh a gal ana pat ua, sapkangte ana dou uh e? chi akhuolna uah, agam lei leh gou (land & resources) kituna um a, tuamite huuhna ding, midangten thagum a ana lahpieh louna ding ua, helna ana bawl uh ahi, chiin ana gen uhi. Zou Gal khu Gam leh leitang kituna jieha a zong hing kuong khie ana dan gen uhi (David V.Zou 2017:216).
Bangteng hileh Carey and Tuck (1896:cxxiv) in, nidang lai 1890s k*m lai in, Tonjang khuote ana kigal-gin zing ua, akhokiim uah kulbang (stockade) ana bawlta uh ahidan ana gen hi. Tua ahileh khanglui hun in khuo khat leh khat kisim tuo leh kidouna ana um jel ahidan kilang hi. Zoute namkhat leh kengkhat a ana dingkhomna uh k*m 1840s lai pi a nakipan ahi, chi Chin Hills tangthute ah ina mu uhi. Tuajou in 1917 apat in khatvei toh ana ding khom kia ua leitunga gam hatpen British Empire nasan na dou ngam kia uhi. Hinanleh Zou Gal a pu-le-pa ten ahinna leh sisan phaljen a ana hutkhiet uh gam leh goute (adieh in Chivujang) khu, tukhang Zouta ten a kembit in ahung jou na uai? Chi dohtham ching ta hi.
NOTES
[1] Mizoram State Archive (MZSA hereafter), Political Department, C.B No. 9, File No. 85:From Thangtuala to the Superintendent of Aijal, dated 23rd may 1918.
[2] Manipur State Archives, Imphal, Political Department, R-1:S-1/12: Tour Diary of Political Agent 1916-1918, p.8.
[3] MZSA, Aizawl, Poltical Department, C.B No. 9, File No.85: From W. A Cosgrave, political Agent in Manipur to the Superintendent, Lushai Hills, Aijal, dated Imphal the 20th June 1918'.
[4] MZSA, Aizawl, Poltical Department, C.B No. 9, File No.85: Copy of Telegram No. 255, dated the 17th June 1918.
[5] MZSA, Aizawl, Poltical Department, C.B No. 9, File No.85: From Thangtuala to the Superintendent of Lushai Hills, dated Tawnjang 12th January 1919.
[6] MZSA, Aizawl, Political Department, C.B No. 9, File No. 58: Copy of telegram No. 416 P, from the Political Imphal to the Commandant 1st Lushai Hills Battalion, dated 22nd October 1918.
*REFERENCES*
~A.S. Reid (1908): Chin-Lushai Land, FIRMA –KLM Pvt. Ltd., Aizawl.
~B.S. Carey & H.N. Tuck (1896): The Chin Hills, Volume I, Rangoon, Burma.
~B.S. Carey & H.N. Tuck (1896): The Chin Hills, Volume II, Rangoon, Burma.
~Thangsuanhang (2017): Settlement History before the era of national boundaries: A case Study of the Zou in present day Manipur, Zou & Zou (ed) A History of the Zou People, Churachandpur: UZO-India.
~David V. Zou (2017): Land Claims and Anglo-Zou conflict, 1917-19, Zou & Zou (ed) A History of the Zou People, Churachandpur: UZO-India.
Courtesy: Zogam Today | 19-05-2020

Singngat, 7th April 2026: Zou Sangnaupang Pawlpi (Zou Students' Association) General Headquarters felicitated four young...
08/04/2026

Singngat, 7th April 2026: Zou Sangnaupang Pawlpi (Zou Students' Association) General Headquarters felicitated four young high achievers from Zou tribe at Tangpijol village, Singat Sub-Division, CCPur District.

1. Calvin Ginminlien Zou, AIR 134( UPSC 2025)
2. Chiinzoukim Tungnung, IRS (2023)
3. Chinpilhing Kipgen Zou, IFS (2026)
4. James Khaiminthang Zou, ISS (2024)

ZSP lamkai in Thanksgiving-cum-Felicitation vaiguon um

Lamka, April 7 : Zou Sangnaupang Pawlpi (ZSP) GHQ saina in tuni’n Tangpijol khuo ah tunai a guoltungtuona m***a teng ; Mr.Calvin Ginminlien Zou, AIR 134, CSE, UPSC 2025-26; Ms. Chiinzoukim Tungnung, Indian Revenue Service (IRS); Mrs. Chinpilhing Kipgen, Indian Forest Service (IFS) leh Mr. James Khaiminthang Zou, Indian Statistical Service (ISS) te kipahpina leh Pasian kung a nuamthu tutna vaiguon um hi.

Tam hun ah mi 4 te lah ah Tv. Calvin Ginminlien Zou chouh in vaiguon tahsa in uap thei a, a dangte ahileh training lellel leh suty mu lou zieh in amau thakhel in a innkuonpite’n uap uhi.

Tv. Calvin Ginminlien Zou in a thugenna ah, mihing in lungguot inei a, hinanleh lawchinna Mangpa apat ahi chi kahinkhuo ah katheikhie chi hi. Tualeh laisimlai a khaam gel ding a kisa khangthate kung ah eima hitheina chiet kitheichien a tupna nei ding in hanthawn hi. Tambang a vaiguon thupitah saisah ZSP GHQ lamkaite leh Zou Namte tung ah lungdam thu zong gen hi.

Vaiguon sung in UZO GHQ, ZYO GHQ, UZCAM, ZOWA, ZCLF, ZLS te’n thugenna nei in lawchinna nga officer 4 te patawina silpieh piehna nei ua, Rev. Dr. Ginkhanmung Zou, DS, Singngat MELC in guolzawl ngetsahna nei hi.

Tami vaiguon a mipite nehkhawm ding in Pu Chinlunthang, MLA 60-Singngat AC in Bawng Khat; Pu Suankhanmang , Chief of Tangpijol Village - Bawng Khat ; Pu Dalthang, Sim Veng - Voh Khat; Pi Jubilee Mawi, Chief of Behiang - Sial Khat ; Pu Kaichinkham, Chief of Lunjang - Sial Khat leh Upa M John Zou, Finance Secy UZO GHQ in anntang bag 7 tuoh uhi.

PRESIDENTIAL ADDRESS (OUTLINE)PRESENTED TO THE DELEGATES OF THE70TH UNITED ZOU ORGANISATION, GENERAL ASSEMBLY-CUM-ELECTI...
01/04/2026

PRESIDENTIAL ADDRESS (OUTLINE)

PRESENTED TO THE DELEGATES OF THE

70TH UNITED ZOU ORGANISATION, GENERAL ASSEMBLY-CUM-ELECTION, 2026

0N 30TH MARCH 2026

AT SAIBOH VILLAGE

BY THANGZAMANG

PRESIDENT, UZO-GHQ



Amasa pen in a 70 vei na UZO General Assembly-cum-Election, 2026 zangthei dinga chidam ludamna hingpie a, leitung buppi a chi-le-nam tampi umte lah a ei Zouta te zong nam khat, chi khat a hing siem a hingpui jing I bieh uh Ipa Pasien min ka phat, tunia palai hing kalsuon jousie jong Chibai ka hing bu hi.

Tuni in When Nations Die laibu apat thu pawimoh neukhat kahing share ding hi. Gamte/Namte khu thakhat in a chim pai sih a, neu nounou in a kiam suh zel hi, chiin a gen hi. Gam leh nam khat a shi kuon chieng in tam anuoi a silte ana um masa hi:

1. Nundan leh Hagau lam a kiemna/ Moral and Spiritual Decline

i). Gam/nam khat khu nundan hoi a mansuah chieng in, ahatna a bei hiei-hiei hi.

ii). Miten thutah leh Pasian a ngaihsah nawn lou panta uhi.

iii). Dih leh dih lou zong aki theikhen tasih hi.

iv). Nunphung/nundan det um lou in, gam a ding thei sih hi.



2. Dan leh Thupieh a sie hi/ Breakdown of Law and Order

i). Suol lam leh sil dihlou a tam sem sem hi.

ii). Mi ten vaihawmte leh thuneite a zatat nawn sih uhi.

iii). Dan zong a zui tah tah nawn sih uhi.

iv). Dan leh thupieh um lou in, gam/nam a ding thei sih hi.

3. Sum dinmun leh ki vaihawmna a nehguhna/ Economic and Political Corruption

i. Sum lam a buoi a, leiba zong a pung hi.

ii. Lamkaiten mipite sang in amaute ading a ngaihtuo zaw ta uhi.

iii. Vaihawmna zong a hat nawn sih a, a tha bei ta hi.

iv. Tuazieh in, Nehguhna in gam a susia nuom mama hi.

v. Gam-le-nam a ki bulphuna omlou, khangtha te’n gam-le-nam itna dihtah neinonlou in, inam nasan a kem ding, aki neisah ding mi ki tawm mama ta.

4. Tawndan leh laizilna a kietsuhna/ Cultural and Educational Decline

i. Zilna zong a basam panta hi.

ii. Pi leh p**e nundan/tawndan leh i identity (hina) zong a mang hi.

iii. Mi ten bang pen dih a, bang pen dih lou ahiei chi zong a theikhen tasih uhi.

iv. Lampi kichien nei lou in gam/nam maban ding a bing hi.

v. Artificial Intelligence (AI) ki habawl seng in, pilna-siemna a khantouna ki ngaisahlou. A theiloute lah leitung a hithei tahtah nonlou, AI zieh a laisimna leh CRITICAL THINKING kichi um nonlou deudeu.

5. Nei leh lam ngainat sengna in mihing manphatna a mangsah hi/

Materialism and Loss of Human Values

i. Mi ten sum leh nopsahna mai a ngaituo ta uhi.

ii. Itna, phatna leh mawpuohna a kiem suh hi.

iii. Mihing hinna/nunna a manphatdan zong ngaisah ahi nawn sih hi.

iv. Sum chauh a pawimo pen a suoh chieng in, gam/nam pumpi in a thuohlaw hi.

v. Khamthei-guithei a sumdawnna, nei-le-lam deina toh NAM zuoh ngam zong tamta.



Thutawpna

Gamte/namte khu ni khat thu a chim zah a hisih a, neu nou nou in a kiam suh zaw hi.

Tamte khu tunia ei Zou tate a ding in kihilna leh kivauna a ilah ding uh ahi.

Gam leh nam hat i nei nuam leh, nundan dih i kem bit ding a, sil dih i bawl ngai ding ahi.



Sd/-

(THANGZAMANG)

President, UZO-GHQ

Address

Churachandpur

Website

Alerts

Be the first to know and let us send you an email when ZOU GAL 1917-19 Memorial Page posts news and promotions. Your email address will not be used for any other purpose, and you can unsubscribe at any time.

Shortcuts

Share